Mycket jobbsnack nu, eller hur?! Ledsen för det..

Men i alla fall, jag var ju på en intervju idag. Jag åkte dit och träffade platschefen och förskolechefen för hela västra området och det var ju spännande förstås. Jag var inte alls nervös för hon var så trevlig på telefon att det kändes som att träffa nån jag redan kände. Så utan att darra i knäna eller på rösten så knallade jag in och kikade runt lite och så kom chefen ut och frågade mig om jag var jag, och det är jag ju..
Så gick vi in på hennes kontor och platscefen kom in och vi satte oss i en ring med stolar riktade emot varann. Lite som en samling på dagis...

I alla fall så berättade dom om förskolorna och deras verksamhet och om en viss avdelning som inte var den som jag trodde att dom skulle prata om. Jag hade inte preciserat i ansökan vilken avdelning jag sökte nämligen, men jag trodde bara att dom sökte till den som dom annonserade om.
Nä, det visade sig att dom sökte en person med högskoleutbildning och personlig lämplighet som kunde börja på en gång som avdelningsansvarig förskollärare! På en helt ny avdelning som är under uppbyggnad, den har varit igång i en månad bara!!! Och har redan 14 barn och det fattas fortfarande en del möbler, som vuxenstolar och en hel del annat..
Så personen som skulle anställas ska styra upp det hela och stödja dom lite oroliga föräldrarna. Detta är en tillfällig lösning därför att det är så hög belastning med barn som söker dagisplats och då har dom varit tvugna att öppna fler avdelningar där det finns plats. Och detta är nya lokaler. För dom alltså, för dom ligger i en annan skola.
I alla fall så åkte vi allihopa dit och tittade och jag blev presenterad som arbetssökande och på vägen därifrån så frågade dom vad jag tyckte och om jag ville ha jobbet!!!! Som avdelningsansvarig!!!

Det är klart att jag vill!! Vilken chans!! Och lönen är ett par tusen bättre än för en vanlig förskollärare och det skadar ju aldrig!!

Jag HAR FÅTT JOBB!!! Helt galet!! Men så roligt att få vara med och bygga upp en helt ny avdelning!!

På fiskfronten inget nytt mer än att det enda galxyynglet har försvunnit. Och Patriks kreditkortsfodral har kommit till rätta och även mitt guldarmband som jag tappade bort för några dagar sen. Jag har fått det av min farmor som dog innan jag ens vad född för hon visste att en dag skulle det komma en tös som skulle få det, och så gav hon det till min pappa som gav det till mig när jag föddes. Gulligt va?! Jag älskar det armbandet och jag tyckte att det var väldigt jobbigt att det var borta utan att jag hade en aning om vcad som kunde ha hänt med det.. Jag visste att jag inte hade tagit av det, och jag trodde att jag kanske hade tappat det ute. Men det låg under vår säng?!?!!!!!! Hur kom det dit??!! Jag tar ju bara av det i köket när jag bakar bröd!!

// Eder förvirrade miiaoo numera med båda fötterna i framtiden