Akvarievatten och räk-soil och andra PH manipulerande saker

[Azur]

Att man förr använde Exponentiella mätskalor för var nog för att man inte kunde mäta skillnader så exakt.

Om det alls finns nån vettig anledning kan det i pH's fall kanske bero på att det blir lättare att hitta titrerpunkter i titrerkurvor och att mäta arean under kurvan. Ingen gör nånsin sånt manuellt längre, men på 1800 talet...

Men kan man säga så här?

• Om man ökar mängden väte joner blir vattnet surare.
• Om man ökar mängden hydroxid joner blir vattnet mer basiskt.
• Tar man bort vätejoner blir vattnet mer basiskt.
• Tar man bort hydroxidjoner blir det surare.
• I så fall kan soilen dra till sig hydroxidjoner.

Du knölar till det onödigt för dig. pH är inversen av koncentrationen H+ joner, dvs mycket H+ = lågt pH. Om en H+ råkar på en OH- jon slår de sina påsar ihop och blir vatten (H2O), dvs mängden H+ sjunker dvs pH stiger.

Aquasoilen kan sänka pH genom att ta upp OH- ur lösning (t.ex. genom att OH- reagerar med magnesiumjoner, eller genom jonbyte), eller genom att släppa ifrån sig H+ (många mekanismer). Om den sänker pH är det sannolikaste att den gör det genom att frisläppa H+.

Koldioxid i vattenlösning reagerar med vattnet och bildar kolsyra. Kolsyran i sin tur kan avge en vätejon och bilda bikarbonat, vilken i sin tur kan avge en vätejon och bilda karbonat. Detta är en jämviktsreaktion, och förhållandet mellan koncentrationen koldioxid, kolsyra, bikarbonat och karbonat bestäms av pH i vattnet, MEN eftersom H+ avges och tas upp påverkas också vattnets pH. Om man tillsätter syra eller bas dvs driver pH från jämvikten med atmosfären, så svarar karbonatsystemet genom att motverka pH ändringen genom att ta upp eller avge H+, dvs fungerar som en buffert.

I de flesta naturliga vatten är karbonatsystemet det huvudsakliga buffertsystemet, dvs detsamma som alkaliniteten, dvs detsamma som akvarister brukar kalla KH. Under pH 6.5 spelar dock inte karbonatsystemet så stor roll, utan det blir väldigt komplicerade buffertsystem baserade på en räcka svaga organiska syror - mitt intryck är att det inte är känt exakt hur de systemen fungerar ens idag.

Men för at krångla till begreppen lite till så är det tydligen inte mängden utan aktiviteten vi mäter!

Ja, som sagt, jag tror pH egentligen är definierat för att göra titrering enkelt. Vid pH över 2 är skillnaden mellan aktivitet och koncentration försumbar.

[bossep]

Azur:
Ja jag vet att jag krånglar till det för mig, det blir ofta så när man inte förstår! Man tittar helt enkelt på fel saker och på fel ställen. Men jag vill kunna sådant här speciellt när det övergår mitt förstånd.

Om vi nu struntar i pH ett ögonblick (jag måste försöka få till logiken) så funderar jag på vad som händer med växter och alger och hur de tillgodoser sitt behov av kol. Jag letar en enkel förklaring som jag kan använda för att förklara för folk som egentligen inte är intresserade men fattar beslut.

Det funkar med att förklara att exempelvis ammonium är mer lättsmält än nitrat och jag letar samma enkelhet med kolet. Troligtvis kan man säga att växten tar kolet som C i Koldioxid och frigör O₂ som syre till luften eller vattnet. Kan man då säga att samma sak händer i vatten men att man då har H₂CO₃ i stället? Därför kan pH ändras vid fotosyntesen då C tas upp av växten, O avgår som syre till vattnet och eventuellt atmosfären och H₂ blir kvar och påverkar pH? Jag vet av erfarenhet att pH går upp i det fallet i skitigt naturvatten i alla fall.

Hur som helst nu var det räkor soil och växter vi skulle diskutera.
Enligt vad du förklarat och jag tycker mig förstå samt Patriks funderingar, så borde man se till att ha lite karbonater eller något alkaliskt i vattnet även om soilen fungerar som en buffert.

Soilen har helt enkelt ingenting att jobba med om detta saknas. Att sedan pH mätare av alla de slag spårar ur vid sådana förhållanden och vi börjar justera detta så det kan gå ännu mer fel gör inte saken bättre.

[PatrikMalmo]

Ason skrev:

Bosse!

I boken "Från Arapaima till Ögonfläcksrasbora", Gabriella Ekström, 2010, skriver hon att såväl nitrosomonasbakterierna (ammoniak/ammonium -> nitrit) som nitrospirabakterierna (nitrit -> nitrat) (anm 1) utöver syre behöver karbonat som en kolkälla. Hon säger att det därför är viktigt att karbonathårdheten ligger runt 4 eller högre vid uppstart. Många svenska dricksvatten når inte upp till det. Bikarbonat sägs vara sättet att höja det för att få igång bakteriekulturen och nitrifieringen.

När jag läser på andra ställen tycks koldioxid vara huvudkolkällan till dessa bakterier, men behövs kanske karbonat när inte tillräcklig mängd koldioxid finns löst i vattnet? Skulle det då innebära att när fotosyntesen varit kraftig, så råder brist på i vattnet löst koldioxid och nitrifieringsbakterierna förbrukar en del av karbonatbuffern, varvid nattens koldioxidproduktion försurar vattnet som tappat tillräcklig buffringsförmåga? (Oklart uttryckt skulle min gamle biologilärare sagt, men du kanske förstår? ) Är det det jag ser i dina TAN-, Total Amoniacal Nitrogen, oxideringssiffror?

Kan då en "soil" som även vill dra ner karbonathårdheten göra resan än värre?

/Bengt

Anm:
1. Andra källor anger andra bakterier

Edit:
Det är alltså situationen i ett akvarium med mjukt vatten och vattenväxter jag avser...

Såvitt jag begriper tar bakterierna helst CO2. Vet inte, men tror det sker efter samma princip som att växter föredrar CO2 - de behöver inte jobba på samma sätt för att få kol. Nu är det inte så enkelt att det bara finns ett par bakterier som tar upp kväve, det finns ett helt gäng från flera olika släkten. En del av dem kanske föredrar karbonater? Fullt möjligt att de även tar karbonat om CO2 inte finns tillgängligt pga fotosyntes. I surt vatten har jag hört att det ska finnas svampar som tar upp kväve på ungefär samma sätt som bakterierna, men jag har aldrig hittat mer info om dessa svampar när jag sökt.

Var gränsen går för "ett bra vatten" kan man tvista lite om. Somliga säger KH 4, jag har som praxis att inte lägga mig under KH 3 (om jag inte vill ha verkligt surt vatten). Det är annars en generell regel att en sötvattensburk med tiden blir surare, om man inte sköter VB regelbundet. Har för mig att det handlar om just nedbrytningen av dött material. KH förbrukas.

Soil verkar förbruka KH också, om det nu sker via frigörandet av vätejoner eller annat vågar jag inte säga. Soil består av torv och lera som bakats i lite temp om jag fattar det rätt. Samma funktion som gör att torv surar vattnet bör då vara aktiv.

[PatrikMalmo]

Min personliga missanke är att problemet är för lågt pH. De flesta av de räkarter som odlas (Neocaridina och Caridina från sydöstra Kina och Sulawesi) är inte alls från vatten som är mjukt eller har lågt pH, utan områdena har kalkberggrund. pH under 7 betraktar jag som farligt för såna räkor, och nånstans mellan 5 och 6.5 trillar de av pinn. Jag vet att detta stämmer för körsbärsräka, eftersom jag testat, och jag ser ingen anledning att tro att närbesläktade räkor från samma vatten skulle vara annorlunda.

Har man vatten med mycket låg alkalinitet, t.ex. RO vatten, så behövs väldigt lite för att pH ska ramla under golvet, dvs man kan säkert döda räkor med ett kemiskt surt bottenlag om man har vatten med låg alkalinitet.
Att döda räkor med högt pH är betydligt svårare.

Sen är räkor väldigt känsliga för ledningsförmågechock, men jag utgår från att dödsfallen var i inkörda akvarier, och inte kom efter att man hällt RO vatten på räkorna.

Min rekommendation kvarstår: är du orolig för pH svängningar, lägg i kalksten. Eller dosera bikarbonat, men kalksten är nog egentligen bättre eftersom bikarbonaten förbrukas med tiden.

Det är lite olika vad olika räkor vill ha, om jag greppat det rätt. De räkor folk verkar haft mest problem med i diskussionen tidigare är höga graderingar av Crystals. Lukhaup har varit på plats och kollat var nominatformen lever, och det var relativt kalla bäckar med lågt pH och extremt lågt ledningstal. Misstänker det är därifrån många tips kommer kring just Crystals. Körsbär, Pearl-varianter och Tiger-varianter verkar vara betydligt tåligare och funkar klart bättre med lite högre KH (kranvatten rakt av).

Sulawesiräkor är en helt egen diskussion som jag ser det, de behöver generellt högre KH, högre temp och extremt rent vatten - sjöarna där är oligotrofa. Samtidigt, det finns "grader i helvetet" med Sulawesi också. De räkor som finns i bäckarna kring sjöarna ska vara rätt straight forward och inte särdeles svåra. De från Matano är svåra men möjliga (många, inkl. jag, har ju lyckats med kardinaler) medan Towuti är skitsvårt (t ex Harlequin). Finns numera saltblandningar att köpa för att få sjöräkorna att trivas, kanske är mineralblandningen i sig en viktig faktor för dem, och inte enbart KH.

Själv är jag inte särdeles orolig för pH-svängningar numera, lärde läxan med extremt surt vatten och ett stort snår Najas. Körde Apisto där, som lekte regelbundet men det blev aldrig några yngel. Funderade över möjliga pH-svängningar, och mätte pH 4-5 innan ljuset tändes och pH runt 8 innan ljuset släcktes. Inte konstigt att rommen gick åt helsike. Ut med Najasen och i med flytväxter - det blev yngel i nästa lek.

Det som verkar irritera folk är att de köpt soil för dyra pengar, och soil ska vara bra för räkor. Så dör räkorna eller fortplantar sig inte. Ut med soilen och i med neutralt bottenlager - och så funkar det. Att köra soil med pH-sänkande funktion och så buffra vattnet med kalksten och/eller bikarbonat blir ju massa onödigt arbete. Det finns många andra sätt att få till bra vatten för Crystals, och med tanke på att soilen urlakas inom något år så föredrar jag gamla hederliga sätt att få till rätt vatten. Lite bakgrund till snurret om pH/soil.

[PatrikMalmo]

pH är ett helt fullständigt idiotiskt sätt att mäta väte (egentligen hydroxonium) jonkoncentrationen i vatten. Det hade gått precis lika bra att mäta den direkt i molar och då hade ingen blivit förvirrad. Jag vet faktiskt inte varför man valt att mäta hur sura/basiska vattenlösningar med den "negativa logaritmen av vätejonkoncentrationen", det gör det inte ens lättare att räkna, tvärtom. Exponentiella mätskalor är alltid svårbegripliga (jf deciBel, Richter), att använda en inverterad exponentiell skala är sadism eller idioti. Men tyvärr är eländet så inarbetat att det knappast går att åtgärda.

Mm, instämmer helt här - pH-skalan kan nog ses som sadistisk!! Bara det att greppa att det faktiskt inte är ett steg mellan pH 6 och pH 7 tar tid och är svårt att förklara på ett enkelt sätt.

pH är den inverterade logaritmen av totalkoncentrationen av vätejoner i vattenlösningen, så tillsätter man vätejoner sjunker pH, tar man bort vätejoner (genom att tillsätta bas) så stiger pH. Om aquasoilen sänker pH bör det göra det genom att släppa ifrån sig vätejoner. Hur har ni mätt att den sänker pH? Om det är genom att mäta pH på RO-vatten kan ni glömma resultatet, det är mycket svårt att mäta pH på väldigt rent vatten genom titrering eller med elektronisk pH mätare (eftersom kemikalierna påverkar pH och rent vatten inte leder elektricitet) och man får konstiga värden som aldrig stabiliserar sig. RO-vatten har dessutom bara pH 7 i teorin, i verkligheten blir RO-vatten snabbt surt genom att ta upp koldioxid ur luften - har för mig att ultrarent vatten i jämvikt med atmosfären får ett pH på cirka 5.4, men det är många år sen jag räknade på det och kan minnas fel. På den sura sidan i alla fall.

Soil är bakad torv och lera, om jag fattat det rätt. Bör därmed sänka pH på samma sätt som torv. Att den påverkar vattnet har jag kollat med kranvatten - både pH och KH sjunker. Nu sjunker visserligen pH i mitt kranvatten efter något dygn ändå (tror det handlar om hydroxidjoner från avhärdning med lut), men med soil sjunker pH mer - plus att KH inte påverkas särdeles utan soil. Mäter med dropptester, så visst, det är ingen verklig vetenskap. Jag bör iaf få svar på om vattnet är surt, neutralt eller basiskt, exakt värde har jag inte bekymrat mig särdeles om. Fast det kanske är viktigt, om nu räkorna är känsligare än fisken för pH-svängningar.

[PatrikMalmo]

Azur:
Ja jag vet att jag krånglar till det för mig, det blir ofta så när man inte förstår! Man tittar helt enkelt på fel saker och på fel ställen. Men jag vill kunna sådant här speciellt när det övergår mitt förstånd.

Om vi nu struntar i pH ett ögonblick (jag måste försöka få till logiken) så funderar jag på vad som händer med växter och alger och hur de tillgodoser sitt behov av kol. Jag letar en enkel förklaring som jag kan använda för att förklara för folk som egentligen inte är intresserade men fattar beslut.

Det funkar med att förklara att exempelvis ammonium är mer lättsmält än nitrat och jag letar samma enkelhet med kolet. Troligtvis kan man säga att växten tar kolet som C i Koldioxid och frigör O₂ som syre till luften eller vattnet. Kan man då säga att samma sak händer i vatten men att man då har H₂CO₃ i stället? Därför kan pH ändras vid fotosyntesen då C tas upp av växten, O avgår som syre till vattnet och eventuellt atmosfären och H₂ blir kvar och påverkar pH? Jag vet av erfarenhet att pH går upp i det fallet i skitigt naturvatten i alla fall.

Hur som helst nu var det räkor soil och växter vi skulle diskutera.
Enligt vad du förklarat och jag tycker mig förstå samt Patriks funderingar, så borde man se till att ha lite karbonater eller något alkaliskt i vattnet även om soilen fungerar som en buffert.

Soilen har helt enkelt ingenting att jobba med om detta saknas. Att sedan pH mätare av alla de slag spårar ur vid sådana förhållanden och vi börjar justera detta så det kan gå ännu mer fel gör inte saken bättre.

Om jag nu är med på banan så korrigerar kolsyra/karbonatsystemet CO2-bristen efter att växterna gjort slut på "fri" CO2. Reaktionen går till vänster så länge det finns karbonater. Dessa splittas eftersom systemet "vill vara i balans", CO2 och hydroxidjoner frigörs, växterna förbrukar "den nybildade CO2:n" och pH höjs av hydroxidjonerna (alkaliniteten förbrukas alltså). Bra läsning om kolsyra/karbonatsystemet finns i Bydén, Larssons bok om vattenvärden.

Jag ser ingen anledning att köra med soil och sedan buffra vattnet - dyra pengar samt arbete bortkastat om man kan uppnå samma resultat med neutralt bottenlager och sedan blanda RO-vatten med kranvatten, eller för den delen köra kranvatten rakt av. Har försökt förorda det ända sedan "mirakelmedlet soil" kom ut på marknaden, men mirakelmedel lockar en hel del ändå. Aint nothin like a quickfix... synd att det tog död på ett bra gäng räkor bara.

[bossep]

Detta med räkor låter som lite déjà vu för mig från tiden när ciklider från Malawi och Tanganyika blev populärt.

Man trodde att dessa fiskar ville leva i vatten liknande SA ciklider och mången Auratus gick hädan.

