Om det alls finns nån vettig anledning kan det i pH's fall kanske bero på att det blir lättare att hitta titrerpunkter i titrerkurvor och att mäta arean under kurvan. Ingen gör nånsin sånt manuellt längre, men på 1800 talet...
Du knölar till det onödigt för dig. pH är inversen av koncentrationen H+ joner, dvs mycket H+ = lågt pH. Om en H+ råkar på en OH- jon slår de sina påsar ihop och blir vatten (H2O), dvs mängden H+ sjunker dvs pH stiger.
Aquasoilen kan sänka pH genom att ta upp OH- ur lösning (t.ex. genom att OH- reagerar med magnesiumjoner, eller genom jonbyte), eller genom att släppa ifrån sig H+ (många mekanismer). Om den sänker pH är det sannolikaste att den gör det genom att frisläppa H+.
Koldioxid i vattenlösning reagerar med vattnet och bildar kolsyra. Kolsyran i sin tur kan avge en vätejon och bilda bikarbonat, vilken i sin tur kan avge en vätejon och bilda karbonat. Detta är en jämviktsreaktion, och förhållandet mellan koncentrationen koldioxid, kolsyra, bikarbonat och karbonat bestäms av pH i vattnet, MEN eftersom H+ avges och tas upp påverkas också vattnets pH. Om man tillsätter syra eller bas dvs driver pH från jämvikten med atmosfären, så svarar karbonatsystemet genom att motverka pH ändringen genom att ta upp eller avge H+, dvs fungerar som en buffert.
I de flesta naturliga vatten är karbonatsystemet det huvudsakliga buffertsystemet, dvs detsamma som alkaliniteten, dvs detsamma som akvarister brukar kalla KH. Under pH 6.5 spelar dock inte karbonatsystemet så stor roll, utan det blir väldigt komplicerade buffertsystem baserade på en räcka svaga organiska syror - mitt intryck är att det inte är känt exakt hur de systemen fungerar ens idag.
Ja, som sagt, jag tror pH egentligen är definierat för att göra titrering enkelt. Vid pH över 2 är skillnaden mellan aktivitet och koncentration försumbar.
Men kan man säga så här?
- Om man ökar mängden väte joner blir vattnet surare.
- Om man ökar mängden hydroxid joner blir vattnet mer basiskt.
- Tar man bort vätejoner blir vattnet mer basiskt.
- Tar man bort hydroxidjoner blir det surare.
- I så fall kan soilen dra till sig hydroxidjoner.
Aquasoilen kan sänka pH genom att ta upp OH- ur lösning (t.ex. genom att OH- reagerar med magnesiumjoner, eller genom jonbyte), eller genom att släppa ifrån sig H+ (många mekanismer). Om den sänker pH är det sannolikaste att den gör det genom att frisläppa H+.
Koldioxid i vattenlösning reagerar med vattnet och bildar kolsyra. Kolsyran i sin tur kan avge en vätejon och bilda bikarbonat, vilken i sin tur kan avge en vätejon och bilda karbonat. Detta är en jämviktsreaktion, och förhållandet mellan koncentrationen koldioxid, kolsyra, bikarbonat och karbonat bestäms av pH i vattnet, MEN eftersom H+ avges och tas upp påverkas också vattnets pH. Om man tillsätter syra eller bas dvs driver pH från jämvikten med atmosfären, så svarar karbonatsystemet genom att motverka pH ändringen genom att ta upp eller avge H+, dvs fungerar som en buffert.
I de flesta naturliga vatten är karbonatsystemet det huvudsakliga buffertsystemet, dvs detsamma som alkaliniteten, dvs detsamma som akvarister brukar kalla KH. Under pH 6.5 spelar dock inte karbonatsystemet så stor roll, utan det blir väldigt komplicerade buffertsystem baserade på en räcka svaga organiska syror - mitt intryck är att det inte är känt exakt hur de systemen fungerar ens idag.
Men för at krångla till begreppen lite till så är det tydligen inte mängden utan aktiviteten vi mäter!
Kommentar