När jag sätter om bananflugorna tycks det alltid bli en räddningsaktion, så även i helgen. Jag har alltid goda intentioner vad gäller bananflugorna eftersom jag vet att de är kanonbra fiskmat men eftersom jag lever i ett överflöd av grindalsmask och med lite moina vid sidan om blir resultatet tydligen just oftast en räddningsaktion till slut. Varför egentligen? För mycket av ditten och datten, som sjukdomsgrubblerier mest tror jag för läxhjälp och upphandlingar var jag ju inblandad i redan tidigare i livet. På tisdag blir det en riktigt besvärlig röntgenundersökning och de kanske ännu mer besvärliga förberedelserna börjar redan på måndag morgon (och visst är jag skraj för resultatet). Och till på onsdag skall jag vara klar med min åsikt om upphandlingen som handlar om den utrustning som jag skall jobba dagligen med under de närmaste fem-tio åren vilket givetvis har stor betydelse punkt. Det rör sej om tiotals miljoner kronor som skall spenderas men det är nog viktigare för säljarsidan än för oss som köper den. Får nog be lite om ursäkt för utsvävningen från dagens ämne.