Vi har fullt av dessa små taggiga varelser där vi bor. Även om de skitar ned en hel del så har det en klar fördel att ha dem så nära inpå, förutom att de är roliga att studera; - inga mördarsniglar här inte!
Dem tar kottarna hand om.Vi har gräsmatta, soldäck, inglasad altan och altandörren till vardagsrummet i samma nivå. För att kunna vistas på altanen heta sommardagar måste man naturligtvis ha skjutdörrarna öppna. Detta upptäckte våra taggiga vänner i somras och när de sedan hittade både vatten och kattmat på altanen var lyckan fullständig.
Ja, för kottarna alltså, för jösses vad de skitar ner! De är verkligen små grisar! (Om än väldigt charmiga sådana.) Inte är de rumsrena inte!
När vi gång på gång fått lyfta ut igelkottar ifrån vardagsrummet, köket, tvättstugan och så vidare, en låg och tog sig en tupplur bredvid kakelugnen bland annat, var vi tvungna att igelkottsäkra altanen genom att sätta en bräda i spåret vid skjutdörrarna som de inte kom över. Trots att vi då matade dem ute på gräset stod de ofta på bakbenen vid brädan och ville komma in. Knasbollar! Vi tyckte också att kottarna kunde nöja sig med lite annan mat än den vi ger våra katter så vi köpte Whiskas till dem men - nej då, det dög inte! Fint ska det vara, de blev snabbt bortskömda de små rackarna. Grannarnas kattmat ratades också, tydligen föredrog de vår sort. 
Minst en kull ungar föddes under vårt vedbodsgolv. Såhär ser en igelkott som slappnar av ut. Raklång, mätt och belåten på ett svalt altangolv. Vilken härlig stil!
Kan man vara mycket goare än så? Riktigt varma dagar lägger de sig gärna med magen på vattenfatet och benen hängande ner.[ATTACH]3010[/ATTACH]
Vatten ska man ge dem att dricka - inte mjölk!
Här blev en av dem påkommen i full färd med att mumsa i sig katternas mat som den vält ur deras skål. (Efteråt la den sig och sov med hakan vilandes på maten den inte orkat äta upp. Sötis!
Måste varit ett jäkla jobb att välta ut maten dessutom, klart att man blir trött!)Igelkottarna gillar att delar av vår trädgård är något...hm...vildvuxen.
Är inte Kirskål snyggt så säg...Vintern brukar gå hårt åt igelkottarna. En utav förutsättningarna för att de ska klara den är att de har samlat på sig tillräckligt i vikt under hösten. Det är inte många ungar ur varje kull som överlever heller men igelkottarna har börjat att återhämta sig något nu efter en tuff period, vilket är glädjande.
Ser fram emot att återse våra taggiga polare. Det är dags för dem att vakna nu! Våren är här på allvar!
Bifogade filer
Gillade ditt kattklipp. Såååå typiskt katt!
I skymningen kunde jag höra - krack, krack! - när de smaskade på sniglarna