Mat till barn som inte tycker om, kött, fisk, kyckling..

[mohlin]

Jag tror inte på det där med att tvinga i barnen mat, själv kan jag fortfarande inte äta gröt efter att ha blivit itvingad det i skolan en gång för 35 år sen eller vad det var.

En sak kom jag att tänka på. När jag var i 8-10 års åldern var det jätteviktigt att olika sorts mat inte "rörde vid varandra". Då åt jag inte. Köttet fick inte rör vid såsen, eller potatisen, och så åt jag en sak i taget. Först potatis som jag doppade i såsen. Så grönsakerna och sist köttet....

Jag vet inte, men prova att lägga saker var för sig, eller nåt??

[Maria - Sjöjungfru]

Idag berättade min son att de hade ätit god fisk i skolan! Citrontorsk. Panerad med citron i. Var större än fiskpinnar!
Han sa också igår att han tyckte synd om mina fiskar, de borde inte vara i ett akvarium utan i havet (bara han inte släpper ut de!) Jag sa att de var födda i ett akvarium och vet inget annat....mina diskus alltså...

Vad roligt att höra
Ett bra argument om han tycker synd om fiskarna i akvariet är ju att där finns det inga dumma stora fiskar som kommer och tar dom och så får dom mat serverad varje dag.

[Patrik Steen]

Idag berättade min son att de hade ätit god fisk i skolan! Citrontorsk. Panerad med citron i. Var större än fiskpinnar!
Han sa också igår att han tyckte synd om mina fiskar, de borde inte vara i ett akvarium utan i havet (bara han inte släpper ut de!) Jag sa att de var födda i ett akvarium och vet inget annat....mina diskus alltså...

Den maten är alltid omtyckt tack vare den goda filsåsen som alltid medföljer som dem dränker maten i med i skolan.Ska inte säga barnen bara även personalen gör det då även jag inräknad

[albino_myra]

Vi hade precis samma problem i våran familj för några år sedan , då mina småsyskon vägrade äta allt som kom från djurriket (konstigt nog var hamburgare ändå smaskens). Mamma prövade alla möjliga knep, men de ville bara inte äta kött och fisk. Jag har också varit likadan, äter fortfarande inte heller fisk, och det tog lång tid innan jag kunde se på fläskkotletter och rotmos med positiva ögon. Men så sade vår styvfar att barn ska man inte hålla på å dalta me, så han införde en ny regel; alla äter det som dukas fram på bordet. Duger inte det, så tvingas man inte äta det, men då får man klara sig utan mat resten av dagen. Inga mellanmål, inga extra maträtter, och inget godis. Det låter kanske hemskt, men tro mig, mina syskon valde nog fort en måltid med tex kalops och stekt potatis framför att gå och vara hungriga en hel kväll.

[batski]

Han sa också igår att han tyckte synd om mina fiskar, de borde inte vara i ett akvarium utan i havet (bara han inte släpper ut de!) Jag sa att de var födda i ett akvarium och vet inget annat....mina diskus alltså...

Hmm, diskusar lever inte i havet. Om jag ska vara ärlig tycker jag inte din förklaring var så bra Sorry! Tror faktiskt mer på Marias i så fall. Man kanske kan säga att det är som så att fiskarna i akvariet är i en fin trädgård där de kan vara ifred från andra större fiskar som vill äta upp dem eller människor som vill fiska upp dem.

Jag tycker fö du ska vara jätteglad att din son bryr sig om djuren. Det visar på att han är en empatisk människa och empati ska uppmuntras

[solbacka]

Jo, jag vet baski att min yngsta son är mycket empatiskt lagd och bryr sig mycket om andra människor och djur. Jag tycker detta är mycket positivt! MEN det är lättare som föräldrer att ge sitt barn samma kost som övriga familjen. Du skulle väll inte servera dina barn kött? Sedan får han själv välja när han blir vuxen om han ska äta kött eller ej.
Jag vet faktiskt att diskus ej kommer från havet (suck) det var min son som sa att det är synd om de att bli fångade (i havet) och satta i ett akvarium...amazonfloden är ganska mycket större än ett akvarium...jag sa då att de är födda i ett akvarium...Jag tror inte han köper att de fångas och sätts i ett akvarium för att slippa rovfiskar....(kom ihåg minkdiskutionen)

[Maria - Sjöjungfru]

Min djurälskande 10-åriga dotter såg en liten reklamsnutt för ett naturprogram i morse. Det var en gepard som var på vippen att fälla en hjort. Vassa klor som högg tag i den flyende hjorten, sedan kom ett nytt klipp.
Hennes direkta kommentar var då "Jag tycker synd om djuren som bor ute i det vilda" Tror hon syftade på den stackars hjorten.

