Nåväl, det fanns annat än Geckos och musslor på denna ö lite fisk bland annat. Jag snorklade mycket på Sunset beach och där fanns korallrevet direkt ut, ca 10 meter från stranden.
Jag såg två olika typer av Clownfiskar den vanliga och den som vi brukar kalla skunk.
En ganska vanlig frökenfisk men ack så svår att fota var den som finns med på bild härunder. Kraftig blå och helt gul buk. Mycket färgstark men liknande som jag sett i affärer här i Sverige har inte lika mycket gult under det blåa. På sista bilden har den sällskap av en fisk som jag tror tillhör släktet Amblygobius.
Jag såg också två stycken havsabborar varav jag aldrig har sett en av dem en mycket vacker fisk.
Eftersom det är en trafikerad strand så är mycket koraller skadade och botten består till stor del av stenbumlingar, skelett av stenkoraller och sand däremmellan. Över denna typ av landskap ser man ofta stim av stillahavsvarianten av Sergent Major. Till skillnad från den äkta så har denna ett stort inslag av gult. Jag skulle tro att detta är en av de vanligaste fiskarna kring Thailands kuster. En annan art som man i stort sett ser överallt men aldrig mer än en eller högst två stycken är Zanclus cornutus eller "Moorish idol". Beteckningen Moorish idol lär komma från att Morerna betraktade fisken som en lyckobringare. Morer var ursprungligen namnet på en folkgrupp i Nordafrika och beteckning på de folk som bodde på Iberiska halvön under den muslimska perioden och som sedan överfördes på den muslimska befolkningen i Filipinerna efter den Spanska erövningen på 1500-talet. En annan vanlig fisk i Thailand är också denna fjäril
I sanddelarna stötte jag på goatfishes en fisk som går i små grupper och bökar efter djur i sanden. Utseendemässigt (med skäggtömmar) och beteendemässigt så är det den salta världens svar på många malar, exempelvis Corydoras.
Där det fanns inslag av fin korallsand så kunde man också se olika typer av sandvändare ofta vaktande framför sin bohåla.
De som producerar den fina vita korallsanden, papegojfiskar och sjöborrar var också rikligt förekommande.
Överallt där jag snorklade såg jag stora mängder av olika Diadema-arter (sjöborren med de långa sylvassa taggarna) framförallt på grunt vatten.
De är mycket viktiga för ekosystemet och enormt bra på att konsumera alger av olika sorter. Det finns då en del obehagligheter med dem de är giftiga. Oftast är giftigheten inte speciellt stor men det verkar variera. Jag själv har alltid sådan sjöborrar i mitt akvarium och det händer att man får ett stick då och då. Metoden då är att sätta det stuckna stället under varmt vatten (helst så varmt som man står ut med) under 20 till 30 minuter. Giftet är ett termoinstabilt protein och förstörs därför och smärtan brukar ge sig direkt. Dessa sjöborrar behöver heller inte sticka hål på huden utan frigör sitt gift som sedan kan tränga in. En varning är dock behövlig och det är att det verkar som upprepade stick kan leda till någon typ av allergi eller kraftigare reaktion. Senaste gången jag stack mig så gick det ordentlig hål och det blödde. Efter de sedvanliga 20 minuterna i varmvatten tänkte jag inte mer på det men ca 3-4 timmar därefter började jag må illa. Jag trodde att det var min dåliga mage som spökade än en gång först sent på natten satte jag tillståndet i samband med sticket. Jag sov nog i 24 timmar efter detta tror jag helt utslagen.
Detta år såg jag också några fiskar som jag länge velat se i naturen och en av dem var den sk putsarfisken. Detta exemplar stog rätt still över en stenbumling och inväntade fisk som ville bli putsade.
Att gå i väggen är ju ett populärt uttryck sista dagen på Koh Lipe så simmade jag bokstavligen in i väggen J
På återseende
Lasse
MVH Lasse