Ludwigia inclinata

**Fisherman** · 06 October 2002, 01:34

Jag har haft en sådan. Den är lite trixig. Behöver massor av ljus för att få denna att utveckla nya blad samt behålla bladen och för att få den orangröda färgen.
CO2 och järn är ett måste mjukt vatten och ph 5-7
får den det så växer den väldigt snabbt och den är vacker som solitärväxt.
Tyvärr gick min bort under förra semestern

Den går även odla ovan vatten, men måste då ha en väldig hög luftfuktighet.
Jag måste skaffa mig ett par stänglar av den igen, eftersom den tydligen finns att få tag i här i Sverige igen.

mvh Fisherman <img src=icon_smile_approve.gif border=0 align=middle>

**defdac** · 06 October 2002, 11:26

Åh man tackar! Jag tror jag har alla tre (mkt ljus, mjukt vatten och järn), även om järnet kanske kan bättras på lite.

Jag har haft lite skakigt i min burk efter att koldioxiden tog slut och det tog ett par veckor att få flaskan påfylld, så den ser inte helt prima ut =/

Ska bladen ha en tendens till "skrynklighet", eller kan det vara tecken på att något är fel?

**defdac** · 17 October 2002, 13:08

Nu har jag fått fart på den rejält! Den längsta stängseln växte 5 cm på två dygn och jag har nu ca 10-12 begynnande sidoskott. 4 stora stängslar and counting. Bladen är inte skrynkliga längre.

Tyvärr gjorde jag en massa åtgärder som jag inte riktigt vet vilken av dom "gjorde susen":

*) Fick fart på min koldioxidutrustning igen efter en påfyllning av gasflaskan.
*) Satte stängslarna direkt under mitt nya Philips Aquarelle-rör.
*) Nyligen har jag börjat dosera KH2PO4 och håller fosfathalten i vattnet på ca 0.5 ppm.
*) Lagt en kvarts skolkrita i akvariet för extra Ca. Vattnet i centrala Linköping har lite väl lågt KH.
*) Petade ner små avbrutna Blomstra-pinnar (1 cm) vid varje stängsel.

I övrigt håller jag följande gödningsnivåer:

*) 5 ppm Nitrat
*) 20 ppm Kalium
*) 10 ppm Magnesium
*) 0.1 ppm Fe/mikro

**PeterW** · 17 October 2002, 18:58

defdac vad kostar alla de där vattentesterna för dig egentligen ?

.-.-.-.-.-Peter...

**Ulla** · 17 October 2002, 23:35

<BLOCKQUOTE id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>
*) Nyligen har jag börjat dosera KH2PO4 och håller fosfathalten i vattnet på ca 0.5 ppm.
*) Lagt en kvarts skolkrita i akvariet för extra Ca. Vattnet i centrala Linköping har lite väl lågt KH.
*) Petade ner små avbrutna Blomstra-pinnar (1 cm) vid varje stängsel.

I övrigt håller jag följande gödningsnivåer:

*) 5 ppm Nitrat
*) 20 ppm Kalium
*) 10 ppm Magnesium
*) 0.1 ppm Fe/mikro

<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote>
Ja, var får man tag på Magnesium-, kalium- och fosfattester?

Jag doserar för närvarande 2,5 ml/ 100 liter vatten av kaliumnitrat. Ändå så kommer jag inte upp i mer än 2-3 mg/liter nitrat. Kan man vräka på mer? på PMDD-receptet står det ju som rekommenderad dosering 1 ml/ 100 liter vatten.

Ulla, med 350-liters sällskapsakvarium och 678-liters regnbågsfisk-akvarium, nystartat.

**Micke J** · 17 October 2002, 23:56

<BLOCKQUOTE id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote> Ja, var får man tag på Magnesium-, kalium- och fosfattester? <hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote>
Magnesium har jag för mej är en del av totalhårdheten.
Sen vet jag att Sera har vattentester för Kalium, fosfor mm i sitt sortiment.
Så det är bara att be akvariebutiken att ta hem det åt dej.
Men det blir till slut många tester att hålla på med.
<img src=icon_smile.gif border=0 align=middle>
Micke J

**defdac** · 18 October 2002, 06:43

<BLOCKQUOTE id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>
defdac vad kostar alla de där vattentesterna för dig egentligen ?

<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote>
Jag behöver inte mäta. Jag använder Tom Barrs 50% reset method och använder Chuck Gadds gödningskalkulator. Med hjälp av kalkulatorn så vet jag alltid *exakt* vilka nivåer jag har av varje ämne.

T ex måste man dosera dubbel dos TMG för att komma upp i 0.1 ppm Fe/mikro. För att komma upp i t ex 20 ppm Kalium så måste jag dosera 3/4-dels tesked K2SO4 i 100 liter vatten.

De enda tester jag har är Fe, Nitrat och Fosfat (och även teststickor, men dom är så oexakta att man bara kan få ett ungefärligt riktvärde på nitrit,nitrat,kh,gh,ph).

**defdac** · 18 October 2002, 06:55

<BLOCKQUOTE id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>
Ja, var får man tag på Magnesium-, kalium- och fosfattester?
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote>
Jag behöver inte mäta. Jag beräknar vilken ppm jag vill ha och tillsätter gödningsämnen därefter. Det enda jag behöver veta är att mitt vattenledningsvatten är helt fritt från gödningsämnen, vilket det är här i centrala Linköping.

<BLOCKQUOTE id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>
Jag doserar för närvarande 2,5 ml/ 100 liter vatten av kaliumnitrat. Ändå så kommer jag inte upp i mer än 2-3 mg/liter nitrat. Kan man vräka på mer? på PMDD-receptet står det ju som rekommenderad dosering 1 ml/ 100 liter vatten.
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote>
Samma problem med MickeJ hade. Din blandning är alldeles för svag.
Chuck Gadds kalkulator visar att 1 msk KNO3 i 180 ml vatten (Hjortgatanszoo-receptet) ger en nitratlösning som ger 0.3 ppm Nitrat för varje ml du doserar i 100 liter.
Doserar du 1 ml av denna lösning i 350 liter så får du 0.1 ppm Nitrat.
Doserar du 1 ml av denna lösning i 678 liter så får du 0.04 ppm Nitrat.

Därför har människorna på Aquatic Plant Digest nyligen börjat med rådet att dosera alla "pulver" torrt.
Efter mitt 50% vattenbyte så doserar jag i mitt 300-liters akvarium:
0,5 tsk KNO3, 2 tsk K2SO4 och 2 tsk Mg2O4 - vilket renderar mig exakt de gödningsnivåer jag sa ovan.

MickeJ kom då med den intelligenta frågan: "Blir det inte bottengödning eftersom pulvret lägger sig längs bottnen?".
Nej det blir det inte. Dels ser man att pulvret lösts upp i akvariet efter några minuter, och fuskar jag och använder mitt Nitrat-test så är nitratnivån den önskade (5 ppm).

**defdac** · 18 October 2002, 08:24

50%-reset-metoden låter mer komplicerad än vad den är. Den fungerar ju på precis samma sätt som t ex vattenbyten för Diskusodling där man ofta använder RO-vatten (Reverse Osmosis) som genererar 99%-ig H2O. Dvs extremt rent vatten som saknar buffringsförmåga. Skulle man använda detta rena vatten direkt i Diskusakvarierna skulle man få stora problem med t ex pH-svängningar. Därför använder man ofta t ex 60% RO-vatten och 40% vattenledningsvatten. Det kan ju tyckas bisarrt att behöva skita ner RO-vattnet med vanligt ledningsvatten, men man gör det ju för att få exakt kontroll över vattenparametrarna.

På samma sätt kan inte jag använda rent ledningsvatten vid mina vattenbyten eftersom det är så näringsfattigt. Jag måste krydda det nyinsatta vattnet med, dom för växterna, nödvändiga gödningsämnena. Främst makronäringsämnena N (kväve), P (fosfor) och K (kalium). Men även mikronäringsämnena Fe, Mn, Mg, Zn, Cu, Mo, B.

Är det väldigt lite av ett endaste av dessa ämnen så slår Liebig's minimum-lag in: Växterna kan bara växa så mycket som det ämne det finns minst av tillåter.
Starkt förenklat exempel: Finns det 1 enhet K men 100 enheter av alla andra ämnen så kommer växterna att kunna växa 1 enhet istället för potentiellt 100 enheter.
(Exemplet är förenklat eftersom växterna behöver olika mycket av varje näringsämne: Ca 20 enheter K, 5 enheter N, 0.5 enheter P, 0.1 enheter Fe)

Den växtintresserade inser genast att man vill att växterna alltid ska ha alla ämnen tillgängliga. Eftersom komersiella växtgödningar inte innehåller allt godis så tvingas man joxa med en massa separata pulver. Skitjobbigt men väldigt givande =)

Nu kommer alla gamla växtakvarierävar att gå i taket eftersom dom kör på ett lite annorlunda sätt, och tycker ofta att man ska göra akvariet så naturligt som möjligt. I naturen så är ofta vattnet näringsfattigt men bottnen innehåller mycket näringsämnen. Alla näringsämnen finns i vattnet i naturen, men det är *betydligt* lägre nivåer än de nivåer som brukar rekommenderas för akvarier.
Här blir det lite lurigt.
Hade vattnet i naturen stått helt stilla hade växterna skapat lokala näringsämnes-"hål": Runt varje växt hade vattnet varit helt näringsfritt och dom hade tvingats att leva på enbart det dom "hittar" i bottnen. Detta vore begränsande för växterna: Vilket vore bäst: Att kunna ta näring ur bara vattnet eller bara bottnen eller både och? Naturligtvis både och. Men ska man välja mellan pest (vattengödning) eller kolera (bottengödning) så väljer jag personligen pest eftersom nya rön visar att växterna är förvånande duktiga på att ta näring ur vattnet. Hur kan det komma sig? Varför har växterna lärt sig utnyttja näringen i vattnet så bra när dom har sina rötter som uppenbarligen bara finns för detta ändamål?

I naturen så byts varje liten del vatten ut ögonblickligen så att växterna aldrig står i samma vatten hela tiden - åar och bäckar har rinnande vatten och sjöar har undervattensströmmar. Även om näringsnivåerna i vattnet är låga så finns, vid varje enskiljt ögonblick, alltid exakt samma gödningsnivåer. Således: Alla näringsämnen finns alltid tillgängliga i naturens eget vatten även om koncentrationen är låg. Att inte utnyttja denna källa till näring vore, rent ut sagt, korkat.

Men vattenpölar med stillastående vatten som skapas i torrperioder där vattnet står stilla då? Här förlitar sig naturligtvis växterna på sina rötter och många har dessutom utvecklat ett övervattensläge så att dom kan ta kväve och kol(dioxid) direkt från luften.

Detta leder till att man antingen kan göda via bottnen eller via vattnet eller både och. Det mest naturliga vore att göra både och även tillse att alla näringsämnen i vattnet alltid finns tillgängliga: Vattengödning är naturlig.

**Micke J** · 18 October 2002, 12:16

Och att köpa och dosera näringen i pulverforn är mycket mer ekonomiskt än att köpa färdigblandad växtgödning på flaska.
Och detta kan ju inte heller vara fel?<img src=icon_smile_wink.gif border=0 align=middle>
Micke J

Ludwigia inclinata

Ludwigia inclinata

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar

Kommentar