Jag tror MH-armatur är det mest rätta för ett sådant akvarium. Kräver dock en hel del DIY vilket blir knivigt med heta MH-lampor och att få elsäkert. Moderna ljusstarka LED:s är också ett alternativ om man har pengar och kan hitta rätt färg.
Kan man ha T5 i vanlig ljusrörsamatur?
T5 är lysrör, så jag gissar att du frågar om du kan trycka i ett T5-rör i en T8-armatur vilket inte går eftersom det inte finns i rätt längd och watt-antal.
Jag tror MH-armatur är det mest rätta för ett sådant akvarium. Kräver dock en hel del DIY vilket blir knivigt med heta MH-lampor och att få elsäkert. Moderna ljusstarka LED:s är också ett alternativ om man har pengar och kan hitta rätt färg.
Ett stort problem med räknaren är att det är så svårt att avgöra reflektoreffektivitet och att jag behöver lite raytracing för att få en korrekt nedstudsning av ljuset ner i akvariet som försvåras enormt av att rena rutor reflekterar ner ljus väldigt effektivt.
Ljuset går ingalunda rakt ned i karet ej heller studsar det mot glasytan på ett enkelt sätt! Bara det lilla ljus som infaller mot glaset inom brewstervinkeln studsar vidare. Tänk dock på att huvuddelen av ljuset som faller ned i karet studsar tudentals gånger mot partiklar i vattnet. Jag tror du ska räkna bort effekten av att ljuset studsar mot glaset. Anta istället att allt ljust stannar i karet.
Hmm, jag gjorde exjobb på FOA i Linköping och då tog vi fram en montecarlo modell för ljusspridning i vatten som jag byggde en simulator i C++ i. Denna modell kan man kanske kalla ray-tracing då jag följde en ljusfoton eller snarare en samling med fotoner som sedan diffunderade ned i vattnet och beroende på sannolikhet för träff av partikel i vattnet så spreds ljuspaketet i annan slumpmässig riktning (ej rektangulärfördelad spridning).Jag lade också i möjligheten att simulera olika geometriska objekt i vattnet och då blir det ren ray-tracing utan slump. Algoritmerna för detta finns beskrivna på FOAs hemsida tror jag, fanns i alla fall. Dock måste de kalibreras beroende på vatten. Extremt stor variation av resultat beroende på vattenrenhet och salt/söt/osv... Kalibreringen sker genom några referensmätningar och voila.
Har du tillgång till röd och grön laser med mätutrustning för emottagandet av ljuset, så är det bara att köra
Senast redigerad av DaRe; 12 December 2009, 21:30.
Metall-Halogen. En lampa av urladdningstyp. Samma idé som Xenonlampor till bilar.
Hmm, jag gjorde exjobb på FOA i Linköping och då tog vi fram en montecarlo modell för ljusspridning
I vårt fall i akvarier är det ganska deterministiskt iom att det är ganska enkel geometri och attenuationen behöver inte beräknas exaktare än att använda attenuationskoefficienter då det i slutändan bara ska trilla ut ett ganska grovt värde.
Har en kompis som använde montecarlo för att optimera sannolikhetsfunktioner för kategorisering av ord. Roligt litet verktyg i algoritmlådan =)
I vårt fall i akvarier är det ganska deterministiskt iom att det är ganska enkel geometri och attenuationen behöver inte beräknas exaktare än att använda attenuationskoefficienter då det i slutändan bara ska trilla ut ett ganska grovt värde.
I samma anda kan du glömma reflektionen mot glasrutan... Bara ortogonalt polariderat ljust går igenom glaset såvida du inte har helt tokiga vinklar på beslysningen, dvs mot glasrutan. Jag tror det är försumbart. Annars kan du ju bara ta en enkel modell exempelvis att ac det ljust som når rutan så studsar 50% tillbaka, det bör vara mer än tillräckligt bra estimat.
Det du missar med en flödesmodell är var i akvariet som ljuset förbrukas. Denna modell förklarar hur mycket och var du förlorar energi vad ytgenombrottet, Beroenden av att du har växter i olika nivåer i akvariet (som påverkar underliggande nivåer), påverkan av strömmar i karet som i sin tur påverkar spridningen pga av brytningsindex förskjutning samt partickelansamlingar. dock håller jag helt med att det är good enough med flödesmodeller. Ahh, gamla tider med roliga problem...
I samma anda kan du glömma reflektionen mot glasrutan... Bara ortogonalt polariderat ljust går igenom glaset såvida du inte har helt tokiga vinklar på beslysningen, dvs mot glasrutan. Jag tror det är försumbart.
Nej det är faktiskt inte försumbart. Det syns ganska tydligt när man mäter med en PAR-mätare:
I use my Apogee PAR meter to measure different places inside the tank to show how the light varies around different areas in a planted tank. Notice how incre...
