Hur långt tills det blir av egoistiska Skäl??

[Spöket74]

Jag har själv märkt att vår lilla Cavalier, som är 14 år, har blivit stelare när hon går sin numera lilla promenad runt kvarteret (hon vill inte ha nån längre runda) men att avliva henne pga det känns lite kännslolöst.
På vintern är hon stelare och tröttare men lever upp rejält när våren kommer (på sommaren har hon inga problem med en större runda)
Men man kan inte begära att de ska ha samma ork som en unghund.

Ett problem med äldre djur är faktiskt det ekonomiska, vår hund kostade oss 30 000kr förra året i vetkostnader trots att hon har varit försäkrad i hela sitt liv

[Nubi]

Jag anser alltså att det är ett beslut personen (förutsatt att han/hon är klar i knoppen) har rätt att ta själv. Det är inte mitt beslut. Husdjuret däremot kan inte ta det beslutet, och därför faller det på mig att göra det.


Nej, jag har inte jobbat med dementa, men jag har haft ett antal dementa släktingar, bl.a. mina föräldrar. En dement kan självklart inte ta ett sånt beslut själv, och då anser jag att det faller på närmaste anhöriga att göra det.

Eftersom demens går i min släkt är det mycket sannolikt att jag kommer att bli det, så jag har berättat för mina anhöriga att om jag blir senil så vill jag inte ha några livsuppehållande åtgärder, och att jag litar på deras omdöme vad gäller att sätta in aktiv dödshjälp (om det då finns tillgängligt).

Kan man inte skriva ner hur man vill ha det? som Vita arkivet?

http://www.fonus.se/planera/vita-arkivet/vita-arkivet-online/

Du skriver ner precis hur du vill ha det och hoppas att dina anhöriga gör som du har önskat.
Tänk dig de som har anhöriga som vägrar stänga av apparaten för att de själva inte vill släppa taget....

[Azur]

Det är tänkbart, fast jag får inte deras website att fungera.

[Mumin]

Kan man inte skriva ner hur man vill ha det? som Vita arkivet?

http://www.fonus.se/planera/vita-arkivet/vita-arkivet-online/

Du skriver ner precis hur du vill ha det och hoppas att dina anhöriga gör som du har önskat.
Tänk dig de som har anhöriga som vägrar stänga av apparaten för att de själva inte vill släppa taget....

Att skriva ett sk kallat livstestamente är bara till vägledning för anhöriga och vårdpersonal. Min mor hade både skrivit och uttryckligt sagt att hon inte ville ha livsuppehållande åtgärder när det ändå var oåterkalleligt att hom skulle dö. Trots det fick hon antibiotika de sista fjorton dagarna av sitt liv. Läkaren sa helt enkelt att det var hennes ansvar som vårdansvarig att bestämma detta.
I efterhand har jag lärt mig att detta var ett mycket korrekt beslut, som visserligen kan ha förlängt mors liv med några dagar, men gjorde att dessa sista två veckor var mycket lindrigare än de annars hade varit.

Sen är det ju så att även om nu hunden är stel så är det inte säkert att man måste ge smärtstillande. så småningom kanske, men inte obligatoriskt till en början. Så det gäller att vara lyhörd för sitt djur och de signaler de sänder ut.

Än så länge klarar jag mig utan maja......

[DAHLBERG]

Eftersom demens går i min släkt är det mycket sannolikt att jag kommer att bli det, så jag har berättat för mina anhöriga att om jag blir senil så vill jag inte ha några livsuppehållande åtgärder, och att jag litar på deras omdöme vad gäller att sätta in aktiv dödshjälp (om det då finns tillgängligt).

Om du blir senil så vet du nog inte om det.. Alltså lider du kanske inte av det (?) Om du förstår vad jag menar.

[Nubi]

Om du blir senil så vet du nog inte om det.. Alltså lider du kanske inte av det (?) Om du förstår vad jag menar.

HAAHHAHAHA!
Good One Good One.

Men det jobbiga med dementa är att de "vaknar upp" ibland och inser att de hamnat på senilboende. Tänk att vakna upp och inse att man hamnat på ett SÅNT ställe, rymmer och fryser ihjäl sig

[Nubi]

Att skriva ett sk kallat livstestamente är bara till vägledning för anhöriga och vårdpersonal. Min mor hade både skrivit och uttryckligt sagt att hon inte ville ha livsuppehållande åtgärder när det ändå var oåterkalleligt att hom skulle dö. Trots det fick hon antibiotika de sista fjorton dagarna av sitt liv. Läkaren sa helt enkelt att det var hennes ansvar som vårdansvarig att bestämma detta.
I efterhand har jag lärt mig att detta var ett mycket korrekt beslut, som visserligen kan ha förlängt mors liv med några dagar, men gjorde att dessa sista två veckor var mycket lindrigare än de annars hade varit.

