Drömmen om ett Discusakvarium

[jozi81]

Det är som om detta karet helt bytt själ. Det är aktivitet absolut överallt. Har suttit timvis när jag kommit hem och bara njutit av skådespelet. Diskusarna är så himla harmoniska och roliga nu när de fått mera space. Det är i varje fall tre hanar och en hona som flörtar med alla tre som positionerat sig till vänster, mitten och till höger. De har vant sig med Guianacarorna nu och verkar snarare vitaliserade av dem. Vare sig det beror på bladen på botten eller de nya Guianacarorna så har de allt mer börjat plocka på botten och längs sprickorna på grenarna. Guianacarorna är som pajaser som blir skräckslagna så fort jag rör mig och 5 sekunder senare kivas om en bladgrotta eller nåt annat. Både diskusarna och Owrona stimuleras av att jag ger Bassliers småkorniga granulat som lägger sig i sprickorna på mangrovegrenorna. T om den diskus som var så mager förut börjar blomstra med klara ögon och flörtar mest. Han är idag den aktivaste diskusen. Sedan gillar diskusarna ärtor konstigt nog. Karet har faktiskt aldrig varit så här roligt.

Läst din text så många gånger att jag känner att det är dags kommentera[emoji2]
Jag har också i princip helt gått över till att mata väldigt finkornigt och upplever samma sak, man blir glad över att följa letandet av maten, en måltid tar ju 3-4 timmar istället för 3-4 minuter, lite som skillnaden mellan Italiensk och stressad nordisk matkultur faktiskt.
Jag visste att du skulle uppskatta owroewefi, precis vad ditt kar behövde!!

[Bluewing]

Ja det var lite otippat faktiskt. Hade slut på den grövre granulaten och slängde i mini och då märkte jag detta plockande som alltså även den diskus som alltid är kinkigast gör. Gör så numera att jag har en Eheim Twin fiskmatare som skickar i en kombo av carnivor, omnivor och herbivor föda vid två tillfällen per dag innan jag kommer hem och gör det riktigt med fryst/frystorkat/grönt etc. Det som hänt nu när det pulsas ut finfördelad mat är ju att den magraste diskusen börjat bygga muskler. Det är som om de har lättare att gå upp i vikt på detta sätt. Dessutom så blir de aktivare överlag.

Owroewefi var en dunderhit och den har drag av många arter allt från fjärilar till större jordätare och är så komplexa att det känns som att de gör allt och överallt. Sedan blir de rädda, tar på sig en skyddsfärg, blir paralyserade för att efter 20 sekunder kampa om nåt med grannen.

[PiaJo]

Gott att du gillar Owre, jag upplever precis samma saker som du beskriver

[Bluewing]

Det är ju helt din förtjänst, Pia. Hade du inte visat på arten hade jag alltjämt varit helt okunnig om dess existens. Hade inte ens hört namnet förut Via dina filmer och Daniels heja rop blev det bara självklart.

[PiaJo]

det är ju helt din förtjänst, pia. Hade du inte visat på arten hade jag alltjämt varit helt okunnig om dess existens. Hade inte ens hört namnet förut via dina filmer och daniels heja rop blev det bara självklart.

[Bluewing]

Drömmen om ett Discusakvarium

https://www.youtube.com/watch?v=jz0VLCub22c

Vi har det så himla mysigt numera diskusar, guianacaror, L200 och jag.
Det är så harmoniskt idag när det finns mer space för dem och ren avslappning att umgås med dem. Det är en del bataljer mellan 2 av diskushanarna men det är bara en viskning mot i början. Det är de som mäter sig lite ibland. För en tid sedan var det mindre skador på deras munnar efteråt, men det har lagt sig nu.
Det pratas ju mycket om känsliga diskusar och att de lätt blir sjuka. Det pratas mindre om hur tåliga diskusar är. Att de kan gå långa tider med sjukdomar utan att gå under. När de sedan blir botade så blir de sitt gamla jag igen. Tycker lätt att många ciklider blir sjuka och dör i ett ganska snabbt scenario. Dessa har ju hanterat sjukdomar i månader, nästan år innan det tog slut eller som för dessa, blev friska.
Trots nya fiskar i karet så är det dessa diskusar som lindar mig närmast kring hjärtat. De har ett väsen som inger lugn och berör.
När det gäller människor så kan man ibland prata om människors soul print, eller kanske det kan översättas med ett avtryck från själen. Dessa människor som har ett tydligt soul print märks när de kommer in i ett rum och de stannar kvar i medvetandet hos andra när de har gått. Mina diskusar har alla ett eget soul print. Det känns som att de når utanför karet. Så där kan tankarna gå när jag sitter och chillar och diskusarna och jag utbyter och känner på våra själars avtryck. Ni ser, det är inte bara havet som kan vara djupt.....

[Tommy Vestlie]

Härligt att både läsa och se Johnny.

[Einarsson]

Som du säger så må de dra på sig skit enkelt, men de ger sig fan inte utan en fight.

[Inger H]

Där var du djupt nere i källaren ett tag Johnny . Tänk ändå vilken resa dom har gjort dina Diskusar, hoppas att det är färdigt med sjukdomar nu.

//Inger

[Bluewing]

Vi får se hur det blir med sjukdomar Inger, men det är inget jag känner oro för i så fall. Som det är nu var källarvistelsen oerhört lärorik och en hel del demoner och rädslor försvann.
Livet är klurigt som bara den. Mycket dåligt blir bra med tiden.

[Mu(sic)]

Vi får se hur det blir med sjukdomar Inger, men det är inget jag känner oro för i så fall. Som det är nu var källarvistelsen oerhört lärorik och en hel del demoner och rädslor försvann.
Livet är klurigt som bara den. Mycket dåligt blir bra med tiden.

Jag sitter med stort saligt smil i ansiktet

[Bluewing]

Då är vi två som gör det [emoji56]

[Bluewing]

Inspirerad av Tommy så har jag släppt i de nya 5 stora bladen i karet. Jag ökar på med Catappablad i samma takt som de börjar förmultna. De mjuknar rejält efter ett par veckor och blir då en godisaffär för min Panaqolus Albomaculatus. Så det går undan i slutet av lövens "livscykel".

[Einarsson]

Hiva i bara!

[Bluewing]

Så skulle jag gjort förr. Nu när jag har blivit Bryzellad så släpper jag i långsamt tempo ner ett blad lite då och då. Om ett år kommer de att vada i mulm!