... blev jag, och det resulterade i denna presentation av husets fyrfotingar .

Goddagens förresten...
Efter kontakt med försäkringskassan i fredags, så fick jag veta att pengar skulle finnas på mitt konto idag (alltid något i dessa fattigtider), så kvällen igår ägnade jag åt att betala månadens räkningar via nätet. Det gick som en dans... pengarna räckte gott och väl (kvarskatten har jag förträngt), ända tills jag skulle skriva ut en kopia av inbetalningarna. "Skreeek", sa skrivaren, "slut på pappret" sa datorn, "så fan heller... det är gott om papper" sa jag, samtidigt som jag svor tyst (ingen ide att svära högt, det är ändå ingen som kommer till undsättning ).
Det var som jag befarat... lyckades plocka ut EN träknapp från Smockans mun häromdagen. Den kommer från ett vitrinskåp, och är tänkt att dölja ett stort skruvhål... å det sitter TVÅ brevid varandra, båda saknas ...å rakt under detta lilla oskyldiga skåp står skrivaren.
Behöver jag säga mer, ni har nog redan räknat ut var knapp TVÅ fanns!!! Precis, i skrivaren, förståss... och ändå hade JAG tittat ner i pappersfacket utan att se den . Ny titt i skrivaren och ryggläge för den samma, nix inget främmande föremål hittades.
Nytt försök att skriva ut... "SKREREREREK ", skorrar skrivaren! Brukar våld på fanskapet, vänder upponer, skakar... först när jag ställer den på "gavlen" trillar knappen ur... NU ska det väl fungera iallafall. "Hittar inte skrivaren" säger datorn, och jag ser nästan rött när jag letar upp bok och installations CD. Vilket skitjobb en söndagkväll, bara för att man vill göra rätt för sig och betala sina räkningar (och ha en kopia på det).

Nå, jag skulle ju presentera fyrfotingarna... Yngst i Bröderna Bus och Sabotage är Smockan, alias Smokie. Han föddes i höstas, och hade varit död nu, om inte Väninnan räddat honom (o två till) från stället de bodde på. LITEN hankatt (än så länge), mystisk färg, svart ovanpå och nästan vit i botten, vita morrhår, haka och tassar.
Pennoman, hittar inte en penna på rätt ställe längre. Knappoman, har inte matte knappar i skjortan, så kan man ju alltid pilla väck de som sitter på vitrinskåpet !!! Kan inte hoppa upp på diskbänken... inga problem, man kan ju klättra på matte ("Ni skulle höra så kul hon låter då"!)...
Mellanbroder i Bus och Sabotage heter Pysen och kommer från samma ställe som Smockan. Att jag har honom är också Väninnans fel (eller förtjänst ). Det började med att hon tingade en "Whiskas katt", men efter ett par veckor föddes där en långhårig som hon hellre ville ha... men icke, i så fall skulle hon få ta båda, vilket hon inte ville. Då tycke jag synd om henne, så "ta båda , så tar jag hankatten". Fick alltså hem honom osedd... och det var den fulaste kattunge jag någonsin sett... stora öron jättebred nosrygg, knotig, skranglig... ja, min bedömning av honom var inte nådig, det enda som var fint var den blåtigrerade pälsen.
MEN, min bedömning fick sig en rejäl knäpp på näsan ... när jag hade Pysen o Smockan med till veterinären (sprutor), och vad händer, jo, veterinären blir helförtjust i fule Pysen!!! Vänder, vrider, håller honom högt i luften som han vore en utställningskatt, och säger att jag har en mycket vacker katt .
"Vackringen" växte fort och redan vid sju månader var han större än Lille Mannen - fullvuxen (kastrat), och äldst i Bröderna Bus och Sabotage - , så det blev en vända till till veterinären... o historien upprepade sig! "-Vad är han? Han ser ut som en raskatt!"
Tja, en äkta hundkatt, kanske? Han ÄLSKAR vatten , så fort jag ska diska kommer han och ska hjälpa till. Att trampa runt i knähögt vatten, med vatten rinnande över ryggen är jättekul !
Några som inte delar Pysens passion för vatten är Smockan och Lille Mannen, efter att ha badat i akvariumet härom veckan .
Lille Mannen är två år, blå-grå randig även han. Har mer "normala" intressen för att vara katt, tex. bidra till försörjningen genom att ge matte en massa grodor, halva kopparormar och en o annan mus .
Bröderna far runt som tättingar mest hela tiden, men det finns en sak som lugnar ner dem direkt. Snotta heter hon, en liten juvlig fisförnäm birmadam, med mycket bestämda åsikter om det mesta. Störa när hon sover sin skönhetssömn ... det gör man inte ostraffat om man är katt, så Bröderna har STOR respekt för henne.

Usch , detta blir för långt, får nog fortsätta en annan dag...
Adjöken (hundkatt eller knäppgök, det är frågan)...