Ancistrus yngel

Kollaps
X
 
  • Tid
  • Show
Rensa alla
nya inlägg
  • diverman
    • December 2002
    • 211

    Ancistrus yngel

    Har läst på denna site att ancistrus yngel är känsliga för flytt till annat kar. Man ska helst ta vatten från det kar dom föddes i.

    Hur länge måste dom vara kvar i födelsekaret innan man kan flytta dom till ett annat utan att riskera för mycket?

    Hur brukar ni göra?


    Mvh

    Pontus
  • Tant Nancy
    • April 2002
    • 5407

    #2
    Med en lång ikoppning kan du flytta dem redan när de är 1 cm.... vid 2,5 cm är de ju säljfärdiga, så då går de säkert att flytta utan problem...
    MvH
    Tant Nancy
    www.gladafisken.aqualogen.se
    Mitt fotogalleri
    Dagbok
    Min zoon

    Kommentar

    • Karina
      • October 2003
      • 23

      #3
      Hakar på detta ämne trots att det kanske inte riktigt rör det förstnämnda....

      Nancy, kan man sälja dem redan vid 2 1/2 cm ?? Trodde butiken ville ha dem mycket större ??

      Nyfiken också hur det går med dina vildfångade ancistrusar du köpte. Fått nå bäbisar ännu ?

      /Karina

      Kommentar

      • Tant Nancy
        • April 2002
        • 5407

        #4
        Min affär tar dem vid 2,5 cm, men det är inte säkert att andra gör det... men så mycket mera än det kan dom inte kräva eftersom när affären beställer från "vanlig" leverantör så ligger dom högst på 3 cm när dom kommer...

        Jag köpte ju inte en fullvuxen vildfångad utan hon (kanske han) var väl sisådär en 3-4 cm... Jag trodde det skulle gå åt pipsvängen eftersom hon fick prick tre gånger på raken... Men efter att hon fått gå i ett eget 40 l kar på medicin och lite ordentligt med salt så repade hon sig och började käka algtabletter. Det var nämligen ett bekymmer med maten... hon åt varken växter eller tabletter och hann bli ganska mager innan hon fattade att dom där runda sakerna var koncentrerat käk...
        För tillfället bor hon i min Asienbiotop för att städa lite alger, hon har fått malsällskap av en Guldancistrus och en som jag inte vet vad det är, men den ser ut som en vanlig ancistrus fast utan prickar... hittade den på affären tillsammans med vanliga Ancistusar. Som det ser ut nu så är den mysko saken en hanne och kanske den vildfångade också... får väl se vem av dem som fattar tycke för Goldie... och vad det blir för bebisar :-)
        MvH
        Tant Nancy
        www.gladafisken.aqualogen.se
        Mitt fotogalleri
        Dagbok
        Min zoon

        Kommentar

        • Dahla
          • January 2004
          • 218

          #5
          Nanc: Du kan få blandade kullar!
          Det är nämligen så att man kan få "golden" (albino) i en kull av 2 vanliga ancistrus. Samma sak tvärt om tror jag. Att du kan få vanliga från 2 golden. Men det senare påståendet är jag inte säker på.
          /Dahla
          Kungsbacka

          Kommentar

          • JE
            • January 2002
            • 719

            #6
            För tillfället bor hon i min Asienbiotop för att städa lite alger, hon har fått malsällskap av en Guldancistrus och en som jag inte vet vad det är, men den ser ut som en vanlig ancistrus fast utan prickar... hittade den på affären tillsammans med vanliga Ancistusar. Som det ser ut nu så är den mysko saken en hanne och kanske den vildfångade också... får väl se vem av dem som fattar tycke för Goldie... och vad det blir för bebisar :-)
            Tycker inte att du ska försöka få lek på dessa om du inte vet säkert att de är samma art, Ancistrus är mycket lätt att korsa och jag tror att ingen vill köpa en hybrid och helst inte vara medveten om det.
            Börjar vi sprida korsningar till affärer så kommer snart en del arter vara hybridiserade och vi får samma frågeställning igen som vi har angående våran "vanliga ancistrus" som inte är L-144a utan något helt annat. På 60-70 talet importerades det mest Ancistrus dolichopterus från Franska guyana för att i slutet utav 70 talet och början 80 tal ersättas utav Ancistrus temminki från södra Brasilien och Ancistrus triradiatus från Peru och idag kan ingen säga om den "vanliga ancistrusen" är en ren art eller en hybrid mellan någon utav dessa.

