Koh Lipe

[Lasse]

I slutet på februari var det nu dags att dra vidare mot en av de riktiga backpackernas favoritö – Koh Lipe. Vi hade förstått att ön var under snabb utveckling och om man skulle uppleva lite av det ursprungliga härute i södra delen av Thailand så borde det ske nu. Koh Lipe är en liten ö som ligger mitt i en gigantisk nationalpark. Det är den enda ön där restriktionerna för exploatering inte är speciellt hårda och därför koncentreras boendet och ”utvecklingen” till denna lilla ö. Slutresultatet kommer troligtvis att bli en gigantisk resort över hela ön. Nu i år när vi var där så byggdes det överallt.

[ATTACH]34674[/ATTACH]

Från denna ö kan man sedan ta longtailbåtar ut till de andra vackra öarna och givetvis även snorkeltripper. Vi valde att koncentrera våra tre dagar endast på ön Koh Lipe och besökte ingen av de andra öarna. Länken här går till en karta över Koh Lipe och närgränsande öar http://www.kohlipethailand.com/butang_islands_map.php

Vi anlände till den största av Koh Lipes stränder - Pattaya Beach. Det finns ingen pir så alla båtar lägger till vid en flytbrygga ca 200 meter från stranden och där får man uppge vart man vill.

[ATTACH]34452[/ATTACH]

Efter det blir man placerad i lämplig longtailbåt – betalar 50 bath per person och blir skjutsad till vald strand. Vi skulle till Sunset Beach

Vi hade valt att bo uppe i något som hette Jacks Jungle som skulle ligga 150 meter från Sunset Beach och en resort med namnet Porn. Vi hade övervägt att bo där just för namnet men föll slutligen för Jack Jungle med den berömda Jack Jungle Bar.

Vi bodde i djungeln men blev efter en halvtimme plågsamt medvetna om att den försvinner i snabb takt. Lisa ropade från terrassen att här svedjar de också – 1 minut senare kommer konstaterandet att det måste vara fel eftersom lågorna nådde trädtopparna. Det visade sig vara ägaren till marken som angränsande till Jacks Jungle som skulle förbereda en ny resort och därför helt sonika tänt eld på sin del. Elden gick sina egna vägar och de tappade kontrollen. Det var bara att ta på sig långbyxorna och visa att en 60 årig svensk kunde hantera en slana och bekämpa en bushbrand även på dessa breddgrader. Nåväl branden lät sig besegras och vi kunde gå ner till Sunset Beach för att se om den gjorde skäl för namnet.

Det gjorde den och efter denna vackra syn var det dags att gå och käka. Efter lite letande så hittade vi en utmärkt restaurang precis där Sunrise Beach börjar och kunde angripa en liten tonfisk anrättad på Thailändsk maner. Gott var bara förstavelsen.

Efter detta så var det dags att gå hem till bungalowen. Det första var att duscha efter en varm dag. Vi letade lite efter duschen och hittade den till slut. Duschmunstycket var en kokosnöt!

[ATTACH]34419[/ATTACH]

Sen var det dags att säga god natt till våra små husdjur och krypa till kojs (ja först var jag ute och kollade så det inte brann längre).

Efter en god natts sömn så var det dags att gå ut och undersöka ön på förmiddagen. Jag har tidigare skrivet att jag gillar kontraster. Denna hydda uppvisar en av de största kontraster jag sett – ett plåtskjul och på detta sitter solceller J

Lunchen intogs på Porn resort och givetvis så kom det en ”pussycat” och skulle kela för att till slut lägga sig tillrätta i mitt knä…

Efter denna måltid var det dags att gå i spat igen

Jag snorklade bara på sunset beach och där var miljön lite annorlunda än på Koh Bulon. Borta var de större acroporaskogarna och de var ersatta med en massa andra koraller som ses nedan.

Men vad som framförallt fanns här var musslor av olika färg och storlek. Ta en titt på dem här nedan.

[ATTACH]34444[/ATTACH]

På återseende Lasse

[ansjo]

Jag säger inget...lovar!

[erikthur]

Jag skall heller inte skvallra men redan nu påpeka att jag tycker att den lokala cebuanska epitetet ligger närmare sanningen. Däremot är det närmast omöjligt att se de stora rackarna då de gömmer sej otroligt bra. Många gånger har jag tagit mej ett par meter från ljudkällan utan att ha en susning om var dom befinner sej. Ett PS är att min filippinska fru är vettskrämd för dem. Det lokala ryktet gäller att de kan sätta sej så fast vid en person att blodvite uppstå om man försöker avlägsna den.

[Kjell Fohrman]

Är det inte snart dags för nästa del i din reseberättelse Lasse - det var länge sedan som du skrev på återseende