Där har vi en människa som det sa klick vid första mötet 
som vi pratar o pratar o pratar...Capella är en UNDERBAR tuss med hår, fladdermusöron och ett vackert litet ansikte. Vi tog med henne upp till katterna (Sisa fick sitta i badrummet för hon gillar INTE hundar hemma
) men jag tog för givet att den lilla Silkeskiten skulle uppskatta besöket - och det gjorde hon - på sitt vis: uppborstad till dubbel storlek spottade hon oavbrutet svordomar Capella tyckte nog det var lite pinsamt i början men struntade sen totalt i den där svärande varelsen och traskade ut i köket och smaskade i sig lite kattmat - och lämnade sitt visitkort När väl gästerna lämnat oss och jag släppt ut Sisa igen, gick båda katterna husrannsakan, på tå, ängsligt/försvarsberett kollande in i varje vrå och skrymsle.
Aldrig tråkigt när man har djur! Tack Mumin!
