Hej!
Jag är nybliven ägare till ett dvärguramipar. De är hittills väldigt snälla mot varann, hanen har börjat jaga honan liiite. Hon simmar undan när han gör sina små utfall och så är allt lugnt. Hon verkar heller inte rädd för honom, de simmar båda över hela karet och håller sig inte på avstånd från varann.
Häromdagen hände dock nåt intressant: jag märkte att de simmade tillsammans betydligt mer, höll sig nära varann stora delar av dagen. Sedan simmade de "nos mot nos" och sedan jämsides, fast skavfötters om ni förstår. De började sedan gunga i sidled i något som närmast påminner om mänsklig dans.
Det jag undrar nu är om detta var en sorts uppvaktning eller om det var aggressioner? Att de avgjorde vem som bestämmer? Jag läste nämligen något om att gurami som gungar i sidled är stressade. Efter detta har allt varit som vanligt igen, inga direkta aggressioner, bara några små utfall från hanen utan att honan verkar rädd. (Hanen har dessutom börjat ta mat ur handen ☺)
hoppas nån vet svaret
Karolina
Jag är nybliven ägare till ett dvärguramipar. De är hittills väldigt snälla mot varann, hanen har börjat jaga honan liiite. Hon simmar undan när han gör sina små utfall och så är allt lugnt. Hon verkar heller inte rädd för honom, de simmar båda över hela karet och håller sig inte på avstånd från varann.
Häromdagen hände dock nåt intressant: jag märkte att de simmade tillsammans betydligt mer, höll sig nära varann stora delar av dagen. Sedan simmade de "nos mot nos" och sedan jämsides, fast skavfötters om ni förstår. De började sedan gunga i sidled i något som närmast påminner om mänsklig dans.
Det jag undrar nu är om detta var en sorts uppvaktning eller om det var aggressioner? Att de avgjorde vem som bestämmer? Jag läste nämligen något om att gurami som gungar i sidled är stressade. Efter detta har allt varit som vanligt igen, inga direkta aggressioner, bara några små utfall från hanen utan att honan verkar rädd. (Hanen har dessutom börjat ta mat ur handen ☺)
hoppas nån vet svaret
Karolina
Kommentar