            Det finns 61 vetenskapligt beskrivna Ancistrus arter och ytterligare minst ett 30-tal obeskrivna Ancistrusar varav många är mycket svåra att skilja emellan, nu när malar har blivit så populära så kommer det in många utav dessa arter till Sverige och vi bör undvika så långt som möjligt att korsa dem med varandra, annars kommer vi alltid att köpa Ancistrus sp? och inte veta vad det är för art.
            Det är i alla fall min åsikt och jag hoppas de flesta tycker likadant.

            Du behöver inte se det som ett personligt påhopp utan mer som en allmän upplysning som gäller de flesta akvarister.

            Mvh Janne
            http://www.goc.se

            Kommentar

            • Tant Nancy
              • April 2002
              • 5407

              #7
              Tar det inte som ett påhopp Janne... har tänkt i dom banorna själv...
              Den vildfångade vill jag ha in i min odling av en enda anledning, får se om du håller med...
              Östersund är litet, det finns två djuraffärer varav jag håller den ena med alla Ancistrusar de säljer... Dessa Ancistrusar kommer från två par hos mig... Därför känns det som om det vore läge att blanda in en vildfångad... med andra ord en som inte borde vara släkt med mina... Jag vet att inavel inte är så farligt bland fiskar, men när så många fiskar från samma föräldrar sprids på så litet område... känns det ändå som om det vore rätt...
              Vad gäller de andra två, den utan prickar och gulden så är det ju redan korsningar av något slag... i alla fall den mysko... så då känns det inte så fel att korsa dessa... men jag kanske har fel.. Hur det än är så kommer inte dessa att säljas som A dolichpterus... utan det kommer självklart att framgå att det är en hybrid isåfall...
              Hoppas flera har åsikter på detta, jag vill gärna veta och ha möjlighet att ändra på det hela isåfall! Hur det än är så kommer jag inte att starta någon massodling på de två senaste... det är bara den vildfångade jag tänkte blanda in med mina "gamlingar".... som jag för övrigt, enligt vad du skriver, alltså inte säkert kan veta om de är av samma art...
              MvH
              Tant Nancy
              www.gladafisken.aqualogen.se
              Mitt fotogalleri
              Dagbok
              Min zoon

              Kommentar

              • JE
                • January 2002
                • 719

                #8
                Först vill jag bara nämna att de du odlar på idag inte är Ancistrus dolichopterus, som jag nämnde tidigare så kommer den från nordöstra Brasilien och Franska guyana och exporteras normalt inte längre.
                De flesta som exporteras från Brasilien som VF A.dolichopterus är antingen A.temminki eller någon annan mycket lik art.
                De du odlar på idag har sitt ursprung från Tjeckien där de odlade stora mängder på 80-talet och gör det även idag och alla eller i vart fall 99% av alla vanliga Ancistrus har sitt ursprung därifrån.
                Du har säkert upptäckt bland dina yngel när de fått lite storlek att en del skiljer sig i grundfärgerna, några är lite mer "grå" medans andra är lite mer "mörkbrun" och några har lite vitare prickar och andra har lite gulare prickar och några har lite större prickar och några har lite mindre prickar osv.

                Även alla albino och långfenade varianterna kommer därifrån och ärligt talat så är det inte längre någon som kan säga vad de är för Ancistrus längre, de är i varje fall inte A. dolichopterus.
                Den vildfångade vill jag ha in i min odling av en enda anledning, får se om du håller med...
                Östersund är litet, det finns två djuraffärer varav jag håller den ena med alla Ancistrusar de säljer... Dessa Ancistrusar kommer från två par hos mig... Därför känns det som om det vore läge att blanda in en vildfångad... med andra ord en som inte borde vara släkt med mina...
                Jag tycker inte du ska blanda dem, det är bättre du köper fler VF och odlar dem separat. Den "vanliga ancistrusen" är redan sönderodlad och det blir inte bättre med en ny VF Ancistrus sp.
                Nu är det inte så enkelt eftersom det är så många som odlar och säljer dessa utan att veta vad de egentligen odlar så denna Ancistrus lär finnas kvar för evigt.
                Jag vet att inavel inte är så farligt bland fiskar, men när så många fiskar från samma föräldrar sprids på så litet område... känns det ändå som om det vore rätt...
                Fiskar som är endemiska är inte så känsliga mot inavel medans fiskar från stora utbredningsområden är känsligare, det finns ett vetenskapligt namn på detta men jag kommer inte ihåg det just nu.
                Men i stora drag är fiskar som har flera utbredningsområden mycket mer specifika i DNA uppsättningen och känsligare mot förändring i denna.
                Eftersom du redan har 2 par som du odlar på och kan odla mycket länge, de lever minst 20 år och desto större honor desto större kullar. Jag känner till en som har flera par som importerades 1968 som A.temminki och han odlar på dem fortfarande men detta måste vara ett extremt fall, jag känner inte honom personligen men han odlar stora mängder Ancistrus för den Amerikanska marknaden.

                Mitt förslag är att du införskaffar någon annan snyggare Ancistrus art tex L-183 som inte är så svår att odla om man bara har tillgång till lite mjukare vatten, dels så är det roligare med fler arter än att bara ha flera hundra utav samma art och dels så får du mycket bättre betalt för dom.

                Desto fler hybrider vi sprider desto fler kommer de bli.

                Mvh Janne
                http://www.goc.se

                Kommentar

                • Poseidon
                  • February 2003
                  • 1255

                  #9
                  Fáan Janne du förundrar mej jämt med dina så sakliga inlägg...

                  Jag måste nog hålla med om att Ancistrus dolichopterus är inte den vi ser i affärerna tyvärr...

                  Man måste alltid värdera allting efter ens egen uppfattning och kunskap.
                  Ni gör som ni vill… Jag gör som jag vet...

                  Ha en fortsatt trevligt akvaristisk-dag
                  www.zoonen.com/minzoon.asp?oid=78099

                  Kommentar

                  • Karina
                    • October 2003
                    • 23

                    #10
                    Undrar om det finns fler "lättodlade" malsorter ? Du, Janne nämnde L-183. Blev nyfiken om det finns fler ?

                    Mvh Karina

                    Kommentar

                    • JE
                      • January 2002
                      • 719

                      #11
                      Om man skulle gradera svårhetsgraden när det gäller odling av malar på en skala 1-5 där 1 = lätt och 5 = mycket svårt, jag tar hänsyn till alla faktorer såsom storlek, typ av vatten, uppdragning av yngel osv.
                      Ex. en del malar leker lättare men ynglen är svårare att klara så hamnar den längre ner på skalan. Jag nämner bara artsläkte men det skiljer inte så mycket inom varje artsläkte utom i vissa fall, siffra inom parantes anger att det finns några arter inom släktet som är svårare eller lättare.

                      1-2(3) Ancistrus, Hypancistrus,
                      Ex. på arter är L-89, L183, L-46, L-102, L-260,

                      2-3 Chaestostoma, Dekeyseria, Leporacanthicus,
                      Ex. på arter är L-146, L-168, L-29,

                      3-4(2) Peckoltia, små Panaque,
                      Ex. på arter är L-15, L-134, L-140, L-162, L-204, LDA-01,

                      4 (3/5) Baryancistrus, Pseudacanthicus,
                      Ex. på arter är L-18, L-81, L-177, L-24, L-91, L-114,

                      5 (4) Cochliodon, Glyptoperichthys, Hypostomus, Panaque, Scobiancistrus,
                      Ex. på arter är L-137, L-001, L-130, L-330, L-14,

                      Det största problemet är kanske inte att få dem i lek utan att få ihop ett par, många av dessa arter är inte lika lätta som Ancistrus att se könsskillnad på, dessutom så är könsfördelningen mycket snedfördelad i importsändningarna av flera orsaker.
                      Många av dessa malar fångas under lekperiod och strax efter som små vilket är en orsak till varför det är så mycket vanligare med tex. en 4-5 cm L-14 i butikerna än de som nått 10-15 cm och under den perioden så fångas det mest honor eftersom hannarna normalt ligger och vaktar rom. Under lekperioden så är det mängder med yngel i alla storlekar och det är både lättare och ger mest pengar att fånga dem då.
                      Under andra perioder så kan det vara övervägande hannar i sändningarna och riktigt varför vet jag inte och det kan bero på vissa naturliga omständigheter att det tex. blir övervägande hannar i kullarna, man vet att den omgivande miljön påverkar könsfördelning bland fiskar såsom temp pH osv.

                      Sedan så finns det ytterligare en faktor…pengar, tex. L-273 Pseudacanthicus ”Titanic trim” såldes alla hannar till högstbjudande till Japan fram till några år sedan och till Europa kom endast de mindre färgade honorna och det är inte förrän några år sedan det har gått att få tag på hannar. Detta gäller även andra fiskar tex. Diskus där de finare exemplaren sållas ut och resten hamnar tex. i Sverige.
                      Lättaste gruppen när det gäller L-malar att få tag på båda könen är Ancistrus, Hypancistrus och Peckoltior som alla är lättare att se könsskillnad på än övriga släkten, kan man inte se skillnad på könen så behöver man kanske köpa 6-7 st för att vara nästan säker på att få ut ett par.

                      Mvh Janne
                      http://www.goc.se

                      Kommentar

                      • Karina
                        • October 2003
                        • 23

                        #12

                        Tack Janne !

                        Själv uppskattar jag att någon vill och orkar svara på mina/andras ställda frågor.
                        Är tacksam för all information jag kan få eftersom jag själv inte har så stor kunskap om malar.

                        Mvh Karina

                        Kommentar

                        • Tant Nancy
                          • April 2002
                          • 5407

                          #13
                          Tack Janne... Du har fått mig att fundera på att börja odla någon annan mal... Har två st av både Nugget och Clownpleco, men vet inte vad det är för kön på dem... det vet man inte förrän de börjar leka va??? Har en L134 också... är lite sugen på att finna en partner till den...
                          MvH
                          Tant Nancy
                          www.gladafisken.aqualogen.se
                          Mitt fotogalleri
                          Dagbok
                          Min zoon

                          Kommentar

                          • JE
                            • January 2002
                            • 719

                            #14
                            Golden nugget L-18 och L-177 behöver bli 15 cm eller mer innan de ens visar en tendens till könsskillnad, L-81 10 cm (honorna blir bredare och ser kraftigare ut) men det finns ett annat sätt att könsbestämma större malar.
                            En del malar syns det tydligt på medans andra är lite mer diffusa, ett förstoringsglas underlättar ibland, precis vid analöppningen syns deras genitalpapill där hannens är mest framträdande...som vanligt höll jag på att säga :-)...hannens är V-formad som en spets och på större malar sticker den ut ibland och honor har en mer O-formad fördjupning om de inte är romstinna för då putar den ut som en liten bula.

                            Sedan nämner du Clown pleco, kan vara allt från en Panaque till en Peckoltia som säljs under detta namn. Är det en Panaque maccus (L-162) så har hannen taggar utmed sidan från ryggfena till stjärtfena och honan saknar dessa helt i övrigt är de mycket lika, blir könsmogna redan runt 5-6 cm och max storlek är 10 cm där honan blir störst och hannen brukar stanna kring 8 cm.
                            Är det däremot en Peckoltia vittata (L-15) så är hannen taggig utmed kroppen från främre ryggfensstråle till stjärtfenan med längre taggar närmast stjärten samt har kraftigare bröstfenstråle med små taggar än honan som också är helt slät på kroppen, könsmogen från 7-8 cm och max storlek runt 10-12 cm.

                            Lättast av dessa två att få till lek är L-15 som är en av de lättaste när det gäller Peckoltior, på skalan ovanför så hamnar den på 2+.

                            Mvh Janne
                            http://www.goc.se

                            Kommentar

                            • Jonas81
                              • January 2002
                              • 611

                              #15
                              En fråga utanför ämmnet.
                              Hur exakt ser man skilnad på L134?
                              Har hört lite olika.
                              tex. att hanen ska få taggar på bakkroppens sidor, Att honorna ska vara bredare och att honorna skall ha bredare och plattare huvud.
                              Skulle vara intresant att se bild på hane och hona där det tydligt framgår skillnaderna.
                              Jonas

                              Kommentar

                              Arbetssätt...