
Om man ser till ovanstående så förstår ni kanske att jag fick superångest då det damp ner ett kuvert från min A-kassa. jag skulle komplettera några saker, saker som jag är 100 % säker på att jag redan fyllt i. Detta gick t.o.m att se på den kopia som dom skickade med. Inte undra på att jag inte fått nån ersättning ännu. Eftersom jag endast fick några 1000-lappar av Csn i slutet av maj så känns det ganska ekonomisk tungt just nu. Jag undrar hur dom stackarna gör som inte har en sambo somdrar in lite pengar? Det måste ju vara ännu värre för dessa stackars själar. Inte undra på att folk mår dåligt ibland. Det värsta när det gäller att prata med olika myndigheter, är att man känner sig så liten! Ibland sitter dom verkligen och pratar med en som om man vore ett litet barn.

nog med pengasnack... Ska återigen dra ner till vår hundstrand här i närheten. Känns underbart att ha en sån plats man kan gå till med sin lilla vovve. För vår tiks skull är det jättebra att vara där eftersom hon får möjligheten att kanske bli lite modigare. jag höll verkligen på att smäla av då Ida va lite rädd för en 3 månaders valp som va mindre än henne. fattar inte hur det har kunnat bli så här? Vi har ju verkligen gjort allt efter konstens regler då det gäller hennes socialisering.
Näm nu ska jag ringa till handläggaren på A-kassan och förklara situationen för henne. Kanske är hon bättre än den damen jag pratade med igår.
Myndigheter är snabba på att samla in pengar...värre när de tvingas dela med sig!