-
Wow, vilken berättelse!
Terminator var verkligen ett bra namn på den fisken...
Lämna en kommentar:
-
När jag läser lite om Mbunas och annat igen så kommer jag ihåg hur mitt eget Malawiäventyr under 10 år tog slut. Berättelsen är från http://aemagasinet.se/senaste.html , där det var en krönika jag skrev:
Det finns en fisk jag aldrig glömmer, Pseudotropheus sp. 'elongatus aggressive’. En oerhört vacker, torpedformar Malawiciklid och den hetaste bekantskap jag har haft under mina över 50 år som akvarist. Föremålet för mina känslor var en hane som jag, tillsammans med några honor, köpte under en sommar på 80-talet av Runo Broddfors på Broddfors Zoologiska. Denna oerhört kunniga akvarist sade: – Nöj dig med en hane. De kan vara lite sura mot andra liknande hanar. – Inga problem, sa jag. – Jag hade mest zebror (någon Metriaclima-variant) i karet.
Numera heter den Chindongo bellicosus. Bilden från Zoopets fiskregister: https://www.zoopet.com/fiskar/fisk.php?NR=994&SOK=1
När jag kom hem släppte jag i mina Elongatus i mitt 460 liters Malawikar och såg hur hanen gjorde sig hemmastadd. Många fiskar är ju osäkra i början, men inte denna skönhet. Direkt efter inkoppning simmande han fullt utfärgad med en avspänd, självsäker hållning genom karet. Jag var så nöjd med mitt köp.
Nästa dag. Förväntansfullt närmade jag mig akvariet. Där var han, Elongatushanen. Lika vacker och lika nöjd. Men... Förutom något enstaka zebra-yngel så var karet tomt. Först blev jag bara stående, häpet stirrande och oförstående. Så plötsligt, med imponerande snabbhet, såg jag honom göra en attack upp mot ytan. Jag lyfte av rampen och tittade. Där, i högra hörnet precis vid ytan ovanpå mina grottformationer, låg en rejäl hög med zebror. Tre var döda och kropparna, som delvis låg över vattenytan, hade fullt av små bitmärken och fransiga fenor.. Medan jag undersökte gjorde Elongatushanen blixtsnabba attacker mot de zebror som skrämts ner av min hand. Min hjärna kokade snabbt över i ilska över denna fiende i karet som massakrerat de zebror som jag njutit och trivts med så länge. Jag sprang och hämtade håven, var fullt inriktad på att antingen personligen göra processen kort med denna Terminator, eller åtminstone ställa honom i en hink utanför Broddfors Zoologiska för att sedan raskt springa därifrån.
Ut med stenar, ännu mera stenar, Malawi i olika former och en överraskande mängd yngel. Till slut var akvariet helt tomt. För tomt. Var tog Elongatushanen vägen? Jag tittade från alla möjliga vinklar och blev allt hetare i min frustration. Började leta på golvet. Samma resultat. Förbannad och lite förvirrad satte jag tillbaka stenar och inredning. I med fiskarna igen och kände mig trots allt ganska nöjd. Nu var ju saken i varje fall löst.
Några timmar senare var jag tillbaka för att mata mina skyddslingar och stirrar då på en ensam fisk i karet, Terminator. Jag bara stirrade på honom och han stirrade hånfullt tillbaka. Alla fiskarna var uppe på ungefär samma ställe igen. Jag kände mig generad, besegrad, arg och full i skratt. Han var där igen.
Jag var lite i samma läge som deltagarna i Brynolf & Ljungs Street Magic, TV-serien där människor blir blåsta av två skickliga magiker. Tänkte att du vinner idag. Men i morgon åker du ut!
Nästa dag skulle jag fånga honom. På golvet framför akvariet låg en torr, vackert blå pinne. Elongatushanen stirrade på mig med tomma ögon. Jag kan än idag inte förklara varför jag gjorde nästa handling. Jag släppte ned honom i akvariet. Han singlade långsamt ned till botten. Jag tittade på honom en kort stund och gick besviken därifrån. Senare så tänkte jag att det där var ju dumt och gick tillbaka för att ta ur honom ur karet. Då ryckte det lite i ena gällocket. – Han lever!
Fascinerat så stirrade jag på honom under en timme medan hans kroppsdelar bit för bit började röra sig. Tre timmar senare låg han på buken och andades hårt mekaniskt. Som en Zombie i Walking Dead - fiskversionen. Efter några dygn var han i stort stort sett i skick som ny och alla fiskar var återigen ihopträngda på en liten yta utsatta för massiva och skoningslösa attacker. Men nu hade denna Terminator väckt mitt intresse. Så alla övriga fiskar såldes. Det visade sig att han i stort sett ignorerade Melanochromis auratus, som han senare delade kar med. Han blev sedermera pappa till en mängd hetlevrade Elongatus som alldeles säkert drev sina ägare till vansinne.
Han levde i flera år och bjöd på mycket underhållning. Den oåterkallerliga döden mötte han först under en varm sommar när jag semestrade på Öland. Svärmor, semestervikarien, ringde då och berättade:
Svärmor: – Alla fiskar är döda...
Jag: – Döda?
Svärmor: – Döda!
Jag: –???
Svärmor: – Förresten…
Jag: – Ja!?
Svärmor: – Det är inget vatten i akvariet…
Jag: – Inget vatten!!! Var är vattnet då?!
Svärmor: – Ingen aning…
Jag: (stum och i chock)
Svärmor: – Parketten är alldeles mjuk…. det ska den väl inte vara?
Där tog det slut för den hetaste fiska jag ägt, Elongatus. Du borde testa den!
Väl hemma så ledde allt detta till torkfläktar i evighet och en nylagd snygg parkett. Det blev slutet på en 10-årsperiod med det vi då sa: Malawi.Senast redigerad av Bluewing; 06 December 2017, 11:27.Lämna en kommentar:
-
-
Jo du har säkert rätt och en större grupp är ju finare att titta på. Gott att höra om vattnet och det är ju ett vanligt värde på kranvatten.Köpte mina regnbågar på Hornbach i södra änden av Sthlm men de kan finnas i Norrköping också, så det får väl bli en tur dit.Lämna en kommentar:
-
Tycker regnbågarna går bra i mjukt vatten (4 här) med ett ph 7-8. Tror det lätt hamnar på våra värden med denna kombo i många kommuner. Så jag tror du kommer att märka att du hamnar mitt i prick. Vad jag förstår är många av de vanligare regnbågarna ganska tåliga och passar i våra vatten. Om Praecox är som andra regnbågar så trivs de ofta i en större grupp. Det var därför jag frågade hur du såg på antalet.Senast redigerad av Bluewing; 04 December 2017, 19:53.Lämna en kommentar:
-
Inte så många till sju eller nio totalt plus röda regnbågar i samma antal. Tänker jag nu men man kan ju ändra sig. Vilket vatten har du i kranen? Dina verkar trivas med vad du har att erbjuda. Efter att ha haft hårt vatten från egen brun (16-17) så har kommunen precis i dagarna dragit in kommunalt vatten och det är mjukt(4). Så med tiden blir det ju mjukt i karen också. Fast jag kan ju springa ut och hämta vatten från slangen som vi vattnar med, det är fortfarande brunnsvatten. Lite opraktiskt vintertid dock.Lämna en kommentar:
-
-
Jag har kollat nu i stugtråden bättre så jag har koll hoppas jag. Ja det är nog för den kvarvarande Diskusen som tål allt och anpassar sig till allt. Han är så vacker. Började tänka att hmm... sälja scalarerna kanske. Några blåturkos så......Just nu är ett kommande, större kar än så länge i en "drömmande" planeringsfas. Det skall fixas en hel del andra grejer först (skriver lite om detta i min tråd; "Akvariestugan") innan jag drar igång ett nytt projekt.
Lustigt att du nämner Discus. Det var exakt vad jag tänkte på när jag såg din senaste film - den där ensamma discusen som går där...
Det skulle ju vara häftigt om du tog tag i den grejen ytterligare en gång.
Jag drömmer vidare om det.
Lite annat tugg om inredning och så. Om du tittar på den här bilden så ser du varför inredningen funkar. Den är direkt efter ett vattenbyte och jag kör ju numera alltid med ett lertillskott i vattnet vid vattenbytet. Det lägger sig efter ett par timmar.
Bilden är tagen från soffan där jag sitter och hänger med mina fiskar dvs. snett från sidan. Perfekt med en öl i handen och avspänd blick. Har ju jobbat med inredningen men landade i att den öppnar karet mot min sittplats eller ska jag kalla det sängplats. Så hela inredningen stiger ju sakta åt höger, men för mig blev det helt rätt.
Det jag ville komma till är att jag tidigare "aldrig" byggt in en mellan-nivå i karet. Som ett slags grund. Det som hänt är att Guianacarorna fullkomligt älskar detta område och släppt sitt bottenlevande beteende och ser grundet eller den högre nivå som en möjlig bottenyta. Även Discusen har blivit rejält piggare och är där och letar. Bonus är ju att Taiwanmossan som jag klätt in roten med är proppfull med körsbärsräkor. Vad jag är ute efter är att jag inte tidigare insett vikten av olika nivåer i karet. Bara tänkt nerifrånochupp med växter och uppifrånochner med rötter dvs. ett lodrätt tänk. Det syns ju tydligt på filmen jag visade nyss:
Så jag börjar tänka till lite runt nivåskillnader. Låter det obegripligt så är det begripligt. Men i min hjärna är det kristallklart som ett diskuskar.Lämna en kommentar:
-
Jag har ganska nyss köpt dem, 4 st som en test. Det ser dock piggt och fint ut så nästa gång jag kommer till "stora staden" får det bli några fler. Jag har sneglat på dem ett tag, gillar kontrasterna mellan den blåskimrande kroppen och de vinröda fenorna. Jag har generationsbyte på gång i Riot då det gamla gardet är just gamla och trillar av pinn allteftersom.Lämna en kommentar:
-
Tack!!! Japp 4 just nu. Hade 7. Sålde ett 180 och har ett litet nano som jag kanske ska ha några killis i. Ett nano gick sönder.
Hur många hade du i det karet och hur tycker du det funkar med dom?Lämna en kommentar:
-
Nu är en lagom grupp på 15 st. Melanotaenia Praecox, Neonregnbåge beställda till mitt 200.
De är efterlängtade. Äntligen regnbågar i hemmet!
Lämna en kommentar:
-
Du har så fina kar, fyra räknade jag till?
Och visst är tiden begränsad. Så det är klokt att använda den väl.
Melanotaenia praecox har jag i Riot, fina fiskar
Lämna en kommentar:
Lämna en kommentar: