Snart är familjen nästan utdöd...

[Inka]

Jag skriver det här som en fortsättning på att mina katters döttrar är döda...
Min honkatt är sjuk. Hon kommer aldrig att bli frisk igen. Han har fått problem med njurarna och har legat inne på djursjukhuset, fått dropp och äter specialfoder nu. Vi var på återbesök och kollade värdena igår. De hade sjunkit och var på en godtagbar nivå, dvs så mår hon bra just nu. Det som är så jobbigt är att det närsomhelst kan vända. Veterinären sa att man kan ge steroider till katten för att få ut det mesta av kroppsfunktionerna men jag har bestämt att det inte ska göras. Jag har inte tänkt sitta och pressa hennes kropp till att orka längre bara för min egen skull. Det botar henne inte.
Nu vet jag inte hur länge det här håller, jag måste vara beredd på att hon ska avlivas vilken dag som helst. Det kan bli idag, imorgon eller om några år men helt klart är att hon inte blir långlivad.
Hon är tre år gammal, båda honkatterna hon fick i sin kull är avlivade och nu ska jag sitta och försöka glädja mig åt att jag får ha kvar henne ett tag och att hon kan få må bra än så länge.
Jag har alltid sagt att hon inte är en katt, utan något som är gjort av ren kärlek. Hon blir aldrig arg, hur hon är blir behandlad och nu hos veterinären har hon suttit lugnt vid blodprovstagning och sånt. Inte ens hennes matte är lika tålmodig. Jag är inte lika ledsen för min egen skull som jag är för hennes. Hon är värd bättre. Hon som är så liten och underbar ska inte behöva lida. Det är det som gör mest ont.
Mitt hjärta kommer att brista när hon är borta...

[Mogwai]

Min kisse Moffe vart njursjuk för ca 2 år sedan, det gick väldigt snabbt. Han var ca 12 år gammal då, så på endast två veckor så förvandlades han från en glad och fortfarande pigg kisse, lite stel i benen såklart, men alltid redo för lite bus, till en katt som inte kunde ta sig upp för trappan själv hemma. Och han började dricka kopiöst och kissade därefter. Lådan liknade ett smärre sjöslag efter varje gång han vart i den. Jag misstänkte direkt att det kunde vara kattdiabetes som han hade fått, och efter veterinärbesök så bekräftades detta, och det hade direkt slagit på hans njurar.
Istället för en massa mediciner, och stressande veterinärbesök så valde vi att han skulle få somna in. Det är inget lätt beslut att fatta för en livskompis som man håller så kär. Jag saknar honom väldans mycket, för han var min första katt, han var min Moffsetoffse.

[miiaoo]

Jag lider med dig och din katt.

Min hund åkte till de evigt gröna ängarna för två veckor och två dagar sen.
Det svåraste är att ta beslutet, det blir lättare efteråt när man inte längre behöver oroa sig för hur ens lilla favorit mår.

Hoppas att ni får i alla fall en period nu när hon mår bra så ni kan ha det skönt tillsammans. Samla fina ögonblick och lägg på en speciell hylla i minnet.