
För sitter jag i soffan och glor på TV och har en tjock tröja på mig så ska han ha den, med brutalt våld om så krävs. Dvs han kör in nosen och huvudet vid halsen på mig, sen så kommer både en och två tassar, och han ger sig inte förrens tröjan är hans !! Att kno ihop sig på, helst under.

Igår så gav han sig inte förrens husse hade gått och lagt sig, som Herr Oliver tyckte att det var dags för husse att gå och lägga sig.
Tokf-n åkte ner till Skåneland imorse, för att fira Nyårshelgen där. Hans moster är ju 89 år så jag tyckte att han skulle passa på medans hon fortfarande finns kvar här på jorden, och gissa om det blev uppskattat. Uj vad hon har sett fram mot att han skulle komma ner idag. Blev nog nästan kungligt mottagande kan jag tänka ju.

Men igår var vi inte riktigt säkra på om hans ens skulle kunna åka, han vred till ryggen på någe skumt sätt och vips så vart han mer eller mindre ett vårdpaket. Jag har haft ryggskott så jag vet hur jävelusiskt ont det gör så ryggen säger tack och gonatt.

Mycket ynk, pip och ja ni vet...vart det ju. Sen att jag visste hur ont det gjorde gälldes liksom inte, för jag är ju "van" att ha ont. Men hallåååå ?? Gör det mindre ont för det, bara för att man är van att ha diverse kroppsliga åkommor, som pajjade knän, totalstrejk i varenda led, och att in bästa vän vissa dagar går under namnet "citodon". Men han kom iväg imorse i alla fall, med viss assistans av mig med ryggsäcksbärande. Först till bussen här hemma och sedan ner till tunnelbane perrongen i Danderyd.Och nu är han nere i Skåneland och har gått första Ekebacksrundan med Tessie. Ett stycke svart Schabrador med mycket egen vilja.

Jag ska fira Nyår med min far, han kommer hit och det vankas Dubbelmarinerad Oxfilé till middag. Den ska in i ugnen ikväll nu om en stund, efter att ha legat sina fösta timmer i den första marinaden. För er som vill prova så googla bara på Dubbelmarinerad oxfilé. Supergott med bara en smarrig potatisgratäng till och en sallad såklart. Till efterrätt blir det fruktsallad
Ute är det svinkallt och stelfruset till max. Imorse var det lite mysko, det var väldans disigt, så nu är varneda buske och trä helt täckt med centimetertjock rimfrost.

Önskar alla ett supergott nytt 2010.
"-Asch, du är ju van... och såååå tålig!"
Den kommentaren får jag alldeles för ofta, dessutom åtföljd av en axelyckning... Kan tala om att risken finns att tåligheten en vacker dag tar slut och jag får frispel
Gott Nytt År önskar jag dig...