...har inhämtats från Mammut nu. Stackarn stod bara still i påsen och flämtade, lite stressad av att vara ensam tror jag. Vanligtvis brukar jag passa på och njuta av dem när jag väl har fisk på jobbet men inte denna gång. Den står nu i tidningspapper i fotöljen i rummet så att den stressar så lite som möjligt. Den ska få komma till de andra 11 hemma så jag har mitt stim på 12 som jag skulle ha från början. Skönt att se att Robinson låter bli dem, eller så har han gett upp eftersom de är så himla många. Nu börjar de få lite färg också ifrån att varit helt bleka, de blir så himlans fina när de väl färgar ut. Nåt var ju helt fel med den som dukade under första timmarna hemma då alla andra klarat sig utan problem. Det dumma var ju att jag inte ville ned i karet och rota runt heller då de två ställen där den döda tetran hade kunnat lega var vid schiffergrottan där blåcikliderna har sina yngel och vid roten vari ancistrusarna lagt sin rom. Tur att jag hittade den igår iaf men det ska bli skönt att byta vatten idag som sagt.

Imorgon blir det fullt upp. Då kommer min bästa vän med hennes dotter Sanna som är mitt gudbarn. Hon är snart 2 år så det blir väl fullt ös. Tur att fiskarna är vana vid mycket liv och rörelse runt karen och inte stressas av det. Hoppas att hon är lite lugn också.. men vi ska ju runt på skansen etc så hon lär väl vara rätt slut när vi väl hamnar hemma hos mig igen. Har även skippat att ha hunden hemma i helgen då han inte tål små barn, hade bara varit taskigt mot både honom och Sanna.

Nu äre bara 1½ timme kvar på slavplatsen innan man får gå hem... gadh att en dag kan vara så himla seg! Nu börjar jag snart säga som Sonja att nu skriver man bara för att ingen hindrar en.