[peter_m_jonsson]

Mycket heta diskussioner i denna tråden. Jag har själv två tejer som är 2 och 4 år. Tänk på att formen kan vara lika viktig som vad maten innehåller. Inget av mina barn tycker om lax, men när vi gjorde färsbiffar av laxen så flög den ned i magen. Min yngsta vägrade länge äta något som var för finfördelat.
Mitt tips hade varit att prata med barnet, försäkra dig om att det verkligen är empatin som gör att han inte äter. Barn är ju listiga. Kommer de på något som funkar så kör de stenhårt på det. Gör ingen stor sak av matvägran, som någon sa tidigare så motverkar det syftet att tjata. En artikel jag läste sa att man ska sätta fram maten, se till att barnet i alla fall smakar, och sedan låta dom själv avgöra hur mycket dom ska äta. Det viktiga är ju att man inte kompenserar med mackor eller nåt om de vägrar äta maten.
Slutligen så tycker jag det är helt idiotiskt att tvinga barn att äta något, man väljer ju själv inte ut något som man tycker är äckligt när man ska laga mat och tvingar det i sig. Själv avskydde jag allt med blod,ben,senor eller fett när jag var liten. Sedan får man ju komma ihåg att maten smakar inte likadant för ett barn som en vuxen. Finns det något som han gillar, så försök ta reda på varför och spinn vidare på det.
Lycka till
Peter

[spazm]

Lägger mig i denna tråd ganska så sent. Är inte utbildad dietist, kan inte SÅ enormt mycket om kost och näringslära. Har dock 2 flickor och har precis som solbacka haft problem men min äldre gällande maten. Periodvis kunde man bara äta snabbmackaroner och ketchup och andra förslag ratades och var "äckliga".

Dock så hände det plötsligt en dag något som gjorde att både jag och min fru tappade hakan. När det drog ihopa sig till midag så kom Felicia och sa "Kan vi inte ha spätta, potatis och sån där god gul sås som vi fått i skolan" och så klart kunde vi det!! Efter detta så har hon börjat äta mer och mer varierande och nu äter hon nästan allt.

Jag snacka med henne om detta för ett tag sedan och hon kunde inte förklara själv varför hon inte tyckt om det tidigare. Men det har ju självklart att göra med att smaken utvecklas som någon tidigare redan skrivet. Själv åt jag aldrig inlagd sill när jag var liten, nu tycker jag att det är jätte gott! Samma gäller så klart andra saker som man inte uppskatta när man var liten utan som växt fram och man tycker bra om nu (whisky te.x, heehe).

När det gäller tvinga barn att äta saker som de inte tycker om så anser i alla fall jag att det är fel. Ponera att du skall laga mat till dig själv, då skulle du ALDRIG laga något som du inte tyckte om bara för att det är nyttigt. En vuxen som inte tycker om blodkorv te.x ställer sig inte o steker blodkorv bara för att få i sig järn, då söker man andra rätter med mycket järn i. Självklart skall barnet smaka lite och plötsligt en dag så kommer de kanske tycka att det inte är så illa som de tyckte första gången eller så är det helt enkelt så att det inte är en smak som funkar.

[moval84]

jag tycker att man ska erbjuda maten till barnet och om dom inte äter får dom vänta tills nästa måltid.. så enkelt e det!
Min kusin var likadan tills hon kom hem till min familj och bodde hos oss... I våran familj är det inget tjafs om maten eller dyl. får man mat så äter man eller så får man gå hungrig!
det är för mkt bortskändhet i dagens familjer!

[bena]

jag tycker att man ska erbjuda maten till barnet och om dom inte äter får dom vänta tills nästa måltid.. så enkelt e det!
Min kusin var likadan tills hon kom hem till min familj och bodde hos oss... I våran familj är det inget tjafs om maten eller dyl. får man mat så äter man eller så får man gå hungrig!
det är för mkt bortskändhet i dagens familjer!

vilken ålder pratar vi om?
konsekvenstänkandet kommer in rätt 'sent' i ett barns liv.

[heeke]

vilken ålder pratar vi om?
konsekvenstänkandet kommer in rätt 'sent' i ett barns liv.

Vill påstå att det funkar utmärkt från ca 4-5års åldern.
Att tvinga barnen att äta är inte en bra lösning, intet göra annan mat till barnen heller.
Däremot kan man ju anpassa maten till hela familjen om man är orolig för barnens hälsa (men det ska mycket till innan det blir så illa)
Annars får dom helt enkelt vara hungriga.

Jag vill inte göra några påhopp, men rent generelt tycker jag att det är för mycket daltande med barn nu förtiden.
Jag är av den åsikten att barnen har det betydligt lättare senare i livet om dom från början får lära sig att anpassa sig och kompromissa, lära sig att ta konsekvenserna av sitt eget handlande.

[solbacka]

egentligen ville jag inte ha tips om barnuppfostran i denna tråd Jag uppfostrar mina barn mycket bra enligt mig själv och är nöjd så. Jag daltar inte med mina barn men är inte supersträng heller. Fast det kanske lätt blir en uppfostringsfråga när man pratar barn/mat?
Som jag skrivit så får barnen äta det som serveras...om de inte tycker om måste de smaka och sedan får de låta bli. Mina barn får absolut inte äta någotannat en timme efter maten utan måste vänta flera timmar innan de får äta något annat.
Jag var inne på en veg. tanke efter min yngsta som tycker kött smakar illa och han är en stor djurvänn. Tänkte kanske servera veg. en gång i veckan. Vi äter för mycket animaliska produkter i sverige. Vi borde leva efter kostcirkeln/pyramiden eller varför inte äta diabetesmat?
Sedan ser jag inget som påhopp, intressannt hur barnen har det ute i Sverige Jag hoppas också att Batski och Lemar inte är ovänner...

[C.Ciklid]

Min snart 3 åriga dotter tycker idag att allt är "äckligt". Dock så har hon ätit maten förut så jag vet att det inte är så äckligt som hon vill ha det till. Hon får snällt sitta på sin stol tills hon i alla fall har smakat och i det bästa fallet ätit minst sin halva portion. Jag trycker inte upp skeden i truten på henne, hon får själv pilla i sig sin mat. Det är inte kul att sitta 1h och traggla, men jag vägrar att låta henne få något övertag och få som hon vill. Jag har 2 praktexemplar till kompisar som daltat med sina ungar och det har lett till mycket odrägliga ungar som äter väldigt onyttig mat och dessutom ränner omkring och äter/leker.

Men om man märker att det är vissa maträtter/dryck som ungen börjat vägra med, eller börjat må dåligt av kanske man skall undersöka saken närmare. I mitt fall upptäkte vi nyligen att dotra inte riktigt kan dricka mjölk utan att få ont i magen osv. Hon är lätt laktosintolerant.

Om din son har börjat tycka synd om djuren och vägrar äta kött pga det så får han väll börja äta tex vegobulla istället för köttbullar. Det finns massor av recept på internet om man söker lite. Det gäller bara att våga prova! Allt som inte ser gott ut kanske är gott. Om han nu inte ens vill smaka, så ge dig inte förens han har gort det! Förklara för honom vad som händer med kroppen om man inte äter ordentlig mat osv.

//Camilla

[VickiH]

Matproblem

Vår lilla dotter(12 år nu) har av olika anledningar inte alltid varit en matälskare MEN med blandad taktik har vi lyckats få henne medveten om att det är nödvändigt att äta allsidigt!

Vi har varit hos doktorn och tagit reda på allergier, barn väljer naturligt bort sånt de inte tål. Lisa är laktosintolerant! Det är inte gott att äta om det blir ont i magen.
Lisa har ett väldigt litet hål i halsen som gör det jobbigt att svälja helt tuggat kött-köttfärs är lättare.

Det har blivit mycket bättre sedan vi gjort en favort matlista där vi varvar vanlig mat som de flesta gillar ena dagen för att nästa dag ta en av Lisas favoriter. Gärna med koll på vad som serverats i skolan. I bästa fall blir det något ätbart antingen hemma eller i skolan.

Ett säkert kort med Lisa är när vi serverar maten "uppdelat " och inte ihopgeggat till oigenkännlighet. Köttgryta var länge sedan...

Det är viktigt att behålla storleken på matsäcken så att den inte krymper och blir liten och snabbt full!

Lycka till! och Kämpa på!

Vicki