Jag börjar mer och mer se Amazonas flodsystem som något unikt och resten av tropikerna ser ganska lika ut vattenmässigt. Det finns naturligtvis många och stora undantag till detta. Men de flesta sjöar inom vulkanområdena uppvisar ganska likvärdiga värden. Sedan skiljer det en hel del mellan högland och lågland helt naturligt samt mellan floder och sjöar. Har sedan människan varit med och påverkat vattnet blir det oftast ganska tokigt.

Tittar vi på Sulawesiräkor från sjöarna så borde de vara de lättaste att acklimatisera till Svenska förhållanden. För att använda akvarist termer:

Temperatur: 26 -30 C
pH: 7-8.5
GH: 5-7
KH: 4-6
mS: 45- 175
Syre 7 mg/l

Dessa värden borde skilja sig en del mellan årstider och tid på dygnet, osv. (Uppgifter av Carsten Logemann).
Jag lade in detta I en modell jag brukar använda och jag tror man kan säga att vattnet från sjöarna är ganska likartat förutom då ledningsförmågan mätt i mikro siemens.
pH 8, GH 6 och KH 5. Kort sagt, bra lite hårt kranvatten. På papperet i alla fall.

[bossep]

Om jag nu är med på banan så korrigerar kolsyra/karbonatsystemet CO2-bristen efter att växterna gjort slut på "fri" CO2. Reaktionen går till vänster så länge det finns karbonater. Dessa splittas eftersom systemet "vill vara i balans", CO2 och hydroxidjoner frigörs, växterna förbrukar "den nybildade CO2:n" och pH höjs av hydroxidjonerna (alkaliniteten förbrukas alltså). Bra läsning om kolsyra/karbonatsystemet finns i Bydén, Larssons bok om vattenvärden.

Jag ser ingen anledning att köra med soil och sedan buffra vattnet - dyra pengar samt arbete bortkastat om man kan uppnå samma resultat med neutralt bottenlager och sedan blanda RO-vatten med kranvatten, eller för den delen köra kranvatten rakt av. Har försökt förorda det ända sedan "mirakelmedlet soil" kom ut på marknaden, men mirakelmedel lockar en hel del ändå. Aint nothin like a quickfix... synd att det tog död på ett bra gäng räkor bara.

Delar helt din uppfattning! Som du mins var jag mycket skeptisk till detta när det först började nämnas här på forumet. Är det ingen annan fördel med soilen såsom växtnäring, etc. Så gör det såsom mycket ”man made” mer skada än nytta. Växterna skall vi ju slänga ut ur räkburkar så sket sig även det!
Vad jag tror spontant är att vi tittar under fel sten lite grand. Jag är ganska säker på att det är närsalter och kanske kemikalier som är problemet. Generellt så brukar man säga att fiskar tål 10 ggr mer skit än skaldjur.

[bossep]

Det är lite olika vad olika räkor vill ha, om jag greppat det rätt. De räkor folk verkar haft mest problem med i diskussionen tidigare är höga graderingar av Crystals. Lukhaup har varit på plats och kollat var nominatformen lever, och det var relativt kalla bäckar med lågt pH och extremt lågt ledningstal. Misstänker det är därifrån många tips kommer kring just Crystals. Körsbär, Pearl-varianter och Tiger-varianter verkar vara betydligt tåligare och funkar klart bättre med lite högre KH (kranvatten rakt av).

Sulawesiräkor är en helt egen diskussion som jag ser det, de behöver generellt högre KH, högre temp och extremt rent vatten - sjöarna där är oligotrofa. Samtidigt, det finns "grader i helvetet" med Sulawesi också. De räkor som finns i bäckarna kring sjöarna ska vara rätt straight forward och inte särdeles svåra. De från Matano är svåra men möjliga (många, inkl. jag, har ju lyckats med kardinaler) medan Towuti är skitsvårt (t ex Harlequin). Finns numera saltblandningar att köpa för att få sjöräkorna att trivas, kanske är mineralblandningen i sig en viktig faktor för dem, och inte enbart KH.

