Drömma och fantisera om framtiden är alla förunnat, men inte alla sätter planerna i verket... och bland de som gör det upptäcker många att vägen till målet inte är spikrak. Jag drömde en gång om att skaffa ett helt stall med stora hagar och vita staket... men av det blev ingenting.
__________________________________________________ _____

En alldeles egen ponny


Klicka på bilden för större version

Namn: img026.jpg
Visningar: 1
Storlek: 563,3 KB
ID: 2343697


Jag såg en liten hästfamilj ida´
och tänkte: En sådan vill jag ha´!
Mitt hjärta slog en extra volt,
kanske på balkongen bland violer väl dolt...


Ide´n om balkongen fortsattte att gro,
den lämnade mig inte en sekunds ro.
Tänk om det verkligen gick!
Tänk om jag verkligen fick!


Snälla pappa... frågade jag klurigt en kväll:
- Kan du ej på balkongen av trä spika en häll?
Du förstår, i den fäster jag sedan ett nät,
och odlar blommor och blad, och balkongen blir från insyn tät!


Pappa spikade snällt och jag log i mjugg,
att jag lurade honom gjorde inte ett dugg.
Jag vattnade noga och sådde små frö,
vad pappa ej visste var att det skulle bli hö!


Snart började små skott i mina lådor spira
och jag tänkte: Nu gäller det att korten rätt lira!
Hur skall jag få en lite häst på min balkong?
Skall jag be mina föräldrar resa bort en gång?


Jag funderade fram och tillbaka...
Skulle jag lura min pappa och hans maka?
Men vad annat fanns att göra?
Jag vinkade glatt när jag såg dem till stan köra!


Nu var goda råd dyra
och jag låg i värre än en liten myra!
Med mycket mod jag telefonluren fatta,
nu skulle jag ha en ponny... för morötterna var satta!


- Undrar just vad ponnyer kostar att hyra,
kanske är de väldigt dyra?
- Oh nej! Vi har bara haft´en i ett år,
du för en hundring honom får!


En ponny för en hundring blott,
det hade jag faktiskt aldrig trott.
Jag skyndade mig att slå till,
hoppas nu bara att ponnyn var snäll och mill.


Min ponny kom en onsdagskväll sen,
och jag drömde redan om en mule len.
Tänk att med sin egen ponny få kela,
och med morötter och socker bortklema.


Det var bara det att på ponnyn var något fel,
inte så att den var skadad - Nej, den var hel och ren.
Under dess hovar löpte en konstig manick...
... och mitt humör tilll botten likt Titanic gick!


Ponnyns man och svans spretade yvigt åt alla håll,
och visst verkade han snäll, men vad spelade det för roll...
En tår rullade över min kind, och bredvid ponnyn föll jag på knä...
Vad skulle jag med allt mitt hö... när min vän var gjord av TRÄ.

__________________________________________________ _______________


17-åriga Johanna drömde om en modellkarriär... det blev hennes död! http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7654820.ab