Sen är det ju så att även om nu hunden är stel så är det inte säkert att man måste ge smärtstillande. så småningom kanske, men inte obligatoriskt till en början. Så det gäller att vara lyhörd för sitt djur och de signaler de sänder ut.

Än så länge klarar jag mig utan maja......

Nu hänger jag inte med, fick din mor antibiotika (varför antibiotika?) för att lindra smärtorna eller för att dryga ut hennes liv??
Att ge droger för att kroppen inte ska krampa in i det sista (inte vacker syn) förstår jag mkt väl.

Vet flera fall där läkarna gett flera doser av morfin, där dosen har legat på gränsen nästintill olagligt för att personen inte ska ha ont när de dör, och att kroppen ska vara avslappnad.

[Kjell Fohrman]

Vet flera fall där läkarna gett flera doser av morfin, där dosen har legat på gränsen nästintill olagligt för att personen inte ska ha ont när de dör, och att kroppen ska vara avslappnad.

Jag är i princip emot aktiv dödshjälp för människor. Dock som du skriver så ges idag ibland en kraftig smärtlindring (med morfin) för att inte inte människor i livets slutskede skall behöva lida. Denna kraftiga dosering leder ofta till att männikors liv förkortas med några dagar - men att de sista dagarna då ändå blir relativt "behagliga". Detta tycker jag är helt OK.
Satt själv med vid döddsbädden när en nära anhörig gick bort och denne hade oerhört ont (det gjorde t.o.m. ont att se). Han fick då en kraftig spruta med morfin som precis låg på gränsen för att vara dödlig. Han kom tillbaka och fick några ytterligare dagar utan smärtor och var då klar i huvudet och fick besök av nära och kära. Några dagar senare var smärtorna tillbaka och han fick en ny spruta och denna gång kom han inte tillbaka utan somnade lugnt och stilla in några få timmar senare.

[Mumin]

Snälla Nubi, allt handlar inte om smärta! Min mor fick antibiotika eftersom hon hade allmän blodförgiftning. Det hade förkortat hennes liv, men på ett tämligen otrevligt sätt. Därför var det bra att hon fick antibiotika.
Ofta handlar det ju som Kjell skriver om att lindra det som man redan vet är den sista tiden i livet.
Numera har man dessutom blivit bättre på smärtlindring, den som har ont får den lindring han behöver. Min mor hade en morfinpump som gav automatiska doser och som också gick att dosera manuellt med om hon visade tecke på smärta. Dessutom fick hon lugnande så fort hon verkade det minsta orolig. Hon var alltså inte fullt medveten de sista dagarna.
Sån behandling vill jag också ha om det blir aktuellt.

Att däremot ge dödshjälp för sjukdomar som inte i sig är livshotande tycker jag är principiellt fel, även om det finns undantag. Många människor som har drabbats av svårta sjukdomar och handikapp vittnar ju om att livet ändå har många goda kvaliteter, så jag tror att man ska vara försiktig med vad man önskar sig.

[VisualDarkness]

Mumin summerade mina tankar bra. De handlar inte om smärta, det handlar om glädje och lycka. Det är i de svåraste stunder man börjar uppskatta de små sakerna. Därmed kan ett liv som på förhand inte ser mycket till att leva mycket väl kännas värdigt när de goda stunderna kommer.

[Nubi]

Snälla Nubi, allt handlar inte om smärta! Min mor fick antibiotika eftersom hon hade allmän blodförgiftning. Det hade förkortat hennes liv, men på ett tämligen otrevligt sätt. Därför var det bra att hon fick antibiotika.
Ofta handlar det ju som Kjell skriver om att lindra det som man redan vet är den sista tiden i livet.
Numera har man dessutom blivit bättre på smärtlindring, den som har ont får den lindring han behöver. Min mor hade en morfinpump som gav automatiska doser och som också gick att dosera manuellt med om hon visade tecke på smärta. Dessutom fick hon lugnande så fort hon verkade det minsta orolig. Hon var alltså inte fullt medveten de sista dagarna.
Sån behandling vill jag också ha om det blir aktuellt.

Att däremot ge dödshjälp för sjukdomar som inte i sig är livshotande tycker jag är principiellt fel, även om det finns undantag. Många människor som har drabbats av svårta sjukdomar och handikapp vittnar ju om att livet ändå har många goda kvaliteter, så jag tror att man ska vara försiktig med vad man önskar sig.

Vem har pratat om dödshjälp som inte är livshotande?
Jag kanske var otydlig., dödshjälp vid livshotande sjukdom, där det inte finns ngn återvändo.

[Nubi]

Mumin summerade mina tankar bra. De handlar inte om smärta, det handlar om glädje och lycka. Det är i de svåraste stunder man börjar uppskatta de små sakerna. Därmed kan ett liv som på förhand inte ser mycket till att leva mycket väl kännas värdigt när de goda stunderna kommer.

Håller med att det handlar inte ALLTID om smärta, men den kommer tillslut.