Inavel bland kolonifiskar som multisar?

[storfiskarn]

Jag fick tillbaka en koloni multisar som jag skaffade för runt 10-15 år sedan. De har inte fått något nytt blod (nya exemplar) utan har förökat sig inom familjen sedan dess. De har blivit otaliga generationer sedan dess.

Min första tanke var att de måste ju ha blivit inavlade! Å andra sidan har vissa arter högre skydd mot inavel, de tål det bättre utan att det blir missbildningar. Kanske multisar och andra kolonifiskar som aldrig tar sig så långt är sådana djur?

Om jag nu skulle köpa fiskar från en annan stam, kanske också inavlad, skulle de fiskarna då kunna reparera varandras genetiska fel?
rent teoretiskt borde det ju bli så när två som inte är släkt korsas...Det är ju det som är fördelen med att två individer som inte är släkt får barn.

Vad tror ni, vinner jag något på att sätta in "nytt blod"?

[Kjell Fohrman]

Fiskar är inte speciellt känsliga för inavel - men visst ju fler generationer så till slut uppstår problem.
Därför är det en mycket bra i idé att få in nytt blod för det minskar risken rejält för inavelsproblem

[Bygert]

Här tror jag vi får plocka fram Bygerts inavelsregel. Vad den säger är att just den sorts djur som någon håller på med alltid är mindre känsliga för inavel än andra djur. Det må sen vara fiskar, ormar, grodor, nån hundras, en grupp papegojor - på något magiskt sätt är det ändå alltid så att känsligheten för inavel är mindre för just de där djuren man håller på med. Dock skall det också sägas att ingen någonsin plockat fram ens skuggan av ett vetenskapligt underlag för att det skulle vara som man säger.

Vad som däremot faktiskt kan hända är att inavel drivs till en gräns där det inte händer nåt mer. Plockas defekta djur bort (och det kan för all del bli en hel del) så kommer det till slut inte att finnas nåt mer elände som kan dyka upp. En del stammar av laboratoriegnagare är där, de är så inavlade att det varken gör till eller från att fortsätta.

Vissa djur med små populationer med obetydligt eller inget utbyte med omgivningen kan också vara åt det hållet, allt elände är redan framme. Å andra sidan är de då också oerhört sårbara, finns det ingen variation så finns det inte heller någon beredskap för att hantera nya smittor eller miljöförändringar. Fast det som det handlar om då är starkt isolerade grupper, det att djur lever i kolonier behöver inte peka mot besvärande inavel, det behövs bara att det kommer in nån ny individ med rätt glesa intervaller för att hantera det.

Så det är också viktigt, det att ett djur är inavlat betyder inte att det är värdelöst för avel. Hittar man en obesläktad partner så bryter man inavelsproblematiken, det är liksom inget som sätter spår i ett sånt läge. Man kan alltså ganska lätt hantera sånt här.

Det finns dock stora problem med inavel och det framgår ju om inte annat av alla konstiga former som dyker upp på både fiskar och annat. Inavlar man så ökar man chansen att anlag för diverse märkliga egenskaper träffas och ger utslag. Det som ofta är problemet är att man köper ett par ungar av en uppfödare, syskon då allt för ofta. Och så får man ungar på dem och säljer ett par syskon osv, det blir inavel så det står härliga till. Köper man avelsdjur så är det egentligen en poäng att köpa från olika ställen, det minskar inavelsrisken. Sen är ju det inte alltid så lätt, köper man en fisk på en zooaffär i Skåne och en annan från en affär i Norrbotten så skall man ju inte vara alls övertygad om att de inte kommer från samma ställe. Fast man kan ju åtminstone försöka tänka på saken, det är inte lätt dock, det vet jag.

[storfiskarn]

ja, många tänkvärda synpunkter där.

Min erfarenhet är att vissa fiskar är känsliga för inavel. på 80-talet tyckte jag att man definitivt kunde se inavlade palettciklider.

En annan tanke är att vissa djur (tex hundar/vargar och räkor av typen "red crystal") är lätta att få fram nya varianter av. Det behövs inte speciellt många generationer för att ta fram en ny variant. Andra djur är betydligt svårare att få fram nya varianter trots att man hållit dem länge som husdjur(kor brukar tas som ett exempel på detta.) Hänger detta ihop med att de muteras ofta eller att de o k ä n s l i g a för sk. linjeavel(inavel) och att man då kan avla på något speciellt anlag?

Jag har sett många multispopulationer, inte bara mina egna. De första fick jag på omvägar 1986 tror jag. Men jag har aldrig sett en enda mutation! De har varit nästan identiska genom åren, ibland har jag sett en övergående fläck över stjärten på hanar men inte annars. Det kan vara så att de blivit fredligare med åren men det är svårt att mäta objektivt.

Har ni sett någon avvikelse utseendemässigt på en multis? Om det fanns skulle det säkert vara kommersiellt gångbart att avla på då de små fiskarna är både trevliga, små och robusta

[Kjell Fohrman]

Min erfarenhet är att vissa fiskar är känsliga för inavel. på 80-talet tyckte jag att man definitivt kunde se inavlade palettciklider.

Många gånger när det är dålig kvalitet på en fisk så brukar det skyllas på inavel, men oftast så har det andra orsaker som t.ex. att det odlas på en stam med dåliga anlag.

Har ni sett någon avvikelse utseendemässigt på en multis? Om det fanns skulle det säkert vara kommersiellt gångbart att avla på då de små fiskarna är både trevliga, små och robusta

För att få fram en avvikelse som är stabil och säljbar så grävs det ett hårt avelsarbete under många generationer och det tror jag aldrig har bedrivits med multisar.
Visst slumpmässiga mindre avvikelser i teckningen på enstaka har jag säkert sett - men ingen "genomgående" standardavikelse

[kaj.p]

Inom diskus avel är ju det inget konstigt med linjeavel o urvalsodling och visst har det ett pris Om man kollar t.ex blue diamond som är en solid blå fisk så är det ju inte så lätt o blanda in annat.
Men ett tag var denna linje knappt gångbar då det var svårt o hitta bra linjer. Priset var i första hand betydligt långsammare tillväxt, mindre fisk samt att hannarna tog dubbelt så lång tid på sig o bli könsmogen.
Dock linjeavlade man fram andra stammar som man korsade in o idag är situationen bättre.
Sedan är ju fisken sexualitiet inte lika betydande som t.ex hos däggdjur vilket också har betydelse enligt de rapporter man läst . Hur det är hos reptiler vet jag inte.