Lyckades hålla tillbaka gråten hela dagen idag när jag genomförde min sista praktikdag på Wennerbergskolan.Men när några flickor i klassen räckte fram en jättefin teckning de gjort till mig så gick det inte mer... Tårarna vällde upp och jag fick krama dom allihop så att jag inte skulle brista ut i okontrollerad gråt.. Man är något känslig förstår ni... Ska hälsa på dom en gång till, på deras skolavslutning närmare bestämt. Eftersom jag inte "får lov" att följa med min tonåring så får jag ta chansen att gå en annan skolavslutning och snyfta litegrann. *snyft*