Gabbi ligger sjuk här hemma och jag har jobbat löningshelg med solsken utanför. Det är ingen bra kombination, speciellt inte som enda ordinarie på bygget.
Som tur är helgen slut och jag kan se fram emot två härliga lediga helger i rad framöver. Veckodagarna på jobbet är lugna och kan inte jämföras med helgerna då helvetet (läs kunderna ) går lös på varor och inredning.
För mig som kommer utifrån, där åkrarna grönskar två gånger om året och betesdjuren går i taggtrådshagar nästan året runt, för mig, är detta obegripbart. Jag förstår inte hur hänsynslöshet kan vara en så stor faktor i en förortsbos shoppingbeteende. Allt ska vara serverat på silverfat. Inte heller kan varorna plockas undan utan suckande, om de nu plockas bort. Enklast och vanligast är att man lägger grejerna man inte vill ha på närmaste lediga golvplats.

Förlåt alla er som lägger tillbaka strumporna ni tittat på i rätt låda eller hänger tillbaka t-shirten på stället där alla andra hänger. Ta inte åt er och blanda er inte med de som inte gör detta.

Det vore intressant att få reda på om det även är så här i butikerna ute på landet i mindre städer/orter. Om det inte är ett storstadsfenomen utan bara en vanlig nedgång för medmänskligheten. Var det bättre förr tro? Hade man mer hyfs då?

Jag kanske bara är negativ och ser allt från den mörka sidan för att jag jobbar i butiken. Vad jag kommer ihåg så var jag inte så hänsynslös och lat när jag gick och shoppade.