Efter att en ekorre dränkt sig i en regnvattentunna (kunde lika gärna varit grönvattenbyttan) och jag i alla fall inte haft någon som helst framgång med grönvattenprojekten, så avslutade jag grönvatten-i-trädgården projektet.
När jag tömde byttan hittade jag EN Apareiodon tetra vid liv. Den är klart olycklig över att vara ensam, men risken att hitta fler är nog noll. Funderar på om den inte borde få sluta sina dagar i en burk på Naturhistoriska.
Nu har jag haft Nemacheilus pallidus'arna ett tag, och... pja, vad skall man säga? De verkar vara fredliga, i alla fall ser jag inga slagsmål, men de verkar inte heller vara sällskapliga. Värre är att de är 100% nattaktiva och spenderar dagarna i de hålor de grävt ut under sten och rötter. Enda gången jag alls ser dem är vid matdags, då får de fullständigt frispel och bränner runt i vansinnestempo och trycker i sig mat.
De verkar kort sagt mycket fredligare och mycket hemligare och mycket nattaktivare av sig än de Nemacheilus triangularis jag hade förut.
Jag blev riktigt ledsen, den har hållit till kring huset ett bra tag och var nyfiken och orädd. Den kom och undersökte när jag lagade taket kring skorstenen och rensade hängrännorna, och var bara nån meter från mig när jag planterade buskar. Den nyfikenheten och oräddheten var väl vad som fick den dödad till slut. Det är så tragiskt - det måste tagit timmar för den att drunkna, hade jag bara råkat gå förbi hade jag garanterat sett eller hört den och lätt kunnat rädda den. Så jäkla tråkigt och onödigt.