Älskade Mirre idag är det 3 år sen du lämnade mig minns så väl den där dagen 25/10 2005 då jag bestämt mig för att du skulle få gå vidare.Du hade en tid talat om för mig att det var dags nu men jag ville inte riktigt var inte beredd och det är man väl aldrig men du var gammal och hade cancer visade det sig så beslutet var ofrånkomligt. Jag grät i flera dagar innan det var dags och du kände att jag var ledsen men jag såg också att du var lättad över mitt beslut,när jag skulle ta in dig i transportburen bråka du lite som du alltid gjort men inte så mycket du visste att detta var sista resan.Jag åkte tidigt för att få ha dig hos mig en stund,den stunden satt vi utanför veterinären och pratade om de 17 år och 4 månader vi fick tillsammans det var skönt att bara få prata om du sen lyssnade spelar ingen roll.När vi kom in till veterinären så hoppa du ner från bordet direkt när du fått den lugnande sprutan men blev strax vinglig så jag tog upp dig och lade dig i min famn, efter 2 överdoser somnade du äntligen in och efter att jag talat om att det är ok att du lämnar mig nu jag är beredd, du somnade lugnt in 14.30 den dagen och jag vet nu att du har det bra vid regnbågsbron och att vi får ses igen.
Jag minns dagarna med dig då du kom 8 veckor gammal var du och nyfiken på allt, lite egen var du och gjorde sällan som man sade men katter är ju såna.Minns med värme då vi flyttade hit där jag bor nu och du kunde gå ut om än i koppel och vara drottning i området gud nåde den katt som kom i närheten det hördes så fort du hittat en katt det sade alla grannar.Jag minns alla mysstunder vi hade du var mattes katt och gillade inte så många andra människor men det fick man ta du var lite bitsk av dig men man lärde sig va du inte gillade.Din favoritsysselsättning var apport med småråttor det kunde du hålla på med i timmar även när du var gammal o sjuk.Mat gillade du och du var tjock men vad gjorde det du mådde bra länge men du var kräsen ingen mat dög mer än en gång så man fick ofta byta.Nu vilar du i en minneslund någonstans och jag kan känna din närvaro här ganska ofta och jag ser på Gizmo att någon är här och leker med honom det känns skönt att du är här,du är den första katt jag haft och du kommer aldrig att glömmas bort och jag längtar till den dag du o jag får återförenas tillsammans med Gizmo som väl också är borta då.
Du lever kvar i minnet!

Mirre 880615-20051025