Själv är jag inte särdeles orolig för pH-svängningar numera, lärde läxan med extremt surt vatten och ett stort snår Najas. Körde Apisto där, som lekte regelbundet men det blev aldrig några yngel. Funderade över möjliga pH-svängningar, och mätte pH 4-5 innan ljuset tändes och pH runt 8 innan ljuset släcktes. Inte konstigt att rommen gick åt helsike. Ut med Najasen och i med flytväxter - det blev yngel i nästa lek.

Det som verkar irritera folk är att de köpt soil för dyra pengar, och soil ska vara bra för räkor. Så dör räkorna eller fortplantar sig inte. Ut med soilen och i med neutralt bottenlager - och så funkar det. Att köra soil med pH-sänkande funktion och så buffra vattnet med kalksten och/eller bikarbonat blir ju massa onödigt arbete. Det finns många andra sätt att få till bra vatten för Crystals, och med tanke på att soilen urlakas inom något år så föredrar jag gamla hederliga sätt att få till rätt vatten. Lite bakgrund till snurret om pH/soil.

Vad du skriver om dina erfarenheter stämmer väl med mina teorier.
Om du tittar på min lista i tidigare post ser du att de svåraste räkorna kommer från vatten med låg ledningsförmåga. Jag tog inte med flodsystemen i listan då värden i floder ofta visar stora variationer under olika årstider. Detta betyder att det som lever i floder ofta är tåligare för variationer än det som lever i sjöar.

Azur var inne på en sak i en annan tråd som jag tror kan vara av största vikt här.
Ledningsförmågan!
Jag tror deta kan vara viktigare att hålla koll på än pH, KH och GH.

Edit: Hoppsan hade tydligen glömt de här länken angående olika Sulawesi vatten. Titta på Electric conductivity

[bossep]

Patrik (och andra)
Bakterier står för mycket av vad som händer i ett akvarium och andra ekosystem. Kanske de står för merparten av allt som händer! Vissa bakterier producerar stora mängder koldioxid andra kan använda detta. Att bakterier också kan använda karbonater borde stå utom allt tvivel. Detta ingår i de förhatliga redox processerna som vi en gång i tidernas begynnelse surrade om. Detta är en del i kopplingen av kol och kväve cyklarna. Tar vi sedan in växter och exempelvis växt plankton blir det än mer komplext.

Jag upplever exakt samma sak i ytvatten med cyanobakterier som du upplevde med Najas. pH går ned under natten och upp dramatiskt under dagens fotosyntes. Detta händer inte med flytväxter då dessa får sitt kol behov från luften. Jag har också upptäckt (kanske andra också) att flytväxter blir större i rent vatten än i näringsrikt = skitigt vatten. Troligtvis beror det på att bakterier i rotsystemet producerar koldioxid i stora mängder vilket växterna tar till sig när det avgår vid vattenytan. Därför växer plantan lågt i skitigt vatten. Om samma planta växer i rent vatten blir den mycket större då en större mängd klyvöppningar måste exponera sig mot atmosfären på grund av den relativt lägre CO2 koncentrationen.

Hur detta påverkar pH och andra vattenvärden vet jag ännu inte men en tendens tycks vara att pH närmar sig 7 under en process när dessa plantor tar upp både kol och närsalter. Det spelar då ingen roll om original vattnet har högt eller lågt pH. I mitt fall är oftast vattnet mer alkaliskt original men sjunker efter processen.

[lillfrasse]

Jag följer era olika snurriga utsvävningar med intresse.

[Mathias Nilsson]

Spännande tråd!

[PatrikMalmo]

Tittar vi på Sulawesiräkor från sjöarna så borde de vara de lättaste att acklimatisera till Svenska förhållanden. För att använda akvarist termer:

Temperatur: 26 -30 C
pH: 7-8.5
GH: 5-7
KH: 4-6
mS: 45- 175
Syre 7 mg/l

Dessa värden borde skilja sig en del mellan årstider och tid på dygnet, osv. (Uppgifter av Carsten Logemann).
Jag lade in detta I en modell jag brukar använda och jag tror man kan säga att vattnet från sjöarna är ganska likartat förutom då ledningsförmågan mätt i mikro siemens.
pH 8, GH 6 och KH 5. Kort sagt, bra lite hårt kranvatten. På papperet i alla fall.

