Fångade in och spritlade min Neostethus lankesteri. Kommer att donera den till Naturhistoriska.
Skulle ha tagit min sista Apareiodon hasemani också men han har gömt sig bakom bakgrunden så det får vänta.
Naturhistoriska tar emot allt, men det de allra helst vill ha är fisk med känd fångstlokal och/eller arter som är svåra att få tag i. Jag kan tänka mig att de är intresserade av dina killis av bägge anledningarna.
De tar gärna både formalin och alkoholfixerade individer. Alkohol har fördelen att det går att göra DNA analyser, medan formalin bättre bevarar form och färg. Allra gladast blir de om de får båda två, har man bara en individ kan man t.ex. klippa av en bröstfena och lägger i alkohol och själva fisken i formalin.
Annars kan man bara frysa fisken, eller lämna in den levande också, så processar de den.
Killisar artbestäms ofta på färg, så ett foto på levande fisk är säkert uppskattat. All övrig dokumentation du kan ge (framförallt fångstlokal men även hur länge du haft den och var du fick den ifrån kan vara av intresse) ökar värdet på fisken.
De kan förstås inte betala för fisken, men man får ett intyg och vetskapen att man dragit ett litet strå till stacken. Fiskarna i samlingen bevaras i "evighet", och används i forskning, t.ex. vid revisioner.
Kontakta gärna Erik Åhlander först, särskilt om du postar fisken; det har hänt att paket med fryst fisk kommit fel och blivit liggande i rumsvärme...
Tänker då främst på mina killis.
Och är spir dil att föredra jmf formalin i så fall?
De tar gärna både formalin och alkoholfixerade individer. Alkohol har fördelen att det går att göra DNA analyser, medan formalin bättre bevarar form och färg. Allra gladast blir de om de får båda två, har man bara en individ kan man t.ex. klippa av en bröstfena och lägger i alkohol och själva fisken i formalin.
Annars kan man bara frysa fisken, eller lämna in den levande också, så processar de den.
Killisar artbestäms ofta på färg, så ett foto på levande fisk är säkert uppskattat. All övrig dokumentation du kan ge (framförallt fångstlokal men även hur länge du haft den och var du fick den ifrån kan vara av intresse) ökar värdet på fisken.
De kan förstås inte betala för fisken, men man får ett intyg och vetskapen att man dragit ett litet strå till stacken. Fiskarna i samlingen bevaras i "evighet", och används i forskning, t.ex. vid revisioner.
Kontakta gärna Erik Åhlander först, särskilt om du postar fisken; det har hänt att paket med fryst fisk kommit fel och blivit liggande i rumsvärme...