Det "nya" akvariet (375l) för våra malawieungfiskar (långt ord) fungerar alldeles som ypperligt.
En intressant iakttagelse. Tycker jag i alla fall. När de gick i tre olika mindre burkar med väldans gott om gömställen. Ja. Då såg man dem knappt. De kilade bara ut och in bland sina gömslen.
Nu, i det stora akvariet, håller alla ihop i ett stort stim och simmar fram och tillbaka, fram och tillbaka, ständigt i rörelse. Då och då försvinner hela gänget in i samma! grotta för att sedan återuppta patrullerandet. Fram och tillbaka. Osv. Osv.
Dessutom är det inte ett dugg skygga nu. Man får liksom mer för pengarna numera då man ser fiskarna! Jag matar dem fortsättningsvis väldigt sparsamt. De få gärna växa, men långsamt.
Jag hade en fundering, eller hyste viss oro, över huruvida det skulle fungera med blästersand i burken. Då denna sand är väldigt finkornig och blir kompakt. Tänkte på detta med avfallet från fiskarna. Skulle det samlas på hög ovan sanden?
Icke sa nicke. Tack vara fiskarnas ständiga rörelse virvlas "böss" upp tillräckligt mycket för att tas upp av innerfiltret. Inte dumt alls. Burken är "tokren" efter fjorton dagar. Det tackar man för!
Sitter just nu med värsta träningsvärken sedan slaget vid Verdun (1918). Så går det när man vilat från träning pga av influensa och därefter kör sitt första pass! Nu får jag bevisligen skylla mig själv då jag valde att köra ett "monsterpass" med vikter.
Nehej. Nu skall jag dricka mitt kaffe. Sätta mig i läsfåtöljen. Läsa färdigt min bok!
Ha det gott alla...