För var dag som går så stiger min inre spänning. Orsak, när som helst så ska den första leptosoma honan spotta. (Tanganyika) Påsen hon har under hakan kan knappast bli större än vad den redan är. Genomskinlig är påsen oxå så man ser de små där inne. Har nu faktiskt 5 leptosoma honor och 1 blå neon hona som tuggar. Jag hoppas att nån eller några yngel överlever och blir lika vackra som sina föräldrar.
De små snäcklekarna ynglar av sej mest hela tiden, men det verkar inte bli några som överlever, inte vad jag har sett i alla fall.

I mina malawi kar så är allt lugnt, Lombardoi honorna tuggar och tuggar och deras yngel är riktiga överlevare. Har nu 15 st 2-5 cm yngel i karet och fler blir det hela tiden. Även Trawavesi honorna är duktiga att tugga och smarta vad det gäller var de släpper ynglena. Ynglena släpps inne i Lombardoi hanens stenrevir, och det kan jag meddela att där är det inte många andra firrar som vågar sej in.

Annars är allt lugnt, det enda molnet på vår himmel just nu är att vi inte KAN få ut våran Pontiac ur garaget.
Det står 3 pallar med taktegel precis utanför garagedörrarna.
Bilen står i gubbens mosters garage, så man har ju inget att säga till om vad gällande ordningen på tomten, men nån gång ska väl taket bli färdigt.

Ska nu gå ut och fika på balkongen med gubben, det är ju strålande och ganska varmt, så till nästa gång

Tjolahopp