




Sedan tisdagen den 15:e augusti är jag halvtids sjukskriven för mina händer som jag jobbade sönder under Gothia cup i somras. Jag har ju tusan inte ens tid att vara sjukskriven???? Jag jobbar fortfarande heltid och "håller ihop" händerna med hjälp av mina handskenor. Förbaskat ont gör det i alla fall och carpaltunnelsyndrom heter det. Ganska vanligt också, jag har opererats för detta förr med lyckat resultat så jag står just nu i kö för operation igen. Hoppas jag. Igår ringde jag ortopeden för att kolla när det var troligt att det blir operation. Om de bara hade fått remissen så skulle hon kunna svarat på det men den hade frysit inne hos farbror doktorn så det blev till att ringa dit och påminna. ARGHH!!!!

Har jag berättat om Piff och Puff?? Det är våra senaste små slöjisar som simmar omkring i slöjiskaret. Ryunkin heter denna varianten och jag tycker de är så näpna!! Dessa två har samma färger som Ellen, vit-röda och de piggar verkligen upp bland slöjisarna så Piff och Puff passar verkligen som namn på dem. De är så där lite retliga på nåt oförargligt vis. Totalt omedvetna om sin litenhet rusar de rätt in bland de andra slöjisarna vid matning.
Gula diskuskaret blev verkligen mycket lugnare, och diskusarna blev framför allt synligare, när vi lyfte ur de tre största diskusarna. Kolglödstetrorna trivs och har överlevt allihopa hittills. Där är bara vackert om än lite väl fullt med sånna däringa fula små runda läbbiga snäckor... Hade hoppats att räkorna skulle rensa rent på snäckromen men de verkar ha fullt upp med finare delikatesser.
Stora diskuskaret blev också mycket finare när vi satte ner de andra diskusarna. Kung Kaxig har lite fler att vara arg på nu så det känns som hans surfasoner lugnat sig lite. Alla är pigga och nyfikna och hoppas på mat så fort man stannar till för att beundra dem.
Bolivianerna är inne på sin femtielfte lek. Guuu så granna de är måste jag säga!! De skyddar just nu sin nylagda rom för en munruvarhane som blitt över och en ensam melinimal som vi flyttade från stora karet där han verkade må lite dåligt just då. Den lille pansarmalen har repat sig fint i 110:an och är väl egentligen redo att flyttas tillbaka igen men det är ju lättare sagt än gjort i 110 liter djungelbös med massa rötter och flytande najas...

Nya snäcklekarkaret har nu vart igång i snart en vacka. Dimman har lagt sig och det börjar faktiskt se riktigt tjusigt ut!! Alla värden verkar bra så imorrn kanske vi tar och svischar iväg till Nol för att göra oss av med det kliande presentkortet

De senaste kullen med blåciklidsyngel svärmar nu fritt i karet. Morsan och farsan ser ut som bara katten. Tror jag måste skilja dessa åt ett tag sedan om de inte slutar slåss hela tiden. Blåciklidsynglen i köket är nu ca 4 cm så det är bara två centimeter kvar innan de skall flytta till affärn. Mata, mata, mata och byta, byta, byta vatten.....
Usch ja...... fasen med räkningarna... Kanske skall ta å räkna räkorna istället???

Ha en underbar dag och fortsätt kampen mot bakåtsträvarna!! Kom ihåg: Man kan inte bromsa sig ur en uppförsbacke!!