Här sitter jag, ensam på julafton. Sambon åkte upp igår morse, och jag blir ensam här i en vecka. Anledningen till att jag inte kunde åka med upp till familjen är för att vi inte lyckades hitta kattvakt och det är alldeles för långt för att släpa djuren.

Det är klart att det känns tungt. Jag är en riktig julnöt och jag saknar verkligen min familj och mina vänner där uppe där jag är född och uppvuxen.

Men sen ser jag ner på mina älskade ögonstenar och inser att de värda allt på jorden.
Bifogade filer