Myter? om sandbädden

Kollaps
X
 
  • Tid
  • Show
Rensa alla
nya inlägg
  • Jonasroman
    • January 2011
    • 635

    Myter? om sandbädden

    Min käpphäst har alltid varit att sandbäddens hälsa=akvariets hälsa. En dåligt fungerande sandbädd ger en rad problem och ett i sort sett icke fungerande korallsystem, och tvärtom. Detat är min tro samt stämmer bra med mina egna erfarenheter.
    Det är såklart bättre med ett "bare bottom" akvarium än en icke fungerande sandbädd, men allra bäst således ett akvarium med välfungerande bädd.
    Mina tankar kring detta har mkt stimulerats av mina vid det här laget 4 utbrott av Dinoflagelater. Jag har försökt se ett samband, och i samtliga fall har bekymret legat i sandbädden.
    Jag har nyligen läst i coral reef magazine en intressant artikel om sandbäddar och även djup sandbädd, DSB.
    Man betonar där hur viktig en sandbädd är och hur den påverkar hela akvariet.
    Ngr intressanta myter som dom tar död på, och som stämmer bra med mina erfarenheter är värda att ta upp.

    1) Sk sandvändare, tex valencienna puellaris mm, skadar bädden. En bädd skall inte virvlas upp, då det stör bildandet av en sund mikofauna i den
    2) hela hemligheten med en bra bädd är att det skall finnas massor av köttätande microdjur i den, dvs små kräftor, maskar etc.
    3) i enlighet med punkt 2 är det därför skadligt för bädden med sandstjöstjärnor, samt för mkt eremiter, och sannolikt också för många nassarius sniglar. Alla dessa djur äter kött, dvs dom plundrar bädden på dess nyttiga små köttätande kräftdjur.
    4) Till slut då, om man rör för mkt i bädden med sandvändare, för stark cirkulation i bädden, för mkt sniglar o eremiter...så tar de köttätande micodjuren slut. Det betyder att där eremiterna o sandvändarna inte når ner, ansamlas till slut för mkt organiskt material. Till slut är bädden övergödd i dess djupaste dlear med för mkt organiska ämnen, varvid dinoflageletar, men även cyano, bildas.
    5) Jag tror också för lågt po4 och no3 kan bidar till dålig sandbädd o sedermera dino/cyano...vid ultralåga nivåer av po4 och no3 dödas den nyttiga mikroalgfloran i bäddenoch dino/cyanons konkurenter försvinner.
    6) I samtliga min fall när jag kört med arag lives 0.1-1 mm har jag fått dinos. Vi flesta kör ju en vanlig bädd på 3-5 cm...där tror jag grusstorleken skall snafare ligga på 2-4 mm...0.1-1 mm kräver en djupare bädd så man får den för dsb typiska mikrofloran ända ner i de djupastre lagren. Det stämmer bra med arag lives rekommendationer. Där har en del butiker vilselett oss.

    Så, jag vill vända på en del traditionella akvarieregler: Skita ner sanden, ha inte för fina korn, undvik djur, sandvändare, stjöstjärnor, som rör runt i sanden, undvik för kraftig cirkulation, se till att sanden ligger still och är orörd helt enkelt och att dess levande mikrofauna inte käkas upp, ha inte för lågt PO4 och NO3....

    tankar?

    Läs gärna artikeln själva i coral reef;-)

    För DSB akvarister är nog detta inget nytt eller kontroversiellt!...men "vi" som kör vanlig bädd...vi kanske har lite att lära av DSB folket.....?
    Senast redigerad av Jonasroman; 15 August 2012, 11:11.
  • Azur
    • March 2003
    • 12946

    #2
    Jag tror det finns väldigt mycket osäkerhet om DSB'er.

    Hela poängen är egentligen att denitrifiering försiggår i maximal hastighet när så mycket vatten som möjligt flödar genom sanden (dvs så mycket av kvävehaltigt avfall som möjligt har kontakt med sanden) och man samtidigt har låg men inte noll syrehalt. Det är egentligen hela grejen.

    Hur man hittar den sweetspot'en däremot, det är en annan femma. Shimek & co anser att man ska ha väldigt fin sand (för att strypa vattenflödet genom sanden så vattnet hinner bli av med syre) samt massor med mask (som ventilerar sanden och undviker att den blir syrefri). Genom att maskarna släpar ned mat i sanden och förbrukar syre, och ventilerar om syrehalten blir för låg, ska man mer eller mindre automatiskt hamna i "sweetspot" för denitrifikation. Av det följer också att man ska undvika att ha djur som rör om i sanden (och sabbar syregradienten) eller äter mask, t.ex. sandstjärnor.

    Fast verkligheten verkar mer komplicerad. Man vet t.ex. nu att denitrifikationen kan vara effektiv även i syremättad miljö, och som du påpekar kan även akvarier helt utan sand (bare-bottom akvarier) fungera, förutsatt att de har mycket levande sten - dvs grovkornigt bakteriesubstrat. Jag har också testat och DSB'er funkar även i sötvatten, och trots att det inte finns en enda mask i dem. Man kan slutligen fråga sig hur koldosering egentligen går ihop med teorin bakom DSB'er.

    Men den viktigaste frågan är kanske om det egentligen alls är lönt att anstränga sig för att bli av med nitrat. De värsta/flesta problem verkar snarare orsakas av höga fosfatnivåer, och där hjälper varken DSB eller koldosering.
    Den som är lättsinnig nog att lyssna på vad en varmluftsballong som jag säger gör det på egen risk och mot bättre vetande!

    Kommentar

    • NiXoN
      • December 2003
      • 2068

      #3
      Kan du vara vänlig o länka till artikeln, jag verkar inte hitta den....

      Frågan är inte helt enkel och absolut inte så kristallklar som många vill hävda enligt mig, har några utgångspunkter jag med.
      1. Håller med om att bädden bidrar bakteriellt och förbättrar stabiliteten.
      2. Mindre korn mera yta, men då bör bädden vara tunnare för att vara aerob.
      3.Den mindre kornstorleken gör att deterius lättare snurrar runt i karet och hamnar ner i skummaren.
      4. Ökar jag matningen så att jag skulle kunna ha en ~5cm sandbädd med stabil belastning av nitrat så skulle mina fosfatvärden dra iväg till skadliga nivåer rätt omgående.¨
      5. Kar drivs frammgångsrikt med och utan sand, skötsel av bädden variera men så länge den inte är fördjup verkar det fungera oavsett. (Så varför hårddra det och optimera om man på samma gång gör bädden/karet mer instabilt?).

      Det vanliga i dag är att hålla sig under 3cm för att bidra till att ha mest aeroba bakterier i bädden, jag tror nån kommenterade på din 5cm bädd för ett bra tag sedan (gamla karet)

      DSB användare finns men dom är få och dom som lyckas längre än 2-4 år är färre.
      En DSB behöver skötas men ingen verkar riktigt vara överense om hur, jag tror det beror på att det finns för många okända faktorer.
      Man kan inte mäta eller veta hur frisk eller fungerande bädden är eller om det börjar bildas oönskade gaser eller annat mysigt i bädden.
      Ett hyggligt skött system som inte är hårt belastat med fisk kommer dessutom att svälta DSB´n efter ett tag, nitraten kommer att ta slut.
      Mitt största argument mot DSB är dock att det inte behövs i dagsläget, det finns enklare metoder/processer som dessutom är styrbara.

      När det kommer till cyano så verkar en skev balans mellan nitrat/fosfat vara en av nycklarna till utbrotten.
      Har man då en sandbädd som bryter ner nitraten men låter bli fosfaten så lär den skapa ett microklimat för cyanotillväxt.

      Nitrat är även en bristvara i dagsläget hos många, när man bekämpar fosfat med kolkälla så är det en nyckelingrediens för att det skall fungera.
      Nitrat runt 2-5ppm ger även en bra boost på tillväxten hos flera korallarter...

      //NiXoN

      Kommentar

      Arbetssätt...