Annars kan du ju bara ta en enkel modell exempelvis att ac det ljust som når rutan så studsar 50% tillbaka, det bör vara mer än tillräckligt bra estimat.
Ja det låter mer rimligt och reflektionsvinkeln är ganska viktig. Intensitet beter sig mycket udda på grunda djup och följer inte samma mönster när man mäter på ett väldigt brett akvarium och en fokuserande reflektor.
Men jag tror det skulle bli tillräckligt exakt med en enkel 2D-raytrace där man matar in reflektionsvinkeln för glasrutan och dundrar iväg lite strålar från röret (cirkeln) som får studsa på valfri reflektordesign.
Det du missar med en flödesmodell är var i akvariet som ljuset förbrukas. Denna modell förklarar hur mycket och var du förlorar energi vad ytgenombrottet,
Det verkar vara 20-30% om du kollar på filmen, och mycket mer exakt än så behöver det inte vara.
Beroenden av att du har växter i olika nivåer i akvariet (som påverkar underliggande nivåer), påverkan av strömmar i karet som i sin tur påverkar spridningen pga av brytningsindex förskjutning samt partickelansamlingar. dock håller jag helt med att det är good enough med flödesmodeller. Ahh, gamla tider med roliga problem...
Ja att börja göra 3D-modeller av hela akvariet med växter och inredning ser jag som overkill. Just i det här fallet är vi ju inte ute att helt ersätta PAR-mätaren utan mest få en bild av hur mycket PAR man i bästa fallet får i ett oskuggat akvarium.
Däremed inte sagt att det inte vore ohyggligt coolt =)
Senast redigerad av defdac; 12 December 2009, 22:05.
Metall-Halogen. En lampa av urladdningstyp. Samma idé som Xenonlampor till bilar.
Halogen hade jag hört innan, men aldrig Metall-Halogen.
Jag hittade en halogenspot på ikea med en Halogenglödlampa G4 12V 10W, är det en Metall-Halgen?
Halogen hade jag hört innan, men aldrig Metall-Halogen.
Jag hittade en halogenspot på ikea med en Halogenglödlampa G4 12V 10W, är det en Metall-Halgen?
Nej
Metall-halogen får du leta efter på andra ställen tyvärr, det är inga billiga saker och varma blir de som fan.
Används mycket när man odlar växter, både i och utanför akvarier, just på grund av deras höga ljusmängd. Om jag inte missminner mig så har en 250W MH lampa runt 40000 lumen eller något.
Men jag tror det skulle bli tillräckligt exakt med en enkel 2D-raytrace där man matar in reflektionsvinkeln för glasrutan och dundrar iväg lite strålar från röret (cirkeln) som får studsa på valfri reflektordesign.
Kan inte riktig se hur du skulle kombinera en flödesmodell med raytracing, det blir väl mer en uppskattning av hur stor del av flödet som träffar rutan och sedan hur stor del av detta som refelkteras tillbaka.
Det verkar vara 20-30% om du kollar på filmen, och mycket mer exakt än så behöver det inte vara.
Det beror dock väldigt mycket i vilken vinkel ljust träffar ytan. I din film har du också bara ett lysrör och litet akvarium därmed begränsad anfallsvinkel för ljuset så kan det nog stämma.
Däremed inte sagt att det inte vore ohyggligt coolt =)
Mitt akvarium har ju haft sedan tidiga tonåren (15 år uppehåll) då hade jag en stor lampa som hängde från taket med en kvicksilverglödlampa, är det en MH?
Kom just på en sak. Har du tänkt på att ljusspektrat förändras radikalt i och med reflexen mot vattenytan, rött har bäst genomträngningsförmåga. Blätt och grönt (speciellt grönt) reflekteras mer. Vatten är här att betrakta som ett filter. Du kan se det som att du har ett spektra för "vattenfiltret" som du helt enkelt multiplicerar med ljusspektrat.
Även detta vattenfilter beror av vattenvärden och partikeltäthet och typ av partiklar, men kan generaliseras som olika dämpningskoefficienter.
Senast redigerad av DaRe; 12 December 2009, 22:25.
Anledning: bytte rött mot grönt
Kom just på en sak. Har du tänkt på att ljusspektrat förändras radikalt i och med reflexen mot vattenytan, Grönt har bäst genomträngningsförmåga. Blätt och rött(speciellt rött) reflekteras mer. Vatten är här att betrakta som ett filter. Du kan se det som att du har ett spektra för "vattenfiltret" som du helt enkelt multiplicerar med ljusspektrat.
Även detta vattenfilter beror av vattenvärden och partikeltäthet och typ av partiklar, men kan generaliseras som olika dämpningskoefficienter.
Om nu vatten reflekterar rött, borde inte det se lite rött ut oxå?
Kommentar