Näringskoncentrationer och växtmängd

[BluesBoy]

Nej tusan, nu har jag fastnat i en förvirrad tankebana…hjälp mig spåna lite!

Vi som göder växterna räknar hela tiden på näringskoncentration i vattenvolymen. Vi försöker t.ex.. hålla minst 30 mg koldioxid per liter, 10 mg kväve per liter etc. för att växterna ska ha garanterade nivåer. Ok!

Det pratas aldrig om att man ska anpassa näringen till den aktuella växtmassan. Nej, det är ju inte lätt att sätta ett mätetal på om man inte vill hålla på och väga grönsakerna men…

Om jag byter upp mig i akvariestorlek till det dubbla (som jag har gjort), varför ska jag hälla ner dubbelt så mycket näring till samma antal växter (hypotetiskt: ~16 gram istf. ~6.5 gram CO2)?

Vad är det som ligger till grund för att växtbladen hela tiden måste förses med viss koncentration av alla ämnen? I ett slutet system (akvarieburk) där man dubblar vattenvolymen med bibehållen gödningsmängd och växtmassa finns ju ändå, totalt sett, samma mängd gödning som tidigare i behållaren.

Just koldioxidtillförseln känns ju som om mg/l har mycket högre prioritet framför växtmassan.

Är det bara ett *antagande* att växtmängden följer akvarievolymen månne?

Det måste finnas ett enkelt svar?!?

[defdac]

Det är väl det här med att optimal tillväxthastighet kräver en viss koncentration näring runt bladen, vilket gör att man måste häva ner mer i en större burk för att uppnå samma koncentration som en mindre burk:

http://www.barrreport.com/gallery/files/1/EIFigure2.jpg

(Lägg märke till att man behöver starkare koncentration med ljusstyrkan). Men det svarar ju inte på "varför", men det känns inte långsökt att ju större koncentration desto större sannolikhet är det att en "näringsmolekyl" alltid finns i närheten av bladet och tas upp om det behövs.

Ju mer växter desto snabbare strippas näringen, EI fixar det genom att kolla bubblet från växter (som vi iofs vet inte är det enklaste att bedöma rätt).

[PatrikMalmo]

Tja, det var ju det här med akvarium kontra naturen... i naturen så kan ju näringskoncentrationerna vara otroligt låga, men då näringsämnen tillförs konstant så spelar det ingen roll.

Sedan MÅSTE man ju inte tillföra mängden ditt och mängden datt, EI är som jag ser det en förenkling för att alla växter ALLTID ska ha ALLA näringsämnen. Man riskerar (oftast) inte att få slut på något med de nivåerna, helt enkelt. Tar något slut så får man göda oftare, helt enkelt.

Barr har ju beskrivit ett sätt att anpassa gödningen efter just sin egen burk - gå helt enkelt ner i gödning tills du börjar se bristsymptom. Då går du upp en aning och lägger dig där. Varierar ju också beroende på vilken sorts växter man har, snabbväxarna strippar ju vattnet fortare än långsamväxarna. Åsså växtmassa dårå.

Samma sak med CO2 - har man bara växter som förbrukar lite CO2 så kan man ju gå ner. Många kör ju kar långt under rekommenderade nivåer och får det att funka mycket bra, enligt devisen "bättre lite CO2 än ingen alls". Tar vi flytväxter så har jag inte märkt någon skillnad på många av dem när jag kör dem i kar med/utan CO2, om alla andra näringsämnen finns. Kör jag ett kar med enbart flytväxter känns därmed tillsats av CO2 som overkill för mig, då flytväxterna plockar kolet från luften.

Vid uppstart av nytt kar eller om man får problem kan man "skynda hemåt" och lägga sig på betryggande näringsnivåer på rubbet.

Well. Blev vi klokare? *funderar*

Hilsen,

P

[BluesBoy]

Men det svarar ju inte på "varför", men det känns inte långsökt att ju större koncentration desto större sannolikhet är det att en "näringsmolekyl" alltid finns i närheten av bladet och tas upp om det behövs.

Nej, det köper jag. Här kommer ju vikten av rätt cirkulationen i dager. Den mängd man öser ner i karet måste vispas runt och "presenteras" för bladen vilket får mig att fundera vidare på detta
Kan man tänka sig att det finns en "upptagningshastighet" som man inte bör överskrida? Jag menar, om "näringsmolekylen" ovan drar förbi bladet med (för)hög hastighet, kan det vara bekymmer för bladet att "hinna" ta upp den då?

Jag är övertygad om att stillastående vatten inte är någon höjdare m.a.p näringsupptag men har dålig uppfattning om starkt cirkulerande vatten (då tänker jag inte på avluftning av CO2)

[defdac]

Kan man tänka sig att det finns en "upptagningshastighet" som man inte bör överskrida? Jag menar, om "näringsmolekylen" ovan drar förbi bladet med (för)hög hastighet, kan det vara bekymmer för bladet att "hinna" ta upp den då?

