Har varit ledig idag, solen har värmt med sina strålar och livet har kännts ljust.
Men jag funderar mycket nu, vad vill jag bli när jag blir stor???
Vet inte riktigt vad jag skall göra, har varit på samma företag i 20!!! år, heltid de senaste 7 åren. Har gjort lite av varje i livet hitills, men aldrig fattat vad min mening på jorden är.....
Kollade upp mina semesterdagar idag, jag har 59 st som jag kan ta ut betalt, snacka om att jag jobbat för mycket de senaste åren.
Så egentligen skulle jag kunna vara hemma i nästan 12 veckor för att bestämma mig och söka nytt jobb. Vad glad min chef skulle bli, NOT.

Det värsta är att jag innerst inne älskar mitt jobb och min arbetsplats, men det känns som utvecklingen där inte går åt det hållet jag vill. Har kommit så långt som man kan göra på karriärsstegen, så nu gäller det bara att våga hoppa vidare.
Får ta ett snack med min chef när han och jag hinner, han är bra att prata med. Förstående och har redan tidigare verkligen sagt att han vill ha mig kvar men att han respekterar de val jag gör.
Hur som helst,,,,
Har bytt vatten i stora karet och hos räkorna idag. Posthornssnäckorna börjar bli lite väl många nu i det stora karet. Då dom varken har någon söt färg eller liknande så kan man väl inte räkna med att bli av med dem, (de är bruna). Hur gör man sig enklast av med dessa? (det vill säga ta livet av dem man inte vill ha?)

I räkkaret så vart det som vanligt, men jag hittar bara honor. Kanske därför dom inte blir fler. Skall fånga några killar i karet jag har på jobbet och ta med hem.

I kökskuben har jag höjt temperaturen och dragit på syrebubblorna i pumpen. Får se ifall jag kan lyckas få frisimmande yngel igen inom snar tid.

Rally räkan var på ett strålande humör i kväll, gå på två ben var ingen konst alls, suck. Jag är för gammal för busiga hästar.

Kommer i håg en gång för många år sen, kompisens unge kom ner cyklad på sin trehjuling till stallet. Han gick in i boxen och petade min då tjocka, vita häst på magen och sa"vingar där?" Nä, du hästar har inga vingar dom har päls svarade jag pedagogiskt. Men tro inte att ungen gav sig, varje gång han mötte min vita springar så petade han honom i magen och sa "Vingar där".
Flera veckor senare satt jag hemma och tittade på film, och vad får jag se som logga för filmbolaget! En vit pegasus, det är klart att ungen trodde att alla vita hästar hade vingar på magen. KOmpisen hade definitivt användt tv som barnvakt lite väl mycket.
Rally räkan tror ju att hon har "Vingar där", och jag funderar på hur jag skall få henne att fatta att jag inte uppskattar hästar med vingar.....
/ha det gott och hoppas solen skiner i morgon med.
B