Projekt 540 L – “Titta vad jag hittade”

[Ken Olofsson]

[Ken Olofsson]

[Mats Bryzell]

Halloj Ken!
Härliga bilder på fina Scalarer - riktigt kul att se!
Precis som du, har jag Scalarer i ett 540-kar. Jag undrar hur många du har och hur dom beter sig i gruppen.
Alltid intressant att höra lite om hur det fungerar för dig, just med tanke på att vi har samma storlek på burkarna.

[Ken Olofsson]

Halloj Ken!
Härliga bilder på fina Scalarer - riktigt kul att se!
Precis som du, har jag Scalarer i ett 540-kar. Jag undrar hur många du har och hur dom beter sig i gruppen.
Alltid intressant att höra lite om hur det fungerar för dig, just med tanke på att vi har samma storlek på burkarna.

Hubba Mats !

Jag har 7, från början 8, men en hoppa ut vid ett VB och la sig bakom karet utan att jag såg det.

Det kommer från Rio Tapajos / Rio Arapuins, dvs VF.

De går med 11 st Jordisar,Orange Head, samt ett okänt antal vanliga Ancistrus.

Karet har en shitload med rötter, mangrove, redmoor, bokgrenar, ormhassel, huller om buller, många vrår.

På tok för mycket grönt, men de är enkla, stora vallar, svärdsplantor, hygro, och några anubias på några rötter.

Vattnet blåses runt ca 8 ggr

Så, där är den allmäna setupen.

Scalarerna är faktiskt väldigt annorlunda mot de klassiska.

Vi tar de från Peru som jämförelse, de är ofta höga, smala, smäckra. Så är det ofta på Red Backs.

Dessa är mycket kraftigare i kroppen.

De har något kortare fenor.

I princip inga fräknar på sidorna.

Ingen färg alls bortsett från en liten liten svag rand bakom ryggfenan.

Dock ganska långa spröt.

De har alla en bruten linje över ögonen. Ett par har en rejäl fläck bakom ögat.

De uppför sig inte alls som de jag haft innan.

De gillar att gå där det är trångt. Det här med att segla runt lite majestätiskt kan de inte stava till.
Nä, fläng runt bland rötter, dra in fenor, det är grejen, Tydligen normalt för denna varianten.
Därav de något kortare fenorna.

De äter friskt alltid. Men när jag ibland gömmer mat så blir de tosiga, ner bland rötter,
gräver, trycker in sig. Att se dom bli heligt ilskna när jag drattar ner ca 20 LF yngel är
bland det roligaste jag sett. In bland rötter och jagar.

Mellan dom är det förvånansvärt lugnt. Inget mer gruff än mellan vanliga.

Bortsett från en del av karet som ett par har lagt beslag på helt och hållet.
Där är det inte en jäkel som kommer över gränsen. Lek eller inte, ingen kommer in.
Men ibland så lämnar dom sitt revir i flera timmar och tuffa runt med alla andra som
om inget har hänt.

De är alla dock ganska ilskna mot jordätarna. Så pass att de är numera tyvärr är så stressade
att de slutat leka. Lagom undertryckta.

Jag har en känsla av att de gillar att va i grupp om 6-10 st. Jag har en känsla av att de nästan
jobbar som grupp och trycker ner andra (om de kan). De verkar tycka att det är ok att någon
tar ett revir och sedan kommer tillbaka.

De simmar runt förvånansvärt mycket. Mer än de jag haft innan.

Just denna varianten skulle jag nog rekommendera att ensamma om karet är typ 325-540 liter.
Känns som att de dominerar så mycket att andra blir nertryckta. Jo, renodlade bottenfirrar går
nog bra, typ L-malar och Corys.

En liten lustig sak... de äter allt med huggande friska trutar....utom flingor,,, pellets, mixar, fryst, levande,
allt hugger de på, utom flingor.

[Mats Bryzell]

Härligt, Ken! Skön läsning!
Det finns vissa grejer i din beskrivning som jag känner igen i beteendet hos de scalarer (9 st. Red Back) jag har i mitt kar - speciellt det intensiva jagandet efter mat och den samlade gruppmentaliteten som de gärna återgår till mellan varven.

Hoppas du kan filma dina scalarer någon gång, det vore kul att se.