I går kväll klockan kvart i nio - ungefär - ringde det på min telefon. Av en ren slump hade jag både den fasta och mobilen liggande brevid mig när jag tittade på en film. Minns inte vad filmen hette, men det var en CSI Nawy eller något liknande... och spännande värre var det, så jag hade inga som helst planer på missa slutet på den pga. att telefonen ringde. Kikarde på nummerdisplaien och konstaterara med ett halvt öga att det är ett hemligt nummer... ok, sådna svarar jag inte på...


Hemligt nummer...
Signalerna fortsatt och jag räknade och väntar på att uppringaren skulle ge upp... vet ju att försäljare brukar lägga på efter sju signaler.
Åtta, nio... telefonen ringde fortfarande...borde jag svara? Tänk om det hänt något? Någon som behöver hjälp... eller - gud förbjude! - har dött.
På tio lyfte jag luren och fick ett klick i örat... nåja, de ringen väl igen om det var viktigt...


En gång till...
En halv minut senare ringde mobilen... vad i?
Ringer inte ofta på den, eftersom bekantskapskretsen har tröttnat på att försöka nå mig den vägen:
- Du svara ju ändå aldrig... sant, men det är en bra väckarklocka. Konstatersr att även denna uppringaren har dolt nummer, och känner hur det isar till i kroppen: Vem har dött?

Svarar snabbt - tyst i andra änden - och jag hinner säger "hallå" tre gånger... innan en kille svarar och presenterar sig som Mats Johansson, och säger sig jobba med kommunens datorer.

Sedan frågar han efter Gunvor "efternamn", och jag svara Ok. Är det Gunvor? undrar han då. Ja, svarar jag och ber honom vänta medan jag dämpar ljudet på TVn...


Jo, det är jag...
Då frågar han igen om jag är Gunvor "efternamn" på Möllebacken? vilket jag svarar jakande på...

- Jo, vi håller på att lägga upp bilder på sidan (till saken hör att vi blev fotade till en skolkatalog för en knapp månad sedan... men jag tog ingen ny portättbild)men vi har strulat till det med bilderna.

- OK, svarar jag - och undrar i mitt stilla sinne vad det har med mig att göra - .
- Men det fixar sig om du sätter på din dator nu , svara rösten hurtigt.

- Jaha, men jag har ingen dator... den är sönder och lämnad på servis.
- Har du ingen dator?!? Har du inte tillgång till någon dator alls?!
- Nej, det har jag inte...

- Vänta lite, säger killen och samtalet bryts. Jag väntar en bra bra stund... men killen ringen inte upp igen, så jag antar att samtalet bröts pga. att han helt enkelt lade på luren.


Sömnlös...
Kan väl meddela att jag funderat halva natten på detta, UTAN att bli klokare på vad detta var för ett samtal. Hur filmen slutade? Inte en aning...



Bank, personalkontor och rektor...
Berättade detta för två jobbarkompisar i morse, som bergrep llka lite som jag..., och fick rådet att ringa banken. Vilket jag gjorde, och fick veta att inga transaktioner hänt på mina konto de senaste dagarna.

Enligt personalkontoret finns ingen som heter Mats Johansson i kommunen...

Rektorn skulle höra med IT avdelningen om de visst något...

ELLER ÄR DET NÅGON SOM TÄNKTE HÖRA OM JAG HADE EN DATOR OCH SEDAN SNO DEN?


Polisamäla?
Har även fått rådet att polisanmäla detta... men är just nu bara allmänt förvirrade. Hur hade ni gjort?


PS: Jag hade som sagt TVn på, så jag kan inte svära på att han verkligen hette Mtas Johansson, dessutom finns det många ställen som heter Möllebacken... men faktum är att det inte finns så många som heter Gunvor.