Sned könsfördelning är ett ofta förekommande problem när det gäller killis. Tyvärr. Jag gick nyligen genom två nya kullar och blev inte alltför glad. Av trettiotalet longipinnis är möjligen (men inte alls säkert) bara två honor. Tänkte plocka ut sex honor från 30-talet rachovii. Det blev bara fem. Cardinalisen då? Tre säkra honor och förmodligen två till på gång. Förhållandet här är alltså det motsatta men man skulle kunna uttrycka det så att jag riskerar nog att förlora den arten. Jag hade dessutom furzeri på gång – två par dessutom – honorna dog - till synes utan att efterlämna några ägg. Elongatusen – än så länge bara enstaka honor. Eländes elände. Något att glädjas åt då? Jo, jag verkar få ihop en lekgrupp bellotti och har en riktigt stor kull nigripinnis på gång – mycket få bottenhoppare vid kläckningen dessutom. Och jag höll på att glömma mina Aphanius mento som artar sej riktigt bra.