Måste dock dra igång ett tredje kar nu. Får tillbaka ett vi haft utlånat i många år så det är bra timing dessutom. Fattar inte att folk har problem med att få yngel att överleva, vårt problem är precis tvärt om.
Det blir för många fiskar, de blir fler och fler, och nästan inget bortfall alls. (Jäkligt tacksam för det i och för sig.) Scalarerna har dock sedan ganska länge fått kläm på att Svärdbäraryngel är mumsiga och de är ju stora robusta fiskar som tål lite tuffare tag. (Scalarerna är ju lite griniga ibland.
) Svärdbärarna är perfekta producenter av levandeföda "på plats". Meningen var ju även att yngel ifrån Guppykaret skulle tjäna som levandeföda till Scalarerna men jag fixar bara inte att håva över dem...eller att gubben gör det...Att de äter de Svärdbäraryngel som föds i deras eget kar är helt ok för där är ju inte jag inblandad. Det känns naturligare på något sätt. Likaså att Guppysarnas yngel blir till levandeföda i sitt eget kar. (Knasigt jag vet.) Så för att Guppyna inte skulle bli för många skaffade vi vitfenade Rosentetror och visst sköter de sitt jobb bra men faktum kvarstår, det blir för många yngel...Nu har vi inskaffat ett gäng Riotetror som förstärkning och jag måste säga att jag är riktigt förtjust i dessa klart underskattade fiskar. Det är inte ofta man hör talas om dem men de är både vackra och pigga. (Billiga utav någon anledning dessutom. Tror de kostade 15 kronor styck.) Det är roligt att se dem "dansa" runt i karet och visst fångar de ett och annat yngel också.
Taskig bild som inte gör Riotetran riktigt rättvisa, men i alla fall.
Mina älskade "Ottosar" och även "Kuhlisarna" har dock blivit mycket mer skygga under sommaren. De har alltid hållt sig framme annars, även på dagtid, men nu är det nätterna som gäller. Får se om det bllir läge att försöka få fram lite Ottoyngel nu när tredje karet dras igång eller om det får vänta lite, beror på hur jag lyckas pussla ihop befolkningen i de olika karen. (Ett rent Otocincluskar känns uteslutet tyvärr.) Jag är ju själv med "busongarna", fiskarna, katterna, råttan och ev. hund i veckorna, funderar på att skaffa, eftersom makemannen veckopendlar till sitt jobb. Med fler än tre akvarium blir vi en cirkus - på riktigt. Så kul ska vi inte ha det!
Men på tal om kul, igår fick vi en rolig överraskning.
Vi köpte ju ett gäng små Scalarer i ...hm...februari...jättesmå och söta. De har vuxit och vuxit och "lekt" att de leker ett bra tag nu. De vaktar olika Svärdplantor och har sig, jättekul att se. På senare tid har vi märkt att ett par verkligen har börjat "kila stadigt". De har varit lite ombytliga annars. Igår i samband med vattenbytena kände jag att det var dags att ge växterna lite kärlek och omsorg, det har varit väldigt si och så med det under sommaren.
När jag precis ska ta tag i ett blad på en Svärdplanta för att se varför det ser så märkligt ut, samma Svärdplanta som jag sett vårt lilla kärlekspar omsorgsfullt putsa tillsammans kvällen innan, ser jag ägg. Scalarägg! I VÅRT KAR!!! Jag blev så glad att jag började skrika och hoppa jämfota där jag stod. -Men mamma, du är ju en galning sa 8-åringen när jag förklarat varför jag stod där och tjoade men givetvis tyckte resten av familjen också att det var kul. Vi har aldrig haft Scalarer innan så detta var de första äggen för oss. Och ja, de är odlingsformer, och ja, jag vet att de kan lägga ägg både 15 och 20 gånger innan det lyckas bli frisimmande yngel, om ens någonsin, men det var så jäkla kul. Om man blir så glad och stolt över lite Scalarägg att man hoppar och tjoar, undrar hur det blir när man får barnbarn då? Det kommer visserligen dröja ett tag, våra busar är inte så gamla ännu, men jag kanske ska börja träna baklängesvolter redan nu? Nåväl, de var så duktiga, vår lilla "ManBoy", döpt av lillkillen, och hans fjälla. De vaktade så fint tillsammans. Alla som kom i närheten jagades iväg. (Tyckte lite synd om Glödbandstetrorna som blev av med "sin" hörna av karet, tur att de ska byta kar snart för de såg ganska vilsna ut.) För att de skulle ha uppsikt över sina fina ägg fick de ha akvariebelysningen tänd halva natten. Andra halvan satte vi en golvlampa så att den lyste upp plantan med deras ägg eftersom vi läst att man gärna kunde göra så istället för att ha hela karet upptänt. Vilket jäkla misstag! Dumma "husse" och "matte"! Vi hade inte räknat med hur nyfikna alla andra fiskar blev då de såg att det lyste och de fullkomligt stormade fram och smaskade i sig äggen innan vi, och "föräldrascalarerna" hann fatta vad som hände. Det blev soprent, inte ett ägg kvar! Alltså, är det bäst att ha helt tänt dygnet runt när de vaktar ägg? Hur gör ni andra med Scalarer? (Även om chansen är liten att det blir yngel i ett sällskapskar vill man gärna göra sitt bästa för att hjälpa dem på traven.)Inte heller dessa bilder blev särskilt bra men äggen och de fina "föräldrarna" syns förhoppningsvis hyfsat tydligt. Å inte är det lätt att fotografera samtidigt som man hoppar jämfota av glädje heller.
(Försök själv så får du se...)Att äggen försvann så snöpligt efter ett dygn var tråkigt men jag har en känsla av att det snart kommer fler...(Vi verkar ha ett till par på G som tagit en Svärdplanta i andra änden av karet i besittning. Karet är 1.20 långt så det är tur att de har lite avstånd mellan sig...Skulle vara kul OM det går att ha två par däri.)