Tillbaka i sängen igen började ljudet på nytt, och NU kom jag på vad det var


Nu kommer den jobbigaste fasen av kattungeuppfödning: detta eviga bajsande och ätande... och den ständiga lukten av mat och kattlåda. Spelar ingen roll hur ofta man tömmer eller diskar eller... det är bara att stå ut! Men de är ju förstås ljuvliga... jag äter frukost med kattungar över hela mig. De karaktäristiska reporna på mina ben och armar börjar dyka upp mer och mer (men jag försöker få dem att förstå att inte klättra på bart skinn). Den typiska släpande gången man får av att ha småfolk på golvet inträder automatiskt

Jag är tillbaka efter semestern och det är ju inte så där vansinnigt roligt. Men helt ok.