Igår när jag kom hem så var det i med kampfiskarhonorna. Medan de låg där och guppade fixade jag med maten. Sen när jag slängt in det i ugnen och satt på potatisen gick jag hävde i honorna. Tyckte Azura såg lite krokig ut och hon fick ett ryck när hon kom i, men till slut landade hon i kolplantan igen. De nya honorna simmade runt och Tyson visade upp sig som attan och verkade vara inte så lite konfys av antalet kvinns omkring honom. Men Azura verkade må bra och var inte avmagrad så alltså lämnar hon plantan för att äta och hämta luft vid ytan. Avvaktar och ser vad som händer. Nu har Tyson övrig distraktion iaf.

När de var ikoppade så passade jag på att byta vatten i stora karet. Kolla till potatisen och la ett lock på kållådan i ugnen först bara. Vaddå simultankapacitet?! Man är ju tjej. Bytte vatten och gjorde rent pumpen och sen var det precis lagom att äta. Efter maten på med hojkläderna. Jösses de byxorna sitter tight.. hrm... Knata iväg till garaget som ändå ligger typ 5-8 min gångväg från mitt hus - varmt och svettigt! Nåja, det var det väl värt. Skulle ta ut hojen, köra en sväng, tanka och så hälsa på min arbetskamrat i hennes kolonilott. Ta bort alla lås och rulla ut den och trycka på start och INGET! Den bara gick runt runt utan att tända! Provade även att rulla igång den men det gick inte heller! Efter 5 rullförsök fick jag ge upp och ställa in den i garaget igen och låsa den och knata hem igen - nu var jag genomdränkt av svett och helt slut och det till ingen nytta! Som min kille sa - har man en bra dag så regnar det... Som tur är kommer mina föräldrar upp för middag på söndag och då hjälper pappa mig igång med hojen. De ska då också få se akvarierna för första gången! Tog av mig alla hemska kläder och i gympadojjorna och så tog jag bilen till hennes koloni.

Väl hemma igen satte jag mig framför akvarierna och tittade på när de slukade artemia som jag precis gett dem - de älskar verkligen det! Sen började jag räkna in fiskarna - i det stora, det lilla har jag gett upp med alla guppys, tappar bara räkningen bland alla växter. Saknade en pleco!! Hallå! De är ju hur stora som helst - var kan den ha tagit vägen?! Lyfte på roten där ancistrusparet satt fastklamrade, hanen fläktandens rom (?) och honan i en annan skreva. Under låg även botian och for iväg bakom pumpen. Vände på pumpen och kollade och skrämde iväg botian återigen som for till sin skiffergrotta vilket var mitt nästa undersökningsställe - stackarn han led säkert av förföljelsemani efter den jakten. Men den fanns inte i/vid skiffergrottan heller. Började flytta på växterna i karet och där satt den! Snacka om välkamoflerad! Andades ut och duschade och gick och la mig.

Kom igår också fram till att ställa min reumtolog lite mot väggen när jag har telefontid här innan midsommar. Jag har ondare än vad jag nånsin haft vilket verkar helt galet - dels för att det börjar bli varmare = mindre ont, sen så borde medicinerna hjälpa men jag har fasiken inte blivit bättre utan bara sämre. Sen vill jag ha en diagnos och om inte annat så vill jag ha möjlig diagnos på några olika saker jag skulle kunna ha. Vill kunna läsa in mig. Först nu känner jag att jag har tid till mig själv och min situation. Börjar äntligen tycka att livet är kul och skrattar igen som jag gjorde förut, för 4-6 månader sen. Det här med mormor har nog tärt mer på vår lilla familj än vad någon av oss någonsin förstod... Hoppas jag aldrig blir gammal på samma sätt som hon.. fast det gick ju fort när det väl började iofs.. med min kropp så ser väl ålderdomen inte ut som någon dans på rosor direkt.. jag som tom sett fram emot att bli pensionär, nu fruktar jag det.. Men om jag får jobb nån gång det här årtusendet i Skåne så byter jag ju läkare och då får jag ett andra utlåtande som jag mer och mer känner att jag faktiskt vill ha - detta är ju viktigt! Det är ju MITT liv det handlar om! Hmm.. jävla arbetsmarknad...

Nåja, detta kan jag ju "prata" om i alla evinnerlighet. Hoppas att ni som ville bara läsa om fiskar slutade läsa när fiskeriet slutade. Nu har jag ojat mig klart. Just nu, trots kroppens protester, mår jag faktiskt alldeles förträffligt. Glad, kär och har lite jävlar anamma! Vi firade förresten 1 år i lördags och jag är nog kärare än vad jag någonsin varit - världens finaste människa har man ju lyckats hitta!