Praktisk erfarenhet visar att detta inte stämmer. Det spretar. T ex vet jag flera som fått kardinalräkor att funka (inkl mig), de verkar vara en av få arter som är rätt straight forward i svenskt kranvatten. Vet tom folk som fått dem att föröka sig BRA i temp på runt 24 grader. Andra Sulawesiarter har dock varit lögn i helsike att få att funka, och där ligger ett krux. VAD kruxet består i har jag en del dunkla teorierer om, men inget som håller för närmare vetenskaplig granskning. Som utgångspunkt för vidare experimet... kanske. Släpper inget där, vill testa själv först.

[PatrikMalmo]

Delar helt din uppfattning! Som du mins var jag mycket skeptisk till detta när det först började nämnas här på forumet. Är det ingen annan fördel med soilen såsom växtnäring, etc. Så gör det såsom mycket ”man made” mer skada än nytta. Växterna skall vi ju slänga ut ur räkburkar så sket sig även det!
Vad jag tror spontant är att vi tittar under fel sten lite grand. Jag är ganska säker på att det är närsalter och kanske kemikalier som är problemet. Generellt så brukar man säga att fiskar tål 10 ggr mer skit än skaldjur.

Jag har både behållt men även minskat min skepsis mot soil. Den gör faktiskt ungerfär vad det påstås att den gör, vilket inte kan sägas om en hel del andra akvarieprodukter. Några krux är att den är extra effektiv i starten och sedan urlakas. Skeptisk där, gillar inte sådant som påverkar mycket/påverkar mindre/inte påverkar alls. Samt, som tidigare - att köra med soil och sedan buffra vattnet... då är man way out i pengar och tid. Iaf i Sverige generellt, andra länder och deras kranvatten kan vara en helt annan femma. Finns mycket enklare/billigare sätt att få till bra vatten i svenska förhållanden generellt.

Växter ska vi alls inte slänga ut ur räkburkar, NO WAY!! Mossor och andra långsamväxare brukar funka bra, samt ge bra resultat i räklingar. Flytväxter rekommenderar jag skarpt, alternativt bra vb. Iaf, vi är eniga om att skaldjur är känsligare än fisk för somligt. Det papperet skriver jag under direkt.

[PatrikMalmo]

Vad du skriver om dina erfarenheter stämmer väl med mina teorier.
Om du tittar på min lista i tidigare post ser du att de svåraste räkorna kommer från vatten med låg ledningsförmåga. Jag tog inte med flodsystemen i listan då värden i floder ofta visar stora variationer under olika årstider. Detta betyder att det som lever i floder ofta är tåligare för variationer än det som lever i sjöar.

Azur var inne på en sak i en annan tråd som jag tror kan vara av största vikt här.
Ledningsförmågan!
Jag tror deta kan vara viktigare att hålla koll på än pH, KH och GH.

Edit: Hoppsan hade tydligen glömt de här länken angående olika Sulawesi vatten. Titta på Electric conductivity

Ja och nej... en del av de svårare räkorna kommer från mjukt och surt vatten, det är sant. Men Sulawesi är en helt egen diskussion. Somligt därifrån är busenkelt och annat är grymt svårt. Vi är dock eniga i att flodlevande liv är tåligare än sjölevande liv, generellt. Undantag finns säkerligen, men generellt så stämmer det.

Jag är ännu inte övertygad om att det enbart handlar om ledningsförmåga i vattnet, för att kunna hålla/föröka t ex en del Sulawesi. Som skrivet ovan, det kan kanske handla om saltmixen faktiskt. Sjöarna är extremt oligotrofa, finns knappt ett spår näring i dem. Bara en sådan sak som en enskild matning kanske kan vara en fara för somliga räkor därifrån - det händer en hel del i en burk när man dumpar i mat rakt av. Sådant händer aldrig i naturen. Men jag är inte ogin här, allt som funkar är bra!! Saltmixen som Bröderna Logemann numera säljer verkar kunna ge en bra grund för även svårare Sulawesi. Vi får se vart det landar, jag är glad att jag inte är försökskanin där!!