-
Jag har visserligen inte sätt alla färger, men snart kommer det väl säkert en slöjstjärts-diskus om dom får hålla på som dom vill - dom galna forskarna
-
Var lite kort i morse, kollade in forumet tillsammans med jobb mailen
Både filmerna och framförallt bilderna. Ser riktigt mysigt ut i burken. Du har på kort tid fått till den där känslan man aldrig får fram i ett nystartat kar. Så receptet för att få ett fint SA kar är att köra in det som TA ett par år först
Jag tror nog att det ska gå bra med värmen, håller man sig bara under 30 grader ska det nog inte vara några problem. Jag höll konstant 30 grader, samt att jag fick en peek på över 30 grader under några veckor på sommaren.Med goda idéer är det som med svamp; där man hittar en finns det ofta flera
http://www.youtube.com/user/c90368
/MathsKommentar
-
Det var ju gott att höra, det var inte min meningen att skrämma upp MaxB eller någon annanVar lite kort i morse, kollade in forumet tillsammans med jobb mailen
Både filmerna och framförallt bilderna. Ser riktigt mysigt ut i burken. Du har på kort tid fått till den där känslan man aldrig får fram i ett nystartat kar. Så receptet för att få ett fint SA kar är att köra in det som TA ett par år först
Jag tror nog att det ska gå bra med värmen, håller man sig bara under 30 grader ska det nog inte vara några problem. Jag höll konstant 30 grader, samt att jag fick en peek på över 30 grader under några veckor på sommaren.
Det kommer att bli nice när diskusarna kommer i baljan
http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?t=115937 (Numera nedlagt, är ett Malawi)
Det är bara om man börjar, som det omöjliga bli möjligt
http://www.tanganyika.se/index.php
Mvh MikaelKommentar
-
Njae, jag tror la inte heller att det blir några direkta problem med tempen - jag föser upp den till 28,5-29° däromkring. Grejen är kanske att apisarna "bränner" sina liv en aning hårdare... men, vi får se. En sak är helt klar dock - ser jag de minsta tecken på att att fiskarna blir kassa så tar jag ur dom direkt och placerar dom i något annat kar - inga fiskar får bli lidande i mina burkar!
Som sagt, det skall bli oerhört spännande med Discus igen. Faktiskt mer spännande än med någon annan sorts ciklid - för det är ju trots allt lite "gambling"... Jag vet fortfarande inte vad som hände när mina förra Discusar dog knall och fall. På morgonen var allt tiptop och när jag kom hem på eftermiddagen låg de alla döda uppe vid ytan. Jag brukar kunna analysera ganska så precist vad problemet är vid vanliga åkommor eller beteenden - men detta var ett litet mysterium faktiskt. En grej var att ett av filtren lagt av dagarna innan och jag hade plötsligt väldigt dålig rotation på vattnet - jag tror det var en sån "enkel" grej som tog livet av dom - men jag kan inte med 100 procents säkerhet säga att det var så.
Man kan, med lite sunt förnuft, hålla Discus med ganska stor lätthet tycker jag, men det finns alltid små, små detaljer som kan avgöra om det funkar eller inte.
När mina Discusar dog (jag hade ju haft dom ganska länge - och de lekte och yngelvårdade fint) tappade jag lusten för Discus litegrann, eller rättare sagt, jag ville låta det gå en tid innan jag skaffade nya. Nu har ett tillfälle givits och det skall bli oerhört kul att ha Discus igen!
Kommentar
-
Måste Diskusarna ha 28.5-29 grader året om eller?
En bekant till mig har diskus och har fött upp några kullar, men jag brukar inte höra så mycket mer än att det kan vara en svår fisk att hålla ibland..
Sen har man läst en del om alla "oj oj nu sjunk ph:t med 0.1 min diskus mår dåligt"..
Hur pass känsliga är dom?Kommentar
-
Egentligen är jag nog helt fel kille att svara på detta - då det enda jag "mäter" i vattnet är tempen... så, jag svarar helt ärligt, att jag faktiskt inte vet hur "känsliga" Discus är.
Om man sköter sitt kar med jämn frekvens, alltså att man gör sina vattenbyten, man matar på hyfsat bestämda tider - och i lagom doser, plockar undan och rensar skit där man kommer åt - regelbundet, så får man, inbillar jag mig, en kontinuerlig och jämn kvalitetskurva.
Sedan tar man ju reda på hur tempen är rekommenderad att ligga för Discus - ställer in doppvärmaren så att tempen blir jämn i vattnet.
Här på/i zoopets artregister rekommenderas en temp på 26-30 grader för Discus. Det är ju ett spann på fyra grader, give and take - så att i mitt fall, då jag har apisar som inte riktigt vill ha uppåt 30° så gör jag en liten kompromiss och kör någonstans mellan 28 och 29° - det får liksom bara funka.
Jag tror att hemligehetn med att "lyckas" med Discus - alltså att de skall trivas, käka och må bra - är att få till en jämn balans i karet och vattnet och att försöka störa dom så lite som möjligt. Sedan om tempen diffar någon grad hit eller dit ibland tror jag inte är så himla farligt faktiskt. Nu pratar vi alltså uteslutande om Discus hållna i "sällskapskar" - odling kan jag inte något om och där gäller nog lite hårdare regler.
Det här med tempen skiljer sig också ganska markant när det blir ordentligt varmt på sommaren. Jag hade uppåt 31 grader varmt i mina burkar i somras (alla doppisar var helt avstängda) och det hände inte någonting med fiskarna - så var det även när jag hade Discusarna.
Sedan kan man ju tänka på att graderna inte alltid är helt jämna i naturen heller - där kan det nog diffa avsevärt i perioder. Temperaturväxlingar och vattenkvalitet är ju dessutom något som triggar till lek o.s.v. periodvis.
Sedan har vi de där otäcka små spikarna i vattenkvaliteten som är så förrädiska - vad spikarna nu än består av... Discus är väl en något känsligare ciklid om man jämför med många andra - vad det nu beror på...? Och då får man helt enkelt försöka att få till en så jämn och god vattenkvalitet som det bara går - med en rejäl dos sunt förnuft.
Det verkar också som att Discusarna - eller en del av dom - är lite stressbenägna och av den anledningen kan det ju vara käckt om man brôtar minimalt i karet, så att de inte får fnatt.
De Discusar jag hade verkade inte stressade överhuvudtaget - ett par jag hade lekte till och med medans jag bytte vatten. Jag har för mig att jag faktiskt filmade det och la upp i någon av mina gamla avsomnade Discustrådar. De åt också rätt ur näven, som glada hundar!
Jag har sett de som har haft mycket skygga Discusar, som bara står och trycker bakom någon rot eller liknande - och jag tror att det kan bero på antalet fiskar - det verkar som att de blir lite tuffare om de är fyra-sex stycken - och vi talar fortfarande om Discus i sällskapskar - lekpar i specialkar är en annan femma.
Ja, det är ungefär så som jag förhåller mig till Discus!
Kommentar
-
Är det tänkt att man ska läsa det där?
Kommentar
-
Den mesta skiten kommer jag aldrig åt utan det blir liggandes där under rötter och grejer. Men det som lägger sig synligt mellan rotdelar, växter och små gropar i sanden suger jag snabbt upp med häverten när jag byter vatten.
I de två större karen, alltså 600- och 960-karen, är nog 90% av bottnen onåbar - om man inte röjer och donar väck en massa inredning, och det vill man ju inte.
För min del handlar detta om att jag låter karet blir ett eget system, en nästan självständig organism som med lite hjälp av mig, för att styra parametrarna, klarar sig bra på egen hand.
