Bra sagt. Det går ofta väldigt fort och man har mycket viljor och visioner. Det här faktumet glöms nästan bort ibland när det egentligen är det som alltid borde vara solklar etta när det gäller prioriteringar.
Nu väntar jag bara på att min bågfenshona ska komma fram och valla yngel, ser i alla fall ut som så den här gången - fast man vet ju aldrig förstås . Hon är inte lika mordisk mot sin partner nu, bara lite.
När man läser om Bågfenorna, så står det att hanen hjälper till att vakta reviret runt "bebisgrottan" - här i mitt kar har inte ens hanen fått komma i närheten av sina "avkommor".
//Inger
"Felix qui potuit rerum cognoscere tempus" - Lycklig är den som förstår händelsers orsaker.
Så här ser det ut just nu, några redmorerötter flyter fortfarande trots att dom har legat i en balja hur länge som helst.
Eftersom jag gillar växter och älskar rötter, så blev det ju ändå ett Ingerinrett kar till slut fast det inte var tänkt så från början.
Så man kan säga att mina fyra kar liknar varandra väldigt mycket .
Nu väntar jag bara på att min bågfenshona ska komma fram och valla yngel, ser i alla fall ut som så den här gången - fast man vet ju aldrig förstås . Hon är inte lika mordisk mot sin partner nu, bara lite.
När man läser om Bågfenorna, så står det att hanen hjälper till att vakta reviret runt "bebisgrottan" - här i mitt kar har inte ens hanen fått komma i närheten av sina "avkommor".
//Inger
Halloj Inger!
Jag hade ju gett mig fan på att inte skriva så mycket i andras trådar... Men, jag tror det få bli en liten utläggning här ändå.
Vi får sätta på oss "naturtänkarmössorna" för att lära oss förstå hur det går till med dina N. a.
Det här är en ciklid, som liksom hos många andra arter av dvärgciklider, har ett lekbeteende där en hane har ett större revir, och leker med ett flertal honor, i olika stadier.
Nu har jag inte exakta siffror på hur stort ett N. a.-revir är i naturen, men det handlar om mycket större ytor än våra vanliga kar.
Hanen har alltså flera honor i ett större revir, hans uppgift är att patrullera det stora reviret. Det finns naturligtvis massor av faror som han skall avyttra. Honorna sköter äggvaktande och yngelvård i mindre subrevir inom det större. Hanen har alltså ingen aktiv yngelvård förutom att hålla kontroll på det större reviret, speciellt från andra hanar i närområdet.
När en lek är fullbordad skyndar hanen vidare och kollar status på andra honor inom sitt eget revir - vissa kanske går med yngel, andra kanske vaktar ägg och ytterligare andra befinner sig i andra faser.
Hanen kan alltså obehindrat glida omkring i sitt stora revir och behöver inte ha någon närmare direktkontakt med honorna som är i ägg- eller yngelfas - enbart hålla koll och betrakta från håll.
Nu förflyttar vi detta scenario till ett akvarium av normalt snitt.
Vi ser genast att här går det inte att etablera ett naturligt vidsträckt revir, utan honan och hanen möts, tycke uppstår oftast (detta är en lättlekt art i akvarium), lek fullbordas - och nu uppstår ett stort problem; hanen förlorar sin uppgift att efter lek dra ut på storrevirskoll. Han tvingas av akvariets mycket snäva yta att stanna i honans närområde, där han i naturliga fall intet har att göra.
För att förmänskliga (vilket vi enbart gör nu för att belysa lite klarare vad som händer) skeendet, säger honan; "vad har du här att göra, jag sköter ägg och yngel från och med nu, stick iväg och gör ditt jobb, seså - stick bara, ju fortare desto bättre!"
Vi får alltså acceptera att hanen blir bortjagad av honan i akvariet efter lek. Det är därför man brukar ta undan hanen till ett annat kar, som är inrett så att han kan glida runt och chilla, och låta honan sköta yngelvården. När ynglen inte längre finns kvar hos honan, låter man henne vila en tid, och introducerar sedan hanen igen - och en ny cykel kan ta sin början.
Senast redigerad av Mats Bryzell; 17 September 2014, 15:42.
Halloj Inger!
Jag hade ju gett mig fan på att inte skriva så mycket i andras trådar... Men, jag tror det få bli en liten utläggning här ändå.
Vi får sätta på oss "naturtänkarmössorna" för att lära oss förstå hur det går till med dina N. a.
Det här är en ciklid, som liksom hos många andra arter av dvärgciklider, har ett lekbeteende där en hane har ett större revir, och leker med ett flertal honor, i olika stadier.
Nu har jag inte exakta siffror på hur stort ett N. a.-revir är i naturen, men det handlar om mycket större ytor än våra vanliga kar.
Hanen har alltså flera honor i ett större revir, hans uppgift är att patrullera det stora reviret. Det finns naturligtvis massor av faror som han skall avyttra. Honorna sköter äggvaktande och yngelvård i mindre subrevir inom det större. Hanen har alltså ingen aktiv yngelvård förutom att hålla kontroll på det större reviret, speciellt från andra hanar i närområdet.
När en lek är fullbordad skyndar hanen vidare och kollar status på andra honor inom sitt eget revir - vissa kanske går med yngel, andra kanske vaktar ägg och ytterligare andra befinner sig i andra faser.
Hanen kan alltså obehindrat glida omkring i sitt stora revir och behöver inte ha någon närmare direktkontakt med honorna som är i ägg- eller yngelfas - enbart hålla koll och betrakta från håll.
Nu förflyttar vi detta scenario till ett akvarium av normalt snitt.
Vi ser genast att här går det inte att etablera ett naturligt vidsträckt revir, utan honan och hanen möts, tycke uppstår oftast (detta är en lättlekt art i akvarium), lek fullbordas - och nu uppstår ett stort problem; hanen förlorar sin uppgift att efter lek dra ut på storrevirskoll. Han tvingas av akvariets mycket snäva yta att stanna i honans närområde, där han i naturliga fall intet har att göra.
För att förmänskliga (vilket vi enbart gör nu för att belysa lite klarare vad som händer) skeendet, säger honan; "vad har du här att göra, jag sköter ägg och yngel från och med nu, stick iväg och gör ditt jobb, seså - stick bara, ju fortare desto bättre!"
Vi får alltså acceptera att hanen blir bortjagad av honan i akvariet efter lek. Det är därför man brukar ta undan hanen till ett annat kar, som är inrett så att han kan glida runt och chilla, och låta honan sköta yngelvården. När ynglen inte längre finns kvar hos honan, låter man henne vila en tid, och introducerar sedan hanen igen - och en ny cykel kan ta sin början.
Mats, först och främst är du bara bäst. Jag törs väl förstås inte säga att jag älskar dig - fast i akvariesammanhang så gör jag faktiskt det. Du har studerat alla fiskarter som du har/haft under en massa år - utan att ens kanske har läst på om arten vilken den nu är. Jag tror inte ens att du "läser på" om någon art -utan du bara kollar in .
Jag vill inte alls verka smörig på något sätt (varför skulle jag vara det).
Du får bara upp ögonen på mig hela tiden. Klart är att med dessa N.a. så ska det inte bara finnas en hona eftersom det inte på något sätt är naturligt.
Jag skriver inget mer. Men jag tillägger, att jag känner mig väldigt känslosam eller vad jag nu ska kalla "känslan" över att du tar dig tid .
Sån är jag.
//Inger
"Felix qui potuit rerum cognoscere tempus" - Lycklig är den som förstår händelsers orsaker.
Mats, först och främst är du bara bäst. Jag törs väl förstås inte säga att jag älskar dig - fast i akvariesammanhang så gör jag faktiskt det. Du har studerat alla fiskarter som du har/haft under en massa år - utan att ens kanske har läst på om arten vilken den nu är. Jag tror inte ens att du "läser på" om någon art -utan du bara kollar in .
Jag vill inte alls verka smörig på något sätt (varför skulle jag vara det).
Du får bara upp ögonen på mig hela tiden. Klart är att med dessa N.a. så ska det inte bara finnas en hona eftersom det inte på något sätt är naturligt.
Jag skriver inget mer. Men jag tillägger, att jag känner mig väldigt känslosam eller vad jag nu ska kalla "känslan" över att du tar dig tid .
Sån är jag.
//Inger
Inger! Tack skall du ha! Det är så här vi skall networka. Jag är bara glad att kunna hjälpa till en smula, och det är alltid kul.
Ha det nu bäst med dina nannor och ditt nya fina kar!
Kommentar