M. triangularisarna är lustiga fiskar. De är som sagt rätt aggro, och dessutom hyperaktiva. De bränner konstant omkring och ställer till bråk, mest med varandra. Märkligt nog verkar det ha en lugnande effekt på övrig fisk, för de visar sig mer än de brukar.
De har också visat sig ha lite saker gemensamma med botior: de klickar vid matdags (det hörs i hela rummet) och de äter malajsiska sandsnäckor.
De stökar i botten hela tiden, verkar äta småsnäckor hela, och stora snäckor försöker de slita ut ur skalet.
Vid matdags blir det "feeding frenzy", när allihop ryker ihop om maten, vilt klickande.
C. langei är däremot en tillbakadragen fisk. Den håller sig ofta undan, och när den inte gömmer sig ligger den mest still och tittar. Vid matdags råkade den i bråk med den dominanta tetran, men det gick över rätt snabbt. Cool fisk. Önskar jag hade ett par till.
D70'an är nu inlämnad. Tillochmed receptionisten på Nikon visste vilket fel "gröna lampan" var. Får se hur lång tid det tar innan den blir klar så jag kan fota mina fiskar.
I övrigt är det business as usual. Inga direkta nyheter alls.