Pansarmalar

[Christer5]

Tack för informationen kan vara bra att veta

[Jens79]

Någon som har en ovanlig Pansarmal man missat?

/Jens

[Erik Åhlander]

Nej, men man tycker ju att även deras artfränder borde tycka att pansarmalar ser smaskiga ut, och försöka äta dem, de också. Det känns ju lite som att nyheten sprids, ät inte pansarmalar, de är inte bra för hälsan, typ...

Det kallas för selektion och är det centrala i Darwins och Wallaces ideer. De rovfiskar som är bäst på att undvika att äta Corydoras har en större chans att överleva än de som tuggar i sig vad som helst. På samma sätt som det finns ett överlevnadsvärde i nedärvd ormskräck. Det betyder inte att de som har ormskräck aldrig blir bitna av ormar eller att de som inte blir rädda för ormar faktiskt blir bitna, men statistiskt blir det en skillnad. Utslaget på säg 50000 år gör det faktiskt skillnad både för arten människa och arterna giftormar (även om giftormar inte bara är giftiga i självförsvar).

[Jens79]

Riktigt så enkelt är det ju inte. Beteende går inte i arv. Dock så gör DNA det. Har en fisk något i sin arvsmassa som gör att fisken har lättare att överleva, så förs den (levande) fiskens arvsmassa vidare.

[Erik Åhlander]

Beteende går också i arv. Fast en del kan naturligtvis vara inlärt. Och förmågan till inlärning går i arv.

EDIT. Nu talar jag om fiskar. Hos människan (och en del andra sociala arter med yngelvård) tillkommer det sociala arvet som inte är genetiskt. Just ormrädsla skulle jag dock kunna tänka mig är genetiskt (fast nu är jag lite ute och gissar). Jag har sett tama apor bli panikslagna av ett ormskinn. Apor som troligen inte sett en orm förut.

[Jens79]

Ok.. Inget beteende som inte finns i arvsmassan går i arv. Ok orkar inte förklara mer känner jag..

[Jens79]

Finns inget "socialt arv" dock så finns social påverkan.

[Erik Åhlander]

Mycket beteende finns i arvsmassan. Till exempel skulle ju en art som inte har lekbeteendet nedärvt inte "förstå" motparten vid leken. Sedan ser man ju hos vissa cichlider att det finns en viss variation i lekbeteendet som då antingen beror på en genetisk variation, eller att vissa detaljer i leken inte är nedärvt. Det kan då i sin tur bero på antingen en selektiv fördel (om miljön inte är stabil och arten plötsligt befinner sig i en miljö som saknar döda löv på botten kan det ju vara smart att lägga äggen någon annan stans och inte fortsätta att leta löv i oändlighet) eller att "det löser sig ändå" och att det alltså inte finns särskilt stort selektivt tryck på just den detaljen. (En tredje förklaring kan vara att vi uppfattar fiskarnas beteende olika när vi ser dem i akvarium jämfört med i naturen).

Om det inte finns något "socialt arv", vad är då termen för att bagarens son förr i världen oftast blev bagare?

[Jens79]

Det är det som är social påverkan. Det finns inga bagargener som går i arv, men man påverkas av sina föräldrars val.

[Erik Åhlander]

Och vad heter pengarna (inte så mycket, men dock) jag fick ut när pappa dog?

[Inger H]

Här är bilder på mina, Cor. Duplicareus, Cor. Leucomelas och Cor. triliniatus. Dessa gillar jag het enkelt, därför att jag tycker att dom är så söta.

//Inger

[Jens79]

Så fina Inger! Vad heter den första malen?

/Jens

[Jens79]

Såg nu att redan skrivit.

[Rebah]

Den enda av mina Venezuela black som ville vara med på bild idag Räknas nog inte riktigt till de exklusiva, är inte så ovanliga, och kostar kanske ungefär 2-3ggr så mycket som "vanliga" C. aeneus vad jag sett. Är en av favoriterna i alla fall

[Azur]

Socialt arv: http://sv.wikipedia.org/wiki/Socialt_arv Dvs Erik har helt rätt om bagarbarnen som går i pappas fotspår, det är socialt arv. Inom biologin brukar dock arv vara länkat till genetik.

För Corydoras, där både Corydoras och rovfisk ofta(st) dör, rör det sig nog om kin selection - sannolikt är alla Corydoras i ett stim nära släktingar, och om en av dem bits till döds av en rovfisk men tar med sig rovfisken i döden, så gynnar det säkert övriga medlemmar i stimmet både direkt (minskat predationstryck) och indirekt (selektion bland rovfiskar mot att tycka att Corydoras ser smaskiga ut). Selektionen bland rovdjuren är antagligen anledningen till att det lönar sig för diverse tetror & malar att se ut som Corydoras (mimikry). Att vissa av imitatörerna har bra försvar själva gör ingenting - det förstärker bara selektionen bland rovfiskarna eftersom det då finns fler likartade fiskar att lära sig undvika.