Jag blir lite orolig för min hanne hemma.. jag har inte varit hemma på snart snart en vecka och jag hoppas att de inte har lekt för karet är egentligen för litet men fullproppat med växter både högt och lågt så jag hoppas att han klarar sig ändå om det nu skulle vara så.. Måste säga att dessa är otroligt vackra fiskar
/PIA
Jag är medlem i NCS - föreningen för dig som tycker om ciklider!
Jag blir lite orolig för min hanne hemma.. jag har inte varit hemma på snart snart en vecka och jag hoppas att de inte har lekt för karet är egentligen för litet men fullproppat med växter både högt och lågt så jag hoppas att han klarar sig ändå om det nu skulle vara så.. Måste säga att dessa är otroligt vackra fiskar
Har du så mycket växter så tror jag nog att det funkar, jag måste plantera lite fler högväxande.
I alla fall är hanen tillbaka hos sin partner, som nu är "snäll" igen. Agassiziihanen gillade inte alls denna nya i sitt kar, så den stackaren blev jagad där också. Inga yngel blev det den här gången - tror honan glömde bort grottan i sin jakt efter hannen.
Ja visst är dom vackra, önskar bara att honan kunde vara liiite mindre bitsk - tur att det bara finns en av dom
//Inger
"Felix qui potuit rerum cognoscere tempus" - Lycklig är den som förstår händelsers orsaker.
Är du nöjd med Rosentetrorna förresten? Stimmar de något eller är de utspridda? Kom att tänka på dina när jag fotade mina nyss.
[ATTACH]70051[/ATTACH]
Hejsan Likan, jag gillar mina rosentetror jättemycket - stimmar gör dom inte, utan dom är utspridda som dom allra flesta tetror är om inte någon "fara" visar sig förstås.
Den tetra som jag gillar mest, är faktiskt Dolkstickstetran, som har ett sådant roligt lekbeteende där dom liksom dansar med varandra .
Idag hade jag lite tur, fick tag på tio amanoräkor, som jag delade upp 5 och 5 i Juwelkaren.
Det första dom gjorde var att beta på penselalgerna .
Så här några macroträningsbilder igen. Först vitfenad rosentetra, sedan amoanoräka betande på penselalger.
Bifogade filer
"Felix qui potuit rerum cognoscere tempus" - Lycklig är den som förstår händelsers orsaker.
Vilka häftiga bilder - du har verkligen fått kläm på macrofotandet
Rosentetrorna är verkligen fina på bild, men jag tror inte jag sett dom i verkligheten, blir till att titta efter tetror när jag är på någon affär. Det är intressant att se fiskarna på riktigt även om man inte ska handla
/Helene
180 liter växt- räk- och guppykar samt 275 liter SA-inspirerat.
Jag gav bort mina Dolkstick, vilket jag ångrade efter ett tag. Tyckte dom blev för stora för mitt apispar och tänkte på ev. kommande yngel som förmodligen skulle slukas av tetrorna (blev aldrig några yngel). Det går ju egentligen inte att tänka på alla romrövare, för då blir man så låst i sitt fiskval.
Kul att ni gillar bilderna
Johnny; ha en trevlig semester igen, själv sitter jag här uppe i Sundsvall där det är 33,4 ute, 30,1 inne och 27 i karen och längtar efter en liten snöig vinterdag
//Inger
"Felix qui potuit rerum cognoscere tempus" - Lycklig är den som förstår händelsers orsaker.
Tredje gången gillt blev inte heller bra, det slutade ungefär som i inlägg ett i denna tråd. Diskusar mår inte bra hos mig, det är bara att inse tyvärr. Så sen fjorton dagar tillbaka finns inga Diskusar längre hos mig.
Jag försökte att rädda två genom att plocka fram mitt 54 och 45-literkar för att medicinera i hopp om att kanske rädda två i alla fall. Efter några för mig oroliga veckor i dessa kar så tyckte jag att dom repade på sig dom åt och fick lite färg tillbaka. Men efter två veckor i Diskuskaret, så var dom tillbaka till ruta ett igen.
Det svider i självkänslan, men mest i hjärtat.
Jag kommer att tömma detta trollkar snart, jag avskyr det (såklart vet jag att det inte är karets fel ) och stoppa undan det långt in i skrotboden.
Så Johnny Blåvinge, fortsättningsvis kommer jag att njuta av dina och andras Diskusbilder.
//Inger
"Felix qui potuit rerum cognoscere tempus" - Lycklig är den som förstår händelsers orsaker.
Tråkigt Inger, men hoppas du inte tappar för mycket fart över detta. Ett tomt 540...finns massor att hitta på med.
Farten är väl lite "tappande" ändå sen en tid tillbaka - sen vill jag absolut inte att någon ska tycka synd om mig efter detta misslyckande. Det är som det är...ett tredje försök, som jag, om jag skall vara riktigt ärlig inte trodde på att det riktigt skulle gå iland.
Anders, i detta förmodligen smittade kar vill jag inte alls stoppa i några nya fiskar. Jag kommer att tömma detta kar, och hädanefter ägna mig i tysthet åt dessa små dvärgciklider av olika arter som passar i just mitt vatten.
//Inger
"Felix qui potuit rerum cognoscere tempus" - Lycklig är den som förstår händelsers orsaker.
Trist läsning Inger. Men ibland måste man ju bara acceptera läget. Skönt att du inte är helt knäckt i alla fall. Der är ju svårt att styra naturens alla parametrar och ibland måste man ju ta svåra val. Oftast kommer det något bra ut av det bara det får gå lite tid.
/Helena,
Zoopets norska inslag. Har en salig blandning av stort och smått, vått och torrt.
Känns ordentligt omtumlande att läsa det du skriver, Inger. Vi har ju följts åt i denna inte helt lätta resa genom Diskusland. Har känt mig peppad av dina erfarenheter och insikter under denna resa. Så jag har haft mycket hjälp och känt en samhörighet i detta. Så det blir vemodigt. Men inser också att om man nu som du gjort sliter efter alla konstens regler med fiskar och det liksom bara går utför ändå, så känns ju beslutet rimligt och faktiskt begripligt.
Jag vet ju hur berörd jag blir av mina kära Diskusar och förstår att det krävts en hel del för att komma fram till detta avslut.
Sedan tror jag inte alls på att karet är smittat. Det tror jag faktiskt är omöjligt. Men kan förstå att det känns så.
Kommentar