Har gjort lite efterforskningar. "Växten" jag tänker på är ett algsläkte av släktet Chara. De är inte kiselbaserade, utan kalkbaserade <img src=icon_smile_blush.gif border=0 align=middle>. De blir 4-6 cm och krasar när man gnider bladen mot varandra. De behöver (surprise!) mycket kalk i vattnet för att trivas. Förekommer bl a på Gotland.
Nu till något totalt off-topic men i mitt tycke väldigt intressant:
Det är ett intressant släkte då det kan användas för att mäta temperaturskillnader i vattnet sedan flera hundra år tillbaka. Förhållandena mellan syreisotoperna i kalken (cac_o_3) som inlagras i växten är nämligen olika beroende på vilken temperatur vattnet har. Skillnaden är ytterst liten, men den finns där.
Har man kalkkristaller från fossiliserade exemplar från olika lager(=tidsperioder) i bottenslammet på kalkrika sjöar kan dessa tas upp och analyseras.
Denna växt är i motsats till andra kalkhaltiga lämningar lämplig att använda då kalken i växten inte omkristalliseras i fossiliseringsprocessen på samma sätt som den gör i t ex snäckskal.
Nu är jag medicinare, inte biolog, så jag vet inte så mycket mer om hur processen ser ut, eller varför den ser ut som den gör. Intressant är det dock.
Kanske något för det afrikanska ciklidakvariet, om vi nu ska återknyta till ämnet?<img src=icon_smile.gif border=0 align=middle> Fiskarna lär ju knappast äta den...
Nu till något totalt off-topic men i mitt tycke väldigt intressant:
Det är ett intressant släkte då det kan användas för att mäta temperaturskillnader i vattnet sedan flera hundra år tillbaka. Förhållandena mellan syreisotoperna i kalken (cac_o_3) som inlagras i växten är nämligen olika beroende på vilken temperatur vattnet har. Skillnaden är ytterst liten, men den finns där.
Har man kalkkristaller från fossiliserade exemplar från olika lager(=tidsperioder) i bottenslammet på kalkrika sjöar kan dessa tas upp och analyseras.
Denna växt är i motsats till andra kalkhaltiga lämningar lämplig att använda då kalken i växten inte omkristalliseras i fossiliseringsprocessen på samma sätt som den gör i t ex snäckskal.
Nu är jag medicinare, inte biolog, så jag vet inte så mycket mer om hur processen ser ut, eller varför den ser ut som den gör. Intressant är det dock.
Kanske något för det afrikanska ciklidakvariet, om vi nu ska återknyta till ämnet?<img src=icon_smile.gif border=0 align=middle> Fiskarna lär ju knappast äta den...
Kommentar