Salamandrarskall hållas i akvaterrarier, men de ställer en del specifika krav som att detrivs bäst om inte vattnet är så varmt och många av dom (se resp.artbeskrivning) skall dessutom ha en viloperiod med lägre temperatur påvintern. Om de hålls och sköts på rätt sätt blir de i regel rätt gamla och detär inte ovanligt att de då blir 30 år gamla. Hålls de för varmt och utan attges en vinterviloperiod (för de som vill ha detta) så växer de väldigt snabbtoch blir kortlivade. I likhet med grodorna så har de slemhud och de måstealltid hållas fuktiga. Man skall aldrig ta i dom med torra händer för då finnsen risk att de får hudskador.
Deär ganska tuffa djur som kan ha rejäla revirstrider och detta kombinerat medatt de ser dåligt gör att de kan råka bita av svansen eller ett ben på en annansalamander i akvariet, men detta växer efter en tid ut igen.
Akvariet
Ett lämpligtsalamanaderakvarium skall vara så stort att det finns rörelseutrymme för djurensamtidigt som det skall innehålla många gömställen. Gömställen kan skapas medhjälp av rötter, stenar (undvik vassa stenar) och växter. Bottenmaterialet kanmed fördel vara sand. Även en del av de ”helakvatiska” arterna bör ha en landdeli akvariet. Vattnet bör hålla samma kvalité som för fiskarna – dvs man bör haett bra filter samt sköta vattenbytena. Däremot är det inte så viktigt medt.ex. pH-värdet som för fiskarna (även om inte vattnet skall vara surt/basiskt).Vattnet skall inte vara för turbulent. Vattendjupet kan gärna vara minst 15-20cm och det kan vara olika i olika delar av akvariet. Salamandrar skall hållaskallare än de flesta fiskar och ca. 18 grader (varierar dock mellan olika arter– se resp. artbeskrivning) är lämpligt, men det är Ok om de hålls irumstemperatur (någon eller några få grader över 20) under sommaren. Man skall helstinte ha någon doppvärmare i akvariet. Detta dels eftersom det sällan behövs förtemperaturens skull, men dels också för att dessa kan bränna salamandrarna. Vidberöring så fattar de inte att de blir skadade.
Landdel
Många salamandrarbehöver även en landdel (ibland även de helakvatiska) och större delen av dennakan med fördel vara inredd med mossor av olika slag som man bör hålla fuktig såspraya denna dagligen så luftfuktigheten hålls hög. Tänk också på att se tillatt luftcirkulationen är bra i landdelen eftersom annars risken är stor att detbörjar växa mögel. Salamandrar är mycket bra på att klättra (kan klättra påglasväggen) så se till att akvaterrariet är rymningssäkert. Man bör också tänkapå att placera värmekällor som belysning utanför akvaterrariet så att djureninte kan klättrar upp och bränna sig.
Det finnsfärdiga akvaterrarier att köpa men man kan även bygga om ett vanligt akvariegenom att skapa en landdel med hjälp att tillskuret glas som limmas medsilikon. Sluttningen i vattendelen kan skapas med hjälp av sand och stenar.
Omsalamandrarna tillbringar det mesta av tiden på land så beror detta oftast påatt det är något fel på vattnet.
Fisksällskap
Det kan oftavara svårt att blanda salamandrar med fiskar eftersom salamandrarna kan äta småfiskar och stora fiskar kan äta salmandrarna. Dessutom är de lite slöa när detgäller att få tag i maten och risken är stor att fiskarna äter det mesta avmaten om de matas i vattnet.
Föda
Salamandrarär inte så kräsna av sig utan på gott och ont brukar de hugga efter allt somrör sig. De är carnivora och lämpligt foder är olika sorter av animaliskt fodersom olika maskar (ev. upphackad), insekter, småfisk, gräshoppor, fiskrom,mygglarver, räkor etc. Dessa äts oftast hela så det får inte vara för storamatbitar och om de får i sig en för stor bit kan det leda till förstoppning ochatt de dör.
Eftersomde brukar hugga efter allt som rör sig och inte har så bra syn kan de skadaartfränder och därför är det bäst att mata dom i en matskål på land. Man kan dåförsöka att hålla fodret i en pincett och vifta med maten framför dem.
Man börförsöka ge djuren en så varierad kost som möjligt och s.k. reptilkalk skallströs över kosten innan matning. De bör dessutom ges vitaminer. Ju kallare detär i akvariet desto mindre äter dom. Normalt räcker det om man matar domungefär varannan dag.
Stjärtgroddjurslarver livnär sig av bara animalisk föda till skillnad från de stjärtlösagroddjuren som främst äter detritus.
Fortplantning
Chansen förparning ökar om man håller salamandrarna svalare under någon (några få)månader. Olika arter har olika parningsprocesser men parningen sker oftast genomatt hanen simmar efter honan. Honan lägger sedan kontinuerligt ett mindre antalägg bland växterna. Efter ca. en vecka kläcks sedan äggen och de klarar sig sedan några dagar utan matmen behöver sedan mat (helst mycket smått levandefoder). Efter några månadersker sedan metamorfosen och de beger sig upp på land.
Dock detfinns många olika arter av salamandrar och beteendet varierar.
Transport och hantering
Många gångerså har salamandrar mått dåligt efter en transport och det är inte ovanligt attde dör. Ofta beror detta på att när de stressas så utsöndrar de ett giftigtämne i vattnet och detta ämne ger ”brännskador” på salamandern. Därför skallman vid transport inte använda vatten utan placera dom istället i en påse medfuktig mossa – då brukar det sällan vara några problem.
Det är dockså att larver av salamandrar i regel skall transporteras i vatten och det finnsäven en del salamanderarter som skall transporteras i vatten och inte i mossa.Om så är fallet anges det i resp. artbeskrivning.
Det gift somvissa salamandrar utsöndrar kan också i viss mån påverka människor. Så användhelst plasthandskar om man behöver ta i dom eller tvätta åtminstone händernaefteråt. Som nämnts ovan så skall man inte heller ta i dom med torra händer.
Djurskyddsregler
Jordbruksverkethar utfärdat föreskrifter för hur skall hållas i L80. L80 kan i sin helhetläsas på denna sida.
Förstorleken på akvarierna/akvaterrarierna gäller nedanstående min. mått(självklart kan djuren med fördel även hållas i större enheter.
Förstjärtgroddjur av halvakvatiska arter gäller dessa mått.
Upp till 10cm långa: Minsta yta – 0,15 m2; minsta yta per djur vidgrupphållning – 0,02 m2; höjd i landdelen – minst 0,2 m; minstavattendjup – 0,1 m.
11-15 cmlånga: Minsta yta – 0,35 m2; minsta yta per djur vid grupphållning –0,05 m2; höjd i landdelen – minst 0,3 m; minsta vattendjup – 0,1 m.
Mer än 15 cmlånga: Minsta yta – 0,4 m2; minsta yta per djur vid grupphållning –0,07 m2; höjd i landdelen – minst 0,3 m; minsta vattendjup – 0,15 m.
Allmänt:
Längden mätsfrån nosspetsen till svansspetsen.
Av denminsta tillåtna ytan skall 1/3 vara land och 2/3 vara vatten.
Förstjärtgroddjur av helakvatiska arter gäller dessa mått.
Upp till 10cm långa: Minsta yta – 0,09 m2; minsta yta per djur vidgrupphållning – 0,015 m2; minsta vattendjup – 0,15 m.
11-15 cmlånga: Minsta yta – 0,15 m2; minsta yta per djur vid grupphållning –0,025 m2; minsta vattendjup – 0,15 m.
16 - 20 cmlånga: Minsta yta – 0,25 m2; minsta yta per djur vid grupphållning –0,04 m2; minsta vattendjup – 0,2 m.
21 - 40 cmlånga: Minsta yta – 0,5 m2; minsta yta per djur vid grupphållning –0,085 m2; minsta vattendjup – 0,2 m.
41 - 60 cmlånga: Minsta yta – 1,0 m2; minsta yta per djur vid grupphållning –0,17 m2; minsta vattendjup – 0,3 m.
Mer än 60 cmlånga: Minsta yta – 1,5 m2; minsta yta per djur vid grupphållning –0,5 m2; minsta vattendjup – 0,5 m.
Allmänt:
Längden mätsfrån nosspetsen till svansspetsen.
Detfinns ytterligare en del regler om groddjur i L80 och de kan läsas på denna sida (sid 28-29, 44-45samt 69-76.
Andrabra sidor med info om salamandrar är http://www.caudata.org/cc/species/caresheets.shtml och http://www.caudata.org/
Deär ganska tuffa djur som kan ha rejäla revirstrider och detta kombinerat medatt de ser dåligt gör att de kan råka bita av svansen eller ett ben på en annansalamander i akvariet, men detta växer efter en tid ut igen.
Akvariet
Ett lämpligtsalamanaderakvarium skall vara så stort att det finns rörelseutrymme för djurensamtidigt som det skall innehålla många gömställen. Gömställen kan skapas medhjälp av rötter, stenar (undvik vassa stenar) och växter. Bottenmaterialet kanmed fördel vara sand. Även en del av de ”helakvatiska” arterna bör ha en landdeli akvariet. Vattnet bör hålla samma kvalité som för fiskarna – dvs man bör haett bra filter samt sköta vattenbytena. Däremot är det inte så viktigt medt.ex. pH-värdet som för fiskarna (även om inte vattnet skall vara surt/basiskt).Vattnet skall inte vara för turbulent. Vattendjupet kan gärna vara minst 15-20cm och det kan vara olika i olika delar av akvariet. Salamandrar skall hållaskallare än de flesta fiskar och ca. 18 grader (varierar dock mellan olika arter– se resp. artbeskrivning) är lämpligt, men det är Ok om de hålls irumstemperatur (någon eller några få grader över 20) under sommaren. Man skall helstinte ha någon doppvärmare i akvariet. Detta dels eftersom det sällan behövs förtemperaturens skull, men dels också för att dessa kan bränna salamandrarna. Vidberöring så fattar de inte att de blir skadade.
Landdel
Många salamandrarbehöver även en landdel (ibland även de helakvatiska) och större delen av dennakan med fördel vara inredd med mossor av olika slag som man bör hålla fuktig såspraya denna dagligen så luftfuktigheten hålls hög. Tänk också på att se tillatt luftcirkulationen är bra i landdelen eftersom annars risken är stor att detbörjar växa mögel. Salamandrar är mycket bra på att klättra (kan klättra påglasväggen) så se till att akvaterrariet är rymningssäkert. Man bör också tänkapå att placera värmekällor som belysning utanför akvaterrariet så att djureninte kan klättrar upp och bränna sig.
Det finnsfärdiga akvaterrarier att köpa men man kan även bygga om ett vanligt akvariegenom att skapa en landdel med hjälp att tillskuret glas som limmas medsilikon. Sluttningen i vattendelen kan skapas med hjälp av sand och stenar.
Omsalamandrarna tillbringar det mesta av tiden på land så beror detta oftast påatt det är något fel på vattnet.
Fisksällskap
Det kan oftavara svårt att blanda salamandrar med fiskar eftersom salamandrarna kan äta småfiskar och stora fiskar kan äta salmandrarna. Dessutom är de lite slöa när detgäller att få tag i maten och risken är stor att fiskarna äter det mesta avmaten om de matas i vattnet.
Föda
Salamandrarär inte så kräsna av sig utan på gott och ont brukar de hugga efter allt somrör sig. De är carnivora och lämpligt foder är olika sorter av animaliskt fodersom olika maskar (ev. upphackad), insekter, småfisk, gräshoppor, fiskrom,mygglarver, räkor etc. Dessa äts oftast hela så det får inte vara för storamatbitar och om de får i sig en för stor bit kan det leda till förstoppning ochatt de dör.
Eftersomde brukar hugga efter allt som rör sig och inte har så bra syn kan de skadaartfränder och därför är det bäst att mata dom i en matskål på land. Man kan dåförsöka att hålla fodret i en pincett och vifta med maten framför dem.
Man börförsöka ge djuren en så varierad kost som möjligt och s.k. reptilkalk skallströs över kosten innan matning. De bör dessutom ges vitaminer. Ju kallare detär i akvariet desto mindre äter dom. Normalt räcker det om man matar domungefär varannan dag.
Stjärtgroddjurslarver livnär sig av bara animalisk föda till skillnad från de stjärtlösagroddjuren som främst äter detritus.
Fortplantning
Chansen förparning ökar om man håller salamandrarna svalare under någon (några få)månader. Olika arter har olika parningsprocesser men parningen sker oftast genomatt hanen simmar efter honan. Honan lägger sedan kontinuerligt ett mindre antalägg bland växterna. Efter ca. en vecka kläcks sedan äggen och de klarar sig sedan några dagar utan matmen behöver sedan mat (helst mycket smått levandefoder). Efter några månadersker sedan metamorfosen och de beger sig upp på land.
Dock detfinns många olika arter av salamandrar och beteendet varierar.
Transport och hantering
Många gångerså har salamandrar mått dåligt efter en transport och det är inte ovanligt attde dör. Ofta beror detta på att när de stressas så utsöndrar de ett giftigtämne i vattnet och detta ämne ger ”brännskador” på salamandern. Därför skallman vid transport inte använda vatten utan placera dom istället i en påse medfuktig mossa – då brukar det sällan vara några problem.
Det är dockså att larver av salamandrar i regel skall transporteras i vatten och det finnsäven en del salamanderarter som skall transporteras i vatten och inte i mossa.Om så är fallet anges det i resp. artbeskrivning.
Det gift somvissa salamandrar utsöndrar kan också i viss mån påverka människor. Så användhelst plasthandskar om man behöver ta i dom eller tvätta åtminstone händernaefteråt. Som nämnts ovan så skall man inte heller ta i dom med torra händer.
Djurskyddsregler
Jordbruksverkethar utfärdat föreskrifter för hur skall hållas i L80. L80 kan i sin helhetläsas på denna sida.
Förstorleken på akvarierna/akvaterrarierna gäller nedanstående min. mått(självklart kan djuren med fördel även hållas i större enheter.
Förstjärtgroddjur av halvakvatiska arter gäller dessa mått.
Upp till 10cm långa: Minsta yta – 0,15 m2; minsta yta per djur vidgrupphållning – 0,02 m2; höjd i landdelen – minst 0,2 m; minstavattendjup – 0,1 m.
11-15 cmlånga: Minsta yta – 0,35 m2; minsta yta per djur vid grupphållning –0,05 m2; höjd i landdelen – minst 0,3 m; minsta vattendjup – 0,1 m.
Mer än 15 cmlånga: Minsta yta – 0,4 m2; minsta yta per djur vid grupphållning –0,07 m2; höjd i landdelen – minst 0,3 m; minsta vattendjup – 0,15 m.
Allmänt:
Längden mätsfrån nosspetsen till svansspetsen.
Av denminsta tillåtna ytan skall 1/3 vara land och 2/3 vara vatten.
Förstjärtgroddjur av helakvatiska arter gäller dessa mått.
Upp till 10cm långa: Minsta yta – 0,09 m2; minsta yta per djur vidgrupphållning – 0,015 m2; minsta vattendjup – 0,15 m.
11-15 cmlånga: Minsta yta – 0,15 m2; minsta yta per djur vid grupphållning –0,025 m2; minsta vattendjup – 0,15 m.
16 - 20 cmlånga: Minsta yta – 0,25 m2; minsta yta per djur vid grupphållning –0,04 m2; minsta vattendjup – 0,2 m.
21 - 40 cmlånga: Minsta yta – 0,5 m2; minsta yta per djur vid grupphållning –0,085 m2; minsta vattendjup – 0,2 m.
41 - 60 cmlånga: Minsta yta – 1,0 m2; minsta yta per djur vid grupphållning –0,17 m2; minsta vattendjup – 0,3 m.
Mer än 60 cmlånga: Minsta yta – 1,5 m2; minsta yta per djur vid grupphållning –0,5 m2; minsta vattendjup – 0,5 m.
Allmänt:
Längden mätsfrån nosspetsen till svansspetsen.
Detfinns ytterligare en del regler om groddjur i L80 och de kan läsas på denna sida (sid 28-29, 44-45samt 69-76.
Andrabra sidor med info om salamandrar är http://www.caudata.org/cc/species/caresheets.shtml och http://www.caudata.org/
Kommentar