Tanganyika kärlek

[c90368]

Som nybörjare på Tanganyika, Multisar och Julidochromis transcriptus så kan jag konstatera att deras beteende inte överensstämmer med se SA ciklider jag har studerat i över tio år.

En kort fråga, slåss Julidochromis transcriptus honor inbördes?

Jag har två som jag uppfattar som hannar som har tagit ett stenröse i varsitt hörn, sen är det tre ”frilansare” där en är ”mobbad” av en av de två andra. Men när en av de förmodade hannarna behagar komma ut från sina stenrösen så finns det ingen aggression mellan de tre ”frilansarna”.

Det här med kärleks koder är inte bara besvärligt för tvåbenta varelser

[Mats Bryzell]

Halloj!
Vad kul att du har börjat med T-ciklider, det är tillsammans med SA min stora passion också!
Om vi antar att de två som tagit varist revir är hanar så är sannolikheten stor att den "överblivna" också är en hane. Det lustiga med jullar är att de inte riktigt beter sig som man är van vid att ciklider gör. När det vankas parbildande är just kroppsspråket ganska annorlunda. Både vid uppvaktning och vid hotbeteende "kryper" ofta en fisk framför den andra, eller "korvar" sig som jag brukar säga.
Den som är underlägsen försätter sin kropp i en nästan "S"-liknande form, håller ihop fenorna och kryper långsamt iväg. Blir det öppet bråk står de sällan som man ser andra ciklider, främst från SA, alltså med utspärrade fenor, utan blir det handgemäng så är det oftast munnarna de slåss med - tills en ger sig och drar iväg.
Kurtis ser nästan likadan ut och kan också upplevas som lite våldsam, med den skillnaden att det inte blir ett långt bortjagande, utan den dominanta honan/hanen låter sin tilltänkta partner krypa lite, sedan simmar den underlägsne oftast förbi eller under den dominanta och ställer sig bakom. Hade det i det fallet varit en hotbild hade den undergivne jagats bort - så på detta sätt kan du snabbt se om det är rivallitet eller ett parbildande.
Korvning och bortjagnde - hotbild, rivalitet.
Korvning som slutar med att den underlägsne tillåts att passera förbi eller under den dominanta - kan betyda att det är parbildning på gång.
Oftast går kurtisen ganska snabbt och det börjar grävas och åkas frekvent in/ut i någon lämplig grotta. Leken kan däremot ta lite tid, så man får ha tålamod.

Lycka till med dina T-ciklider!


Edit; jädrar jag glömde din fråga. Visst kan honor slåss inördes, men oftast är det snabba korvningar och bortjagande som gäller.

[c90368]

Ska analysera din text väldig noga, vid en snabb genomläsning blir det lite rörigt, men jag tror att jag förstår och ska studera det du skriver live.

Men en följdfråga, om nu en av mina tre ”frilansare” är en hanne, hur ska/borde en av de dominanta hannarna reagera när den ger sig ut till de andra tre? En av de revirhävdade förmodade hannarna har börjat ge sig ut till ”stimmet”. Men han visar ingen aggression mot någon av de tre. Snarare verkar han intresserad och en eller flera, dock inte alla, i stimmet ”korvar” sig. Dessa möten är dock korta eftersom Multisarna accepterar ”frilansarna” i den övre delen av karet, men kommer en av de förmodade hannarna dit så blir det ”facklig gemenskap” och gemensamt anfall. Verkar som om Multisarna har bättre koll på Jullarna än vad jag har.

Mina SA erfarenheter har lärt mig att hannarna inriktar sig på att jaga bort andra hannar innan de intresserar sig för honor. Men det kanske inte stämmer här?

Kan tillägga att de gånger de två förmodade hannarna möts vid matning, då är det inte läge för att prata sig ur, det smäller direkt!

[Mats Bryzell]

Sorry att det blev rörigt i texten innan (satt med ett halvt öra på Idol...).

Jag tror vi kan säga att det är två hanar som har varsitt revir. Frågan är snarare hur de tre "andra" reagerar när någon av de två närmar sig?

De förmodade hanarna, med reviren, kan koppla av och behöver egentligen inte göra så mycket mer än att hålla koll på varandra - som också sker vid matningen. Det är svårt att avgöra när man inte ser det framför sig vad det är för könsfördelning på "mellangruppen", men om det finns någon presumptiv hona där så borde hon göra små ansatser att närma sig någon av hanarna - just på det där krypande sättet.
Är det stor skillnad i storlek på dom?
Du kan iallafall vara säker på att det är något på gång om någon av de förmodade hanarna tillåter en från mellangruppen att frekventera hans revir utan att bli bortjagad även om det kan bli små korta hugg.

Sedan är det intressant med könen. Jag har haft Ornatus där honan har varit den största i storlek, dominant och mest aggressiv. Transcriptus tycks, enligt mina erfarenheter, vara lite mer rakt på sak och parar ut sig ganska snabbt utan allt för mycket krusiduller - men med ett aggressivt uttryck.

Hoppas det blev lite klarare denna gången!