När jag introducerar fisk i karen, så har jag planerat för dessa fiskar, och har inte... liksom tänkt att jag skall plocka bort dom efter ett tag eller så...
Undantaget här är ju om fiskar blir sjuka eller visar tecken på att inte må bra - då är dom hyfsat lätta att avlägsna ändå.
De gånger jag ändå har bestämt mig för att byta inriktning och beslutat att ta ur fisk, har jag fått göra större eller mindre makeovers, för att få ur fisken - för i dessa kar är det stört omöjligt att få ur en fisk som, så att säga, inte vill ur... Det är bara att acceptera.
Om vi tar 960-karet - så var min idé att enbart ha små fiskar - alltså typ apisar, tetror och mindre malar. Men, jag höll en tankebana öppen för Discus, och funkar dessa inte ihop - med tanke på t.ex. temperaturen - så får jag försöka plocka ur apisarna. Detta kommer enbart att gå om de blir lite slöa eller visar tendenser på att må mindre bra - i annat fall får de gå kvar i karet tills de har gjort sitt.
Jag tror, eller är faktiskt säker på, att min nijsseni-hane har dött - men jag bryr mig inte om att "leta" efter honom - med andra ord; jag röjer inte i karet för att hitta liket - det får otosar, sniglar och mindre organismer ta hand om, på ett naturligt sätt. Ser jag en död fisk är det såklart lätt och käckt att plocka bort den.
Kommentar
-
Bra skrivet!
Kommentar
-
Halloj Oscar!
Jo, jag har nog förstått att du föredrar lite kortare texter i inläggen...
Men, vi är alla olika och jag, för egen del, tycker det är trivsamt att läsa lite längre, berättande texter. Givetvis skippar jag ämnen, trådar och inlägg som inte intresserar mig - men trots att man kanske inte skall ha en biotop eller en typ av fiskar som någon tråd handlar om kan jag ändå tycka det är riktigt intressant att läsa om det ändå.
Det är lite lustigt det där med texters längd, jag gillar en bok, eller en artikel som är lång. Likadant är det med filmer - jag älskar låååånga filmer, gärna med långa scener. Jag skulle tro att en film som t.ex. femtimmarsversionen av Ingmar Bergmans "Fanny & Alexander", för många känns som ett evighetslångt straff att pina sig igenom - för min del är denna rulle (långa versionen) en ren och fullkomlig njutning. En gång om året kollar jag på "F&A" - då åker lurarna på, kaffet dukas fram och en rejäl dosa snus måste finnas till hands. I fem timmar på raken njuter jag av detta mästerverk - och är efteråt en lugn och harmonisk människa.
Jag är uppvuxen i en tid då TV bara hade en kanal, något senare två - det man kunde göra, förutom att spela musik - både på stereon och gitarren - var att syssla med akvarierna, läsa böcker och serietidningar samt att umgås med polarna - och ofta talade vi med varandra... om allt möjligt; brudar, elgitarrer, fräna fiskar o.s.v. Det fanns inga snabba MTV-program, dataspel eller liknande syslor - vi fick helt enkelt skapa fantasivärldar själva genom kommunikation med varandra eller egen fantasi - eller så byggde man grejer, hittade på prylar som skulle realiseras. Ville man veta nåt, som inte morsan kunde svara på, så fick man fråga någon annan, gå till bibblan och låna en bok eller helt enkelt vänta in ett tillfälle när man fick svar på annat sätt.
Tiderna förändras och den värld vi lever i kommer alltid att tillhöra den unga människan - det är så det är meningen att det skall vara tror jag. Vi äldre stötar kan antingen acceptera förändringarna och ta dom till oss, eller bli bittra och sura och leva i det förgångna. Jag älskar min dator, nätet och de fantastiska möjligheter dessa "devices" tillhandahåller - men jag älskar också att läsa en "tegelsten" eller se på en låååååång film - samt, som du säkert förstår nu, bre ut mig i ganska så långa texter.
Kommentar
Kommentar