Javisst. Här är en snubbe som gjort undersökningar om vilken hastighet som är mest optimal för en Aponogeton elongatus:

http://ian.umces.edu/bill/pdfs/crossley_2002_thesis.pdf

Jag är övertygad om att stillastående vatten inte är någon höjdare m.a.p näringsupptag men har dålig uppfattning om starkt cirkulerande vatten (då tänker jag inte på avluftning av CO2)

Fast tänk på hur rök sprider sig i ett rum. Om du sätter ett partikelfilter som suger in rökluften i en del av rummet och blåser ut rensad luft någon annan stans i rummet kommer rummet ändå vara homogent rökigt.

Barr har ju beskrivit ett sätt att anpassa gödningen efter just sin egen burk - gå helt enkelt ner i gödning tills du börjar se bristsymptom. Då går du upp en aning och lägger dig där. Varierar ju också beroende på vilken sorts växter man har, snabbväxarna strippar ju vattnet fortare än långsamväxarna. Åsså växtmassa dårå.

I vilket syfte kan man undra. Tror bara det tipset är ett mothugg mot PPS för att visa folk hur man kan lägga sig på fisens mosse utan vattentest - varför man nu skulle vilja göra det. Gör man det t ex med en E. stellata så kommer man ha det fulaste beståndet E. stellata i stada iom att den stuntar och bildar fula knoppar om man kör den för "lean".

Överlag är det en gammalmodighet att försöka köra vattnet så rent som möjligt, vilket kan gå men lika gärna braka åt skogen.

Bad idea att försöka minimera näringen för undervattensväxter.

Många kör ju kar långt under rekommenderade nivåer och får det att funka mycket bra, enligt devisen "bättre lite CO2 än ingen alls".

"Bra" är extremt relativt isåfall eftersom man förvirrar växter med hoppande CO2 vilket gör att dom aldrig bildar bikarbonatsenzymer och stuntar såfort CO2-halten blir för låg - vilket den blir efter bara några minuter vid halvkass CO2-mängd mitt på dagen med väldigt mycket ljus. Lätt att mäta.

Precis som med EI så vill man därför lägga sig på högre nivåer än vad som egentligen behövs för att inte halka ner på så låga koncentrationer av näringsämnen att växter växlar om och börjar bryta ner sig själv.

Ett betydligt bättre trick än att köra lite halvkass med CO2 är att köra staggered lighting där man bara dundrar på med allt ljus man har en liten stund mitt på dagen utan att det hinner bli någon kris.

Den således bästa strategin måste alltså vara att alltid köra så höga nivåer av all näring man och anpassa ljusintensiteten efter vad man har råd med och lyckas få ner iform av främst CO2.

[BluesBoy]

Aaah, pusselbitarna faller på plats

Fast tänk på hur rök sprider sig i ett rum. Om du sätter ett partikelfilter som suger in rökluften i en del av rummet och blåser ut rensad luft någon annan stans i rummet kommer rummet ändå vara homogent rökigt.

Jo, men vid stillastående vatten har vi dessutom Prandtl's lager att ta hänsyn till som hindrar upptag. Då spelar det ingen roll att "hela rummet är rökigt"?!?

"Bra" är extremt relativt isåfall eftersom man förvirrar växter med hoppande CO2

Japp, det vill jag skriva under på.

[defdac]

Jo, men vid stillastående vatten har vi dessutom Prandtl's lager att ta hänsyn till som hindrar upptag. Då spelar det ingen roll att "hela rummet är rökigt"?!?

Helt sant! Vi pratade ju om det för ett par år sen här, men pupfish ville inte riktigt tro att det hade någon betydelse iom att man inte skapar turbulens:

http://www.zoopet.com/forum/showthread.php?t=61499&highlight=prandtl

[PatrikMalmo]

Jorå, jag tror vi är överens om den bästa strategin - men frågan var ju mer om man "måste" ditt och datt. Barr är inte extremist i någon form, som jag uppfattat honom - han har ju skrivit flera gånger att det finns otroligt mycket som funkar när det gäller växtakvarier. Däremot är ju EI klockren OCH billig. Därav tjusningen liksom. Sedan menade jag inte så mycket varierande CO2, utan mindre än rekommenderat. Men i allafall. Som jag skrev ovan så är det ju olika med olika växter, så att minska gödningen med E. stellata är kanske ingen bra ide. Har man enbart Anubias i karet kanske det funkar bättre att minska på saker. Om man vill.

Safe side, så kör man enligt rekommendationerna givetvis.

Hilsen,

P

[defdac]

Nej exakta ppm nivåer är absolut ingen idé att sträva efter. Växterna bryr sig inte om man har 10 eller 50 ppm nitrat, däremot börjar dom bry sig när det halkar ner på väldigt låga nivåer eller om näringen är uppbundet i organiska molekyler - vilket inte går att veta och därför man helst inte bör mäta utan gå på doserade nivåer och kolla växtrespons.

Jag tycker det räcker att veta att man bör dosra 7-10 ggr mer KNO3 jämfört med KH2PO4. Doserar jag en tesked KNO3 varje fulldos vet jag att runt ett halvt kryddmått kH2PO4 blir ungefärligt lagom. Mer exakt än så behöver man absolut inte vara.