Bilbuk -- erfarenheter?

[EvaF]

I mitt nyvaknade akvarieintresse har jag redan stött på min lilla drömfisk, som står överst på listan om intresset håller i sig och det blir ett större akvarium i framtiden: nämligen den lilla bilbuken, särkilt den marmorerade. Den är bara såå söt! Dock har jag förstått att den är känslig, köttätare, hoppar och omöjlig att föröka. Har sökt på denna sida men inte hittat så mycket. Finns någon här som kan dela med sig av erfarenheter? Främst undrar jag om foder, och om de måste ha utrymme att få hoppa för att må bra, eller om det är ok med vanlig höjd på täckglas.

[Millie]

Jag har både marmorerade och silverbilbukar, och tycker att de är jättefina! De håller sig alltid precis under ytan, så de är perfekta om man vill ha litet liv längst upp i akvariet.

Vad man ska tänka på är att bilbukarna är stimfiskar, och att de kan bli väldigt skygga och ledsna om de inte har tillräckligt många stimkompisar. De gillar också om det finns litet växter som går ända upp till ytan, så att de har något som de kan gömma sig i litet grann. Flytväxter har jag inte själv, men jag vet inte om just bilisarna skulle gilla det. Eftersom de brukar hålla sig precis vid ytan kanske flytväxter mest skulle vara besvärande för dem. Jag har svårt att tänka mig att de skulle gilla att hänga under flytväxterna.

När man läser om bilbukar brukar det stå att de är så väldigt känsliga, men jag har inte märkt något speciellt med dem. Jag har haft mina i ett år nu, och de har aldrig varit sjuka. En enda har dött, och den hoppade i ett obevakat ögonblick ur akvariet och hittades senare i rätt torkat skick. Den STORA risken med bilbukar är att de hoppar! Man måste ha helt tätt upptill, annars kommer de att hoppa ut. Det är också helt nödvändigt att räkna över dem efter vattenbyten eller liknande, för de kan hoppa ut när man inte märker det. Jag har fångat upp mina på golvet flera gånger, men de verkar inte ta någon skada av sina flygturer om man bara hittar dem på en gång.

Jag tror inte att de behöver något speciellt utrumme att hoppa, men hoppar gör de i alla fall. När man matar t.ex. hörs det ibland att de hoppar och smäller i locket på akvariet... Jag har i och för sig mina i ett Juwelakvarium och där är det flera centimeter mellan vattenytan och locket, så det finns plats för små hopp. Men de hoppar inte hela tiden utan är är rätt lugna och snälla fiskar, och det är väl något att tänka på. Stora och hetsiga fiskar är inte ett bra sällskap om bilbukarna ska må bra.

Och vad gäller foder så äter mina samma sak som de andra fiskarna: flingfoder, mygglarver, artemia. En sak att tänka på bara är att bilbukarna tar mat som ligger på ytan, så om den sjunker (som t ex mygglarver kan göra) så är det inte troligt att de dyker ned för att äta utan då står de bara vid ytan och får ingen mat. Fast mina marmorerade är så tokiga i artemia att de faktiskt kan gå rätt djupt ned för att få tag i bitar, och det har jag aldrig sett dem göra med någon annan mat.

Förökning tror jag inte att det är helt omöjligt att lyckas med (ska gå enligt Akvariets lexikon), men precis som med en del andra sydamerikaner krävs det speciella förhållanden (surt, mjukt vatten osv). Dessutom är det svårt att se skillnad på könen, så det är ju inte lätt att vara säker på att man har en hona och en hanne. Men det låter otroligt gulligt med ett gäng minismå bilbukar...

[EvaF]

Hej
Tack snälla Millie för informationen om bilbukar, som kändes jättepositiv! Det jag var mest bekymrad för var att man skulle vara tvungen att ge dem levande föda varje dag året runt, och aldrig kunna resa bort… Jag vill förstås inte ha några firrar som mår dåligt av hur de tas om hand. Att de ska leka i MITT akvarium är ingen nödvändighet, men jag har funderingar kring om fiskar är väldigt svårodlade, om det då är etiskt försvarbart att bara fiska upp dem för ”akvariebruk”. Någonstans läste jag att vissa arter har något av ett utrotningshot hängande över sig, vilket väl inte en handlare lär upplysa om.
Nu ska jag spara ditt svar och kan alltså fortsätta drömma om de små sötnosarna.

[Millie]

Kul att kunna vara till någon hjälp!

Och som sagt har i alla fall inte jag haft några problem med bilbukarna. De har växt och verkat trivas bra i mina akvarier utan att jag gjort mer än skött om dom på samma sätt som alla mina andra fiskar (som jag i och för sig gör mitt bästa för att ta väl om hand...). De måste inte ha levande föda jämt även om det är bra om de får det ibland, och verkar tycka att flingfoder smakar helt ok. Jag tror det där med omöjliga att odla gäller vissa typer av bilbukar, och det är nog inte de som är vanliga i akvarieaffärer. De jag har är inte viltfångade, och jag skulle tro att de vanliga rätt billiga som finns i affärer inte heller är det.

[bilbuk]

mina bilbukar mår bra. De älskar svarta myglarver..

[Magnus W]

Jag hade marmorerad bilbuk (Carnegiella strigata) för ett antal år sedan. Jag vill minnas att den var mycket skygg i små stim (8-10 st) men när jag utökade till ett tjugotal så blev den mera livlig och